Unga med icke-svensk bakgrund löper högre risk att bli kontrollerade och drogtestade av polisen. Därför är det många fler oskyldiga som testas jämfört med andra grupper, visar en ny studie om diskriminerande poliskontroller.
– Det är inte så att polisen hittar fler med narkotika i kroppen när de går på unga med utländsk bakgrund, säger professor Felipe Estrada.
Christy Chamy
Text
Under de senaste åren har en het debatt blossat upp kring upprättandet av så kallade visitationszoner – områden där polisen får kontrollera personer utan misstanke om brott. Flera svenska partier, M, SD och KD vill följa i Danmarks fotspår där verktyget har använts av dansk polis sedan 2004 som del av flera åtgärder för att komma åt gängkriminaliteten. Motståndarna till förslaget i Sverige menar att det finns en risk att förslaget leder till rasprofilering – alltså att polisen misstänker och kontrollerar människor utifrån till exempel hudfärg, etnisk tillhörighet eller religion.
Men nu har kriminologiprofessorerna Felipe Estrada, Anders Nilsson och Olof Bäckman visat att det redan i dag är så att alla unga inte löper samma risk att bli kontrollerade och tvingas drogtesta sig av polis – trots att statistiken tagit hänsyn till personernas tidigare brottsbelastning.
Studien, som ska publiceras i The British Journal of Criminology, visar att unga vars föräldrar har låg inkomst löper nästan dubbelt så hög risk att kontrolleras och drogtestas av polis. Unga bosatta i fattiga bostadsområden löper nästan 80 procent högre risk medan risken för unga med icke-västerländsk bakgrund är 85 procent högre.
– De här faktorerna är viktiga var för sig men de hänger också ihop. De som är fattiga bor ofta i fattiga områden och de har ofta en icke-västerländsk bakgrund.
Studien visar också att unga med icke-västerländsk bakgrund har dubbelt så ofta lämnat ett negativt drogtest – alltså att gruppens drogtester inte visar på spår av narkotika.
– En styrka med vår studie är att vi kan se till utfallet av drogtesterna. Det är inte så att polisen hittar fler med narkotika i kroppen när de går på unga med utländsk bakgrund. Resultatet av att vissa grupper oftare drogtestas blir därför att dubbelt så många oskyldiga i dessa grupper tvingas utföra denna integritetskränkande insats.
Unikt för studien är att forskarna har studerat fenomenet över tid, vilket har varit svårt att kartlägga även internationellt, säger Felipe Estrada.
Under de senaste åren har både människorättsorganisationer och forskare utfört studier baserade på intervjuer med personer från olika etniska grupper i Sverige som berättat hur de i sin vardag ofta slumpmässigt stoppas och kontrolleras av polisen – ofta utan att brott har kunnat konstateras i efterhand och med en efterföljande känsla av skam och orättvisa.
– Därför har tidigare forskning betonat att poliskontroller bör genomföras på ett icke-diskriminerande och respektfullt sätt, säger kriminologiprofessorn Felipe Estrada.
I Sverige kriminaliserades narkotikabruk 1988. När lagen skärptes 1993 fick polisen befogenheter att tvinga personer misstänkta för droganvändning att lämna urin- och blodprover. Med lagändringen ökade även skillnaderna i vilka som drogtestades i takt med att polisinsatserna intensifieras, enligt studien.
Då narkotika för eget bruk är ett spaningsbrott styrs utvecklingen av polisens prioriteringar och val av vilka platser och grupper som ska övervakas, enligt studien.
Hur reagerar du på studiens resultat?
– Resultaten bekräftar de studier som bygger på erfarenheter från ungdomar som berättar att de många gånger blir stoppade trots att de inte begått brott och upplever sig oskyldigt granskade, säger Felipe Estrada.
Bygger era resultat på fördomar eller polisiär erfarenhet?
– Om det handlar om främst fördomar eller erfarenhet kan inte vår studie svara på. Det är förstås rimligt att polisen arbetar där det finns problem. Men vår studie understryker såväl vikten att ha hög kontrolltröskel för att minimera insatser mot oskyldiga som att polisen arbetar med ett förtroendefullt bemötande.
Han anser att ett polisarbete som inriktar sig mer på område än på individ riskerar att underminera tilltron till polisen.
– Det är betydelsefullt för diskussionen som vi har nu om visitationszoner och problem med just den typen av polisarbete som kommer att drabba människor väldigt orättvist utifrån var de bor och inte utifrån vad de har gjort. Dessutom visar studien att polisen uppenbarligen redan nu kan stoppa ungdomar och både samtala, visitera och tvinga dem att lämna kroppsvätskor – när de i många fall är oskyldiga.
Fakta. Så gick studien till
Studien är från Stockholms Universitet och del av forskningsprojektet Den ojämlika brottsligheten.
