Forskare förtvivlade över valrörelsens klimatpolitik

27 comments
  1. Klimatpolitiken under nästa mandatperiod är helt avgörande för Sveriges möjligheter att klara Parisavtalet.

    Och gapet mellan vad vetenskapen visar krävs och den politiska debatten får nu allt fler forskare att reagera.

    – Valrörelsen är ett lågvattenmärke, säger professor Johan Rockström.

    Alexandra Urisman Otto

    Valrörelse 2022. Med utsläpp i nuvarande takt är det två mandatperioder kvar innan den globala koldioxidbudgeten för att klara Parisavtalets 1,5-gradersmål är slut.

    Ulf Kristersson ser ut att sträcka sig efter den lilla nyckelringen med en uranpellet på, den ligger på soffbordet i hans rymliga hörnrum på Mynttorget. Men det blir kalkstenen som får symbolisera M:s klimatpolitik i DN:s klimatutfrågning som publicerades tidigare i somras. Stenen fick han vid ett studiebesök på Cementa, en av Sveriges största växthusgasutsläppare, på Gotland. De har förstått att de måste bli ”bäst i världen på koldioxidinfångning”, enligt moderatledaren.

    Varken koldioxidinfångning eller ny kärnkraft kan minska de svenska utsläppen i närtid. Ulf Kristersson säger ändå:

    – Mitt mål är inte att människor ska behöva ställa om sina liv.

    Några veckor senare är näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) inne på samma spår i en intervju med DN:s Jenny Kejerhag:

    – Det finns ganska många som tycker att vi ska sluta flyga, sluta köra bil, sluta konsumera men det är inte regeringens strategi. Vi ska kunna göra de saker vi vill göra och leva det liv vi vill leva utan klimatpåverkan.

    Så snabbt behöver utsläppen minska
    Världens utsläpp måste sluta helt om drygt 7 år för att uppvärmningen ska begränsas till max 1,5 grad – om vi fortsätter som i dag.

    En temperaturökning över 1,5 grad ökar risken för att planetens system passerar avgörande så kallade tipping points, där potentiellt oåterkalleliga förändringar leder till att naturen själv skapar ytterligare uppvärmning.

    Flera tipping points har redan nåtts eller är mycket nära att passeras, bland annat vid den smältande Grönlandsisen och Himalayas glaciärer.

    Sommaren 2022 har jorden värmts upp med 1,2 grader jämfört med före den industriella revolutionen. Klimatsystemen svarar med hetta, torka, bränder, översvämningar. Det blir brist på vatten. Och matbrist hotar, när klimatförändringarna samspelar med andra kriser.

    Sommaren 2022 letar forskarna också efter den lilla kronärtsblåvingen, fjärilen som senast sågs i Sverige 2019 och av allt att döma är utrotad ur landet. En symbol för den dramatiska minskningen av den biologiska mångfalden som pågår parallellt med klimatkrisen.

    Allt fler forskare väljer nu att tala öppet om sin upprördhet över att dessa parallella globala kriser får ta så lite plats i valrörelsen.

    I ett upprop på Aftonbladet Debatt skriver 1 944 forskare och anställda i forskarvärlden, många av dem verksamma inom miljö- och klimatområdet:

    ”Som forskare och medborgare är vi arga och förtvivlade över den senaste tidens utveckling. Kunskapen är tydlig och manande. Det krävs ett modigt och starkt ledarskap som tar krisen på allvar och vågar säga att läget kräver att alla hugger i. Det kräver (…) att vi avstår från sådant vi kommit att betrakta som självklart och i stället ser nya möjligheter till ett gott liv.”

    Johan Rockström är professor i Earth system science och chef för klimatforskningsinstitutet PIK i Tyskland. Han beskriver valrörelsen som ett lågvattenmärke.

    – Först och främst: det finns inga studier som pekar på att det finns någon sorts teknologiskt, magiskt trollspö som ska ta oss till nollutsläpp, säger han.

