Hetta, torka, översvämningar, kollapsande ekosystem, stigande havsnivåer och massutrotning. Mellanöstern kan fan bli obeboligt inom några