Studien utgår från ungdomar i åldrarna 15 till 20 år som var folkbokförda i Stockholm, Göteborg och Malmö under perioden 1995 – 2015.
Genom att koppla ihop olika befolkningsregister får vi ett datamaterial som gör det möjligt att jämföra risken för olika ungdomsgrupper att bli testade för droger, mäta omfattningen av så kallade negativa drogtester och slutligen också studera förändringen över tid – något som internationellt också har varit svårt att kartlägga.
Forskarna har med utgångspunkt i tre kategorier undersökt huruvida poliskontrollerna fokuserat på olika samhällsgrupper – om ungdomarna bor i ett rikt eller eftersatt bostadsområde, om de har svenskt eller icke-västerländsk bakgrund, och om föräldrarna är låg- eller höginkomsttagare.
De olika befolkningsregistren som data hämtats ifrån har samkörts och sedan kopplats ihop med resultaten av de blod- och urinprov som en person misstänkt för eget drogbruk tvingas lämna till polisen vid en kontroll.
I Sverige kriminaliserades eget narkotikabruk 1988. Studien publiceras under hösten i ansedda vetenskapliga tidskriften The British Journal of Criminology.
Folk kommer alltid att döma folk för deras utseende, gäller inte bara etnicitet. Vart flödar drogerna? Jo i förorterna. Vilka bor i förorterna? Invandrarna och svenskar som är låginkomsttagare. Kan folket på Östermalm ha droger på sig? Ja men vart kommer dessa droger ifrån? Jo förorterna. Man måste sluta skylla på rasism osv. Det är inte rasism, det är fakta och man vill gå till roten, dvs folket som tar sig in till innerstan för att sälja av sina droger. Hur vet jag detta? Har själv varit med i leken. 5% högre risk att bli stoppad som invandrare än en med svensk etnicitet som är låginkomsttagare. Det är inte rasism.
Låt oss säga att polisen vill minska våldtäkter ute på stan, så dom tar ID check på män så man har bättre koll på vilka som strövar runt där, men inte kvinnor. Är det sexism? Nej för män är överrepresenterade när det kommer till våldtäkt. Likaså är invandrare och låginkomsttagare med svensk etnicitet överrepresenterade inom droghandeln.
Kul om polisen hade kisstestat folk som kom ut ur de stora nattklubbarna i sthlm ٩(｡•́‿•̀｡)۶
Fortsätta med samma gamla metoder som inte fungerat senaste 40 åren i Sverige? Undrar vart alla som försvarade Sanna Marin är, för att försvara dessa som drogtestas nu, undrar vart alla “låt henne leva” kommentarer är 🙂
I det stora hela är det ofta en fråga om klass.
När det gäller polisen så är det mest 2 saker.
Du ska vara **ung**, du ska vara **man. (ingen stoppar tjejer)**
Sen kommer område, kläder, hudfärg och vad du gör just den här sekunden.
Bor det fler med mörkare hud i sämre områden så kommer intaget av mörka öka.
Samma sak med andra saker.
Din körstil är inte lika viktig som vilken bil du kör = risig bil = “sämre människa” = risken ökar att du blir stoppad.
Ett perfekt bevis på detta är också sättet Sverige hanterar drogtester på arbeten.
Det finns så klart mycket drogtester i arbeten överlag i Sverige.
MEN där vi skiljer oss från resten av världen är, **desto sämre och värdelöst arbete du har = desto mer ska du drogtestas eftersom att sämre arbete = sämre människa och hela den biten.**
I Sverige så gör vi tvärtemot andra länder, vi går efter klass och inte betydelse.
Här kan du ha ett arbete där det är livsviktigt att du är vid dina sinnes fulla bruk, **men ingen drogtestar dig eftersom att du har ett arbete som sätter dig i högre klass.**
Går du runt med en skurhink hela dagarna och det finns 0 betydelse i att du är nykter så ska du drogtestas **eftersom att du har sämre klass.**
Vi har en skev syn på både droger och människor.
Men allt är klass.
**(om du är man det vill säga, som kvinna spelar din klass 0 roll)**
Ser inget problem, är man gäst i ett land bör man ha lite högre standard än personerna som bjudit in dig. När jag är hemma hos mina polare sitter inte jag med fötterna på bordet även om polaren gör det…
Polisen använder drog lagarna för att underlätta utredningar kring grövre kriminalitet….
Känns som mängden drogtester bör kunna kalibreras efter utfallen av testen, om de inte redan gör det.
Visar det sig att kepsbärare testar positivt för droger 10% medan mössbärare testar positivt 5% av alla gånger, bör vi testa fler kepsbärare än mössbärare.