    Den stora utmaningen är istället, menar han, att det fortfarande saknas en förståelse för att miljö- och klimatomställningen är själva ramverket för välfärden. Inte en enskild sakfråga.

    – Det är ett enormt gap mellan vad forskningen visar måste ske, och hur den politiska debatten ser ut.

    Biologiprofessor Bengt-Gunnar Jonsson vid Mittuniversitetet har forskat om bland annat klimatanpassning och biologisk mångfald i skogen. Han beskriver känslan han bär på just nu:

    – För mig själv brukar jag säga att jag känner sorg över den tid som vi har förlorat, skam för hur jag lever själv och ångest inför framtiden. Det är oerhört påtagligt.

    Den tekniska utvecklingen är en viktig del av att bygga ett framtida samhälle, understryker han.

    – Men det utgör bara en liten del av att hantera den akuta krisen. Vi har en 20-årig ”klimatpandemi” framför oss, där vi måste ta till extraordinära åtgärder om vi ska vända på skutan. Det är i det perspektivet som en omställning

    – Det är ett dystert faktum att vi inte kommer åt klimat- och biologisk mångfaldskrisen med mindre än att vi minskar vår konsumtion. Och det är inte bara individens ansvar, utan också politikens.

    Också för Miljöpartiet – som kom i topp när Naturskyddsföreningen utvärderade partiernas klimatpolitik – skaver det i avgörande delar, menar han.

    – Inte heller de är tydliga när det kommer till hur stor påverkan omställningen kommer ha för individen. Det finns inget ifrågasättande av tillväxten eller någonting sånt, någonstans i den svenska politiken, säger han.

    – Det är inte heller trovärdigt att som bland andra C och MP förlita sig så mycket på en övergång till biobränslen. När man räknar på det så inser man att skogens primära nytta i det korta tidsperspektivet – som är relevant för klimatet – är att den lagrar stora mängder kol.

    Statsvetarprofessor Katarina Eckerberg, fram till förra året ledamot av Klimatpolitiska rådet, är också hon kritisk till valrörelsens inramning:

    – Det är bara ”skygglappar på” och så pratar man som om allting ska vara precis som förut. Och det kommer det inte vara. Det vet alla, säger hon.

    – Jag är mycket besviken på att det saknas en diskussion om de stora överlevnadsfrågorna: hur vi seriöst och effektivt ska tackla klimatförändringarna, bygga resiliens i samhället mot ökad sårbarhet, sluta med utarmningen av jordens resurser. I det akuta läge vi befinner oss är det inte läge att flera av partierna bjuder över varandra med subventioner till fossila bränslen.

    Senast härom veckan öppnade statsminister Magdalena Andersson (S) i en intervju med Aftonbladet för att förlänga skattesänkningen på drivmedel, som upphör den sista september:

    – Nu har vi ju sänkt skatten ner till, ja, så lågt som man får enligt EU:s direktiv. Men vi tittar ju också på om man kan sänka ytterligare, sa hon.

    Moderaterna vill förlänga skattesänkningen, åtminstone året ut.

    Johan Rockström jämför dagens klimatdebatt med den som fördes för några år sedan, efter den heta sommaren 2018 och starten för Greta Thunbergs skolstrejksrörelse.

    – Jag har aldrig tidigare under min trettioåriga akademiska karriär upplevt att det så fort har kunnat skifta från vad jag kunde uppleva som ett genuint engagemang till ett ställe jag trodde vi hade lämnat för 10-15 år sedan. Det är inte positivt just nu, säger han.

    – Vi ser hur partierna försöker använda ohållbara, kortsiktiga beslut som att subventionera diesel- och bensinpriser och fullständigt kontraproduktiva incitament för att kompensera ökade elpriser. Det är ju våra skattemedel som används för det. Enbart för att partierna vill kunna säkra sitt väljarstöd.

