Som titeln säger.
Nu bortser jag från de 10 besöken Vårdcentralen erbjuder.

Har gjort sökningar på det och hittar inget direkt svar.
Någon på reddit kanske vet en orsak?

Däremot hittar man artiklar som [denna](https://www.svd.se/a/47LqLq/tysk-succe-varfor-satsar-inte-sverige-pa-terapi) där man i Tyskland get många 100 timmar terapi gratis och detta har gett resultat.

Som jag ser det så förlorar Sverige kort på det men vinner långsiktigt på det då färre blir sjuka och frånvarande från arbete på lång sikt.

Men ett samtal kan komma att kosta en upp till 1500 för 45 minuter.
Även en som har ett bra jobb i samhället så är detta en tung summa, framförallt om man behöver periodvis gå 4 ggr i veckan. 6000 i månaden.

Priserna gör det ogripbart för många i samhället att få en insats som hade hjälpt dem.

Åter igen:
Varför satsar inte Sverige på att subventionera terapi för sin befolkning?

Edit:
Skall kanske omformulera frågan lite efter lite svar.
Förstår att terapi kostar och att det är dyrt. Det är inte som att jag inte förstår att terapi har ett pris och att vi skulle behöva satsa på mer personal och samtal som skulle kosta en hel del skattepengar.

Det finns terapi att få under högkostnadsskydd men även den terapin är inte helt lätt att få tag på. Testade nyss att söka för saken skull och det kommer upp fler alternativ som inte täcks av högkostnadsskydd är vad som täcks av det.

Frågan kanske mer korrekt formulerat:
Varför satsar inte Sverige på mer och utökad terapiformer som en behandling istället för att exempelvis bara ge mediciner eller reservera terapin för de kanske 5% mest akuta/extrema fallen?
Kan man inte se att kostnaderna som tillkommer kommer att återinvesteras i samhället i takt med att människor mår bättre och återgår i arbete som artikeln jag länka menar på händer.

13 comments
  1. Tips: kolla upp ”LOV psykoterapi” (Lagen Om Valfrihetssystem) En som patient har rätt till att ha åsikt om sin vård och via LOV kan en gå 16-25 besök (beroende på val av terapiform och region). Valet grundar sig i en bedömning som genomförs av läkare/psykolog på vårdcentral.

    Det kan säkert vara krångligt att få igenom – som du säger, det är kostsamt för vården – men, det går om en står på sig!

  2. för att det inte finns tillräckligt med folk att erbjuda kvalificerad samtalsterapi i så stor utsträckning.

    sen får du inte glömma att det finns en skillnad mellan “att träffa någon att prata med” och “gå i samtalsterapi”.
    jag tror det är det första du menar när du pratar om tio besök på vc.

    saken är den att i takt med att resurserna som vården har att tillgå minskas, så kommer också högre krav på att använda dom resurser som finns på ett effektivare sätt.
    det häcklas ofta om psykofarmaka för depression och ångest, men en läkare som lägger 8h på att skriva ut ssri åt 8 olika personer, gör mer nytta än en terapeut som träffar samma patient 8 ggr.
    det här innebär inte att psykofarmaka borde, eller ens kan, ersätta terapi. det innebär att nyttan i att anställa en terapeut jämförs med nyttan i att anställa en läkare.
    vi går från den psykoanalytiska/psykodynamiska synen på hur samtalsterapi ska bedrivas (ostrukturerat och under lång tid) till något med specifika mål och målsättningar.

    när du pratar om “1500kr” för 45 minuter, så är det förmodligen psykoanalys du pratar om, vilket INTE är detsamma som terapi.

    sverige satsar på att subventionera terapi för sin befolkning. eftersom så många behöver terapi så satsar man på effektiv terapi.

  3. >Åter igen: Varför satsar inte Sverige på att subventionera terapi för sin befolkning?

    ​

    För den mesta terapin bara är hitta-på som inte bidrar till något vettigt.

  4. Vet inte om det gäller längre men några år sen gick jag privat i Varberg där kommunen kraftigt stöttade 5 besök, betalade 215 per gång eller något i den stilen och det fick verkligen mitt liv i rätt riktning, var otroligt givande och gick vidare i att få en adhd diagnos, förändrade mitt liv så hoppas mer liknande bidrag kan införas.

  5. Vart går du där det är 1500? Kostar typ 200kr per möte när jag gått. Har kanske haft tur här också men har vid alla mina terapi-sökande fått tid inom 3 månader.
    Det kanske är så pass dyrare och inte täckt av högkostnadskydd om man går privat, har tyvärr inte koll.
    Väntetiderna kanske är ett problem men går du via offentliga vården är det ju tydligt att priset har dragits ner mycket redan.

    Vet inte hur det skulle funka att betala för de som vill gå privat, om de betalar privata klinikers priser blir det väl att de ger skattepengar till privata vinster?

  6. Finns ingen lag som säger att det är max 10 sessioner, utan det är en praxis. Menar inte att vara petig, utan vill lyfta varför den praxis finns. (Egentligen vet jag inte, men spekulerar ändå.) Det är en forskningsfråga likväl som en ekonomisk fråga. Det finns inte någon särskilt forskning på förhållandet mellan mängd terapi och utfall, så om det inte har blivit bättre på 10 sessioner, vad har man för skäl att tro att det blir bättre om man kör tio till? Därav sätter vårdcentraler något slags tak, för att inte ödsla mer de ytterst begränsade psykologtimmarna som de har. I kort, finns nog inte tillräcklig evidens för att stödja den kostnadsanalysen.

Leave a Reply