8 comments
Unga med icke-svensk bakgrund löper högre risk att bli kontrollerade och drogtestade av polisen. Därför är det många fler oskyldiga som testas jämfört med andra grupper, visar en ny studie om diskriminerande poliskontroller.
– Det är inte så att polisen hittar fler med narkotika i kroppen när de går på unga med utländsk bakgrund, säger professor Felipe Estrada.
Christy Chamy
Text
Under de senaste åren har en het debatt blossat upp kring upprättandet av så kallade visitationszoner – områden där polisen får kontrollera personer utan misstanke om brott. Flera svenska partier, M, SD och KD vill följa i Danmarks fotspår där verktyget har använts av dansk polis sedan 2004 som del av flera åtgärder för att komma åt gängkriminaliteten. Motståndarna till förslaget i Sverige menar att det finns en risk att förslaget leder till rasprofilering – alltså att polisen misstänker och kontrollerar människor utifrån till exempel hudfärg, etnisk tillhörighet eller religion.
Men nu har kriminologiprofessorerna Felipe Estrada, Anders Nilsson och Olof Bäckman visat att det redan i dag är så att alla unga inte löper samma risk att bli kontrollerade och tvingas drogtesta sig av polis – trots att statistiken tagit hänsyn till personernas tidigare brottsbelastning.
Studien, som ska publiceras i The British Journal of Criminology, visar att unga vars föräldrar har låg inkomst löper nästan dubbelt så hög risk att kontrolleras och drogtestas av polis. Unga bosatta i fattiga bostadsområden löper nästan 80 procent högre risk medan risken för unga med icke-västerländsk bakgrund är 85 procent högre.
– De här faktorerna är viktiga var för sig men de hänger också ihop. De som är fattiga bor ofta i fattiga områden och de har ofta en icke-västerländsk bakgrund.
Studien visar också att unga med icke-västerländsk bakgrund har dubbelt så ofta lämnat ett negativt drogtest – alltså att gruppens drogtester inte visar på spår av narkotika.
– En styrka med vår studie är att vi kan se till utfallet av drogtesterna. Det är inte så att polisen hittar fler med narkotika i kroppen när de går på unga med utländsk bakgrund. Resultatet av att vissa grupper oftare drogtestas blir därför att dubbelt så många oskyldiga i dessa grupper tvingas utföra denna integritetskränkande insats.
Unikt för studien är att forskarna har studerat fenomenet över tid, vilket har varit svårt att kartlägga även internationellt, säger Felipe Estrada.
Under de senaste åren har både människorättsorganisationer och forskare utfört studier baserade på intervjuer med personer från olika etniska grupper i Sverige som berättat hur de i sin vardag ofta slumpmässigt stoppas och kontrolleras av polisen – ofta utan att brott har kunnat konstateras i efterhand och med en efterföljande känsla av skam och orättvisa.
– Därför har tidigare forskning betonat att poliskontroller bör genomföras på ett icke-diskriminerande och respektfullt sätt, säger kriminologiprofessorn Felipe Estrada.
I Sverige kriminaliserades narkotikabruk 1988. När lagen skärptes 1993 fick polisen befogenheter att tvinga personer misstänkta för droganvändning att lämna urin- och blodprover. Med lagändringen ökade även skillnaderna i vilka som drogtestades i takt med att polisinsatserna intensifieras, enligt studien.
Då narkotika för eget bruk är ett spaningsbrott styrs utvecklingen av polisens prioriteringar och val av vilka platser och grupper som ska övervakas, enligt studien.
Hur reagerar du på studiens resultat?
– Resultaten bekräftar de studier som bygger på erfarenheter från ungdomar som berättar att de många gånger blir stoppade trots att de inte begått brott och upplever sig oskyldigt granskade, säger Felipe Estrada.
Bygger era resultat på fördomar eller polisiär erfarenhet?
– Om det handlar om främst fördomar eller erfarenhet kan inte vår studie svara på. Det är förstås rimligt att polisen arbetar där det finns problem. Men vår studie understryker såväl vikten att ha hög kontrolltröskel för att minimera insatser mot oskyldiga som att polisen arbetar med ett förtroendefullt bemötande.
Han anser att ett polisarbete som inriktar sig mer på område än på individ riskerar att underminera tilltron till polisen.
– Det är betydelsefullt för diskussionen som vi har nu om visitationszoner och problem med just den typen av polisarbete som kommer att drabba människor väldigt orättvist utifrån var de bor och inte utifrån vad de har gjort. Dessutom visar studien att polisen uppenbarligen redan nu kan stoppa ungdomar och både samtala, visitera och tvinga dem att lämna kroppsvätskor – när de i många fall är oskyldiga.
Fakta. Så gick studien till
Studien är från Stockholms Universitet och del av forskningsprojektet Den ojämlika brottsligheten.