    På klimatmötet i Glasgow förra året sa du att du skulle ”ta Greta i handen och ställa dig i hennes bla bla bla-kör” om de politiska löftena därifrån inte infriades. Är det dags?

    – Tyvärr får man nog säga att om jag inte håller hennes hand ännu, så är jag inte långt ifrån.

    Sveriges utsläpp ökade 2021
    År 2021 ökade Sveriges territoriella utsläpp med 4 procent, enligt preliminära siffror från Naturvårdsverket.

    De territoriella utsläppen är de som ingår i Sveriges klimatmål. Sedan 1990 har dessa utsläpp minskat med 33 procent. Men i de territoriella utsläppen saknas utsläpp från biobränslen och utrikesresor och -transporter med flyg och båt. Om de adderas till de territoriella utsläppen, har Sveriges utsläpp sedan 1990 istället ökat.

    Också konsumtionsutsläpp – utsläpp utomlands för saker vi konsumerar i Sverige – ligger utanför rapporteringen. Dessa har minskat något sedan de började mätas år 2008.

    De sammanlagda konsumtionsbaserade utsläppen som sker både i Sverige och utomlands är ungefär 9 ton per svensk person och år, år 2050 behöver de vara under 1 ton. Också här är biobränsleutsläpp exkluderade ur statistiken.

    Källa: SCB och Naturvårdsverket

  2. Anledningen till att jag hatar invandringsfanatikerna inom MP. Det går inte att rösta på dem trotts att jag ser klimatfrågan som vår viktigaste fråga.

  3. Att miljöfrågor får ta baksätet som det ser ut med våldsbrotten, skjutningar, elpriser och inflation är inte konstigt.
    Jag tänker inte rösta på något parti som vill göra mitt liv markant sämre, dyrare och mindre bekvämt för att minska Sveriges miljöpåverkan med 0.000001%.

    Den stora sorgen är såklart om det gör att de infantila och verklighetsfrånvända mupparna i MP troligen kommer få över 4% som följd av att inget annat parti fokuserar på miljö just nu. Det enda som är högre än nivån på MPs naivitet är prislappen på att utföra alla deras idéer.

  4. Det är beklaligt. Om folk tycker det är illa nu med höga el priser, dyr mat och så vidare så vänta bara. Det kommer fan inte bli bättre iaf.

    Och allt för att tjäna lite pengar.

    Människor är så jävla dum i huvudet. Läs bara svaren i tråden här.

  5. Synd då att pajas-MP lägger ner fullt fungerande, miljövänlig, planerar kärnkraft. Nu kör karlshamnsverket för fullt istället och spyr ut avgaser.

  6. Jag tycker i ärlighetens namn synd om alla som ekonomiskt/värderingsmässigt ligger åt höger, men ändå tycker att klimatet och miljön är en viktig fråga. Inte bara att i princip alla partier (inklusive större delarna av “vänsterblocket” ska väl tilläggas) helt släppt frågan så kommer ett klimatförnekande parti ges stort utrymme i en eventuell högerregering (SD har exempelvis flaggat att man vill ha posten för miljöminister).
    Surt läge, minst sagt.

  7. Vi behöver ett enfrågeparti som endast driver klimatfrågan. Inte haka på vänster/höger-drivna frågor. Tänk er MP fast med vettig klimatpolitik och inget av det andra dom håller på med. Allt dom vill/gör är utifrån vad som är bäst i ett klimatperspektiv.

    Kärnkraft: ja.

    Kött- och mejeri-industrier: nej.

    Subventionera tågtrafiken: ja.

    Subventionera flygtrafiken: nej.

    Gratis (eller väldigt billig) lokaltrafik (buss/spårvagn/tåg): ja.

    Osv osv..

    Klimatpartiet, var är ni?

  8. Undrar om det kanske fanns en kraftkälla som när den väl är på plats kan producera enorma mängder energi med nära nog 0 utsläpp.

    Ack… Om ändå. Tänk om vi hade byggt en sådan en gång i tiden.

  9. Det här är varför jag är rädd för SDs politik nu när Åkesson gått ut och sagt att de inte anser klimatet som en krissituation och verkar inte vilja driva en politik som faktiskt är bra för klimatet. Men inget parti vill satsa nog på miljön för att det skulle kräva att folk ändrar sin vardag och om man ber folk göra det så får man inga röster.

  10. Tråkigt att se så många rasister och så få som tar klimathotet på större allvar. Era svenska barnbarn kommer ha det lika illa som de ni hatar om inget görs.

  11. Jag kan absolut se mig rösta MP för klimatfrågan. Dock bor jag i Bergsjön och när jag bevittnar invandrargäng som trakasserar allt i deras väg upplevs klimathotet inte lika viktigt.

  12. Jag kan inget göra åt problemet. Oavsett vad man röstar på. Jag har förlikat mig med tanke på att mina möjligheter att påverka min omvärld är ungefär lika stor som en åskådare på en fotbollsmatch. Visst man kan skrika och gorma och ha åsikter….men man är bara en åskådare.

  13. Det största problemet är vårt ekonomiska system, och det är knappast något som kommer åtgärdas inom en överskådlig framtid. Aktiemarknaden kräver tillväxt, eftersom det är hela anledningen till att människor investerar. Och tillväxten kräver hela tiden fler resurser. Det här systemet styr hela vår värld, och omställningen – om den mot förmodan ens kan genomföras – kommer vara helt enorm, och förmodligen blodig.

  14. Hur många människor världen över kommer dö när tillgång till energi blir en klassfråga?

    Hur mycket oroligheter kommer vi se världen över, när tillgång till energi blir en klassfråga?

    Är det här frågor som folk inte vill tänka på?

  15. Gus så deprimerande. Så många kommentarer här som handlar om partipolitik (”min partipappa är starkare än din partimamma!”) istället för frågan:

    Hur tar vi oss ur det här? För att hålla oss under 2-gradersmålet måste vi sänka vår konsumtion med 80% i västvärlden. Det finns ingen grön konsumtion i nuläget, och inget sätt att fortsätta våra livsstilar OCH fixa klimatet.

    Och ingen partiledare vill säga sanningen, och överallt där folk pratar hamnar de i partipolitik och ”men ni då!” istället för sakfrågan.

    Stackars alla barn idag. De kommer att få ett helvete om trettio år.

  16. Jo men ‘vi’ vill inte höra det. Vi vill höra att politikerna kan lösa det här utan att de belastar oss så mycket.

    Åtminstone är det vad politikerna tror att vi vill höra.

    Hoppas de har fel.

    Vi får väl bli lite högljudda och visa att vi inte är så små. Det här är på oss. Vi har gett politikerna intrycket av att vi hellre blundar i bekvämlighet. Att vi ger våran röst på det.

  17. Fattiga människor bryr sig inte om klimatet dem har fullt upp med att få vardagen att gå ihop eller t.o.m. mat på bordet

  18. Det här att det pratas lite om klimatkrisen beror förmodligen på att Sverige hittills varit relativt förskonat från klimatkrisens värre konsekvenser.

  19. Vi måste ställa om till att leva hållbart, det säger sig självt. Men jag är frustrerad över att knappt någon i debatten nämner en växtbaserad diet som den enskilt största påverkan en individ kan ha. Att konsumera kött och mejeri i den mängden vi gör är helt oförenligt med ett hållbart samhälle. Det skalar inte till resten av jordens befolkning. Här kan även politiker göra mycket mer än vad de gör i dagsläget. Stora reformer och incitament är möjliga.