Studien utgår från ungdomar i åldrarna 15 till 20 år som var folkbokförda i Stockholm, Göteborg och Malmö under perioden 1995 – 2015.
Genom att koppla ihop olika befolkningsregister får vi ett datamaterial som gör det möjligt att jämföra risken för olika ungdomsgrupper att bli testade för droger, mäta omfattningen av så kallade negativa drogtester och slutligen också studera förändringen över tid – något som internationellt också har varit svårt att kartlägga.
Forskarna har med utgångspunkt i tre kategorier undersökt huruvida poliskontrollerna fokuserat på olika samhällsgrupper – om ungdomarna bor i ett rikt eller eftersatt bostadsområde, om de har svenskt eller icke-västerländsk bakgrund, och om föräldrarna är låg- eller höginkomsttagare.
De olika befolkningsregistren som data hämtats ifrån har samkörts och sedan kopplats ihop med resultaten av de blod- och urinprov som en person misstänkt för eget drogbruk tvingas lämna till polisen vid en kontroll.
I Sverige kriminaliserades eget narkotikabruk 1988. Studien publiceras under hösten i ansedda vetenskapliga tidskriften The British Journal of Criminology.
TEXT OCH FOTO
Christy Chamy
christy.chamy@dn.se
Följ
Nicklas Thegerström
Folk kommer alltid att döma folk för deras utseende, gäller inte bara etnicitet. Vart flödar drogerna? Jo i förorterna. Vilka bor i förorterna? Invandrarna och svenskar som är låginkomsttagare. Kan folket på Östermalm ha droger på sig? Ja men vart kommer dessa droger ifrån? Jo förorterna. Man måste sluta skylla på rasism osv. Det är inte rasism, det är fakta och man vill gå till roten, dvs folket som tar sig in till innerstan för att sälja av sina droger. Hur vet jag detta? Har själv varit med i leken. 5% högre risk att bli stoppad som invandrare än en med svensk etnicitet som är låginkomsttagare. Det är inte rasism.
Låt oss säga att polisen vill minska våldtäkter ute på stan, så dom tar ID check på män så man har bättre koll på vilka som strövar runt där, men inte kvinnor. Är det sexism? Nej för män är överrepresenterade när det kommer till våldtäkt. Likaså är invandrare och låginkomsttagare med svensk etnicitet överrepresenterade inom droghandeln.
Kul om polisen hade kisstestat folk som kom ut ur de stora nattklubbarna i sthlm ٩(｡•́‿•̀｡)۶
Fortsätta med samma gamla metoder som inte fungerat senaste 40 åren i Sverige? Undrar vart alla som försvarade Sanna Marin är, för att försvara dessa som drogtestas nu, undrar vart alla “låt henne leva” kommentarer är 🙂
I det stora hela är det ofta en fråga om klass.
När det gäller polisen så är det mest 2 saker.
Du ska vara **ung**, du ska vara **man. (ingen stoppar tjejer)**
Sen kommer område, kläder, hudfärg och vad du gör just den här sekunden.
Bor det fler med mörkare hud i sämre områden så kommer intaget av mörka öka.
Samma sak med andra saker.
Din körstil är inte lika viktig som vilken bil du kör = risig bil = “sämre människa” = risken ökar att du blir stoppad.
Ett perfekt bevis på detta är också sättet Sverige hanterar drogtester på arbeten.
Det finns så klart mycket drogtester i arbeten överlag i Sverige.
MEN där vi skiljer oss från resten av världen är, **desto sämre och värdelöst arbete du har = desto mer ska du drogtestas eftersom att sämre arbete = sämre människa och hela den biten.**
I Sverige så gör vi tvärtemot andra länder, vi går efter klass och inte betydelse.
Här kan du ha ett arbete där det är livsviktigt att du är vid dina sinnes fulla bruk, **men ingen drogtestar dig eftersom att du har ett arbete som sätter dig i högre klass.**
Går du runt med en skurhink hela dagarna och det finns 0 betydelse i att du är nykter så ska du drogtestas **eftersom att du har sämre klass.**
Vi har en skev syn på både droger och människor.
Men allt är klass.
**(om du är man det vill säga, som kvinna spelar din klass 0 roll)**
Ser inget problem, är man gäst i ett land bör man ha lite högre standard än personerna som bjudit in dig. När jag är hemma hos mina polare sitter inte jag med fötterna på bordet även om polaren gör det…
Polisen använder drog lagarna för att underlätta utredningar kring grövre kriminalitet….
Känns som mängden drogtester bör kunna kalibreras efter utfallen av testen, om de inte redan gör det.
Visar det sig att kepsbärare testar positivt för droger 10% medan mössbärare testar positivt 5% av alla gånger, bör vi testa fler kepsbärare än mössbärare.