    Även reduktionsplikten har en avsevärt större påverkan i nutid än andra styrmedel som staten har. Där är jag förtvivlad över speciellt högerns fokus på att sänka priserna och på så sätt subventionera fossilt bränsle. Det krävs att högern inser att kärnkraft inte är en lösning på ett problem som måste lösas nu, inte om 8 år. Det är såklart förkastligt att mycket grön el från kärnkraften försvann i förtid, och nya generationens reaktorer i all ära men det är inget trumfkort

  20. Det är så sjukt att det inte bara finns ett parti som har rimlig politik/värderingar.

    Just nu är läget: en lunchrestaurang med en massa olika rätter som alla är ganska goda i grunden men vilken du än väljer så serveras den med en obligatorisk skopa bajs ovanpå.

  21. Säg att Sverige helt slutar med allt utsläpp. Vi stänger av samhället och lever utan el/rinnande vatten. Inga jobb, ingen industri. Hela sveriges befolkning lever nu som grottmän.

    Världens Co2 utsläpp sjunker med mindre än 0.1% .

    Om länder i Afrika och Asien applicerade våra nuvarande miljöpolicys skulle vi kanske halvera co2 utsläppen.

    Ska vi förklara krig mot Kina, Afrika, Ryssland och Indien för att tvinga dem att bli miljövänligare eller?

  22. Jag ligger i mitten men lutar åt höger och oroar mig över klimatet men tycker inte något parti träffar rätt med klimatpolitiken. Jag verkar vara ovanlig som är både för mer kärnkraft och vindsnurror, är ju annars så polariserat. Men ju mer låg co2 elproduktion vi kan få till desto mer kan vi elektrifiera. Och de känns ju som de behövs för att typ odla mat inomhus, avsalta havsvatten, försörja elbilar och elektriska lastbilar och typ suga ut co2 ur luften för de delarna vi inte kan bli av med. 🥲

  23. Att folk inte är beredda att ställa om för samhällets stabilitet och miljöfrågan visar bara på hur sjukligt demokratin är. Alla vill fortsätta konsumera oss till döds.

  24. Så att använda kärnkraft istället för att bränna olja och kol har ingen positiv påverkan på klimatet?

  25. Inställningen att man inte ska behöva ändra sitt liv för nåt jävla klimat är så fruktansvärt hjärndöd. Den dag pollinering inte funkar längre så kan vi säga tack och hej till mat. All mat. Då kan vi snacka om att ändra sitt liv. Underbart då är att jorden får börja på nu kula, utan parasiten människa. Jorden klarar sig och människan kommer givetvis bara vara en parantes i historien. En usel parantes.

  26. Jag oroar mig inte, läs sannolikhetslära och demografi. Dom som lever på jorden i detta nu kommer inte dö av klimtaproblem. Oroligheterna kommer bli värre då hela det ekonomiska systemet kommer behöva förändras oavsett klimat.

    Vid 2050 kommer hälften av alla kineser vara döda. Det kan vi tacka enbarnspolitik och extrem induviduell ekonomisk utveckling som fått folk att flytta in till megastäder = färre barn. Det kommer finnas för många unga människor i den fattiga världen kontra den rika att “tillväxt” som vi känner till den inte kommer fungera. Den rika delen kommer inte ha manskapet att driva produktion/förädling och den fattiga delen kommer inte ha råd att köpa dom förädlade produkterna= tillväxt.

    Vips kommer allt miljömuppar pratar om att minska ditt o datt kommer ske av sig självt, inte för att någon egentligen vill de eller för att rätt politiska beslut har tagits, utanför att populationen på jorden minskar, vart majoriteten av den kommer finnas och vad den vill ha och kan få.

    Ska man handla något man vill ha så gör de nu. USA har tröttnat på att vara polis på havet. Ingen fri handel kommer att kunna bedrivas lika effektivt eller säkert. Detta medför att allt de vi länder är beroende av kommer minska i olika takt.

    Peter Zeihan en av vår tids bästa makro-analytiker.

    Se de:
    [The old world is about to collapse] (https://youtu.be/wRT7P-VKM0k)

  27. Jag har verkligen uppskattat den här forskningsfokuserade följetongen om klimatpolitik som DN kör, kudos till DN.

Leave a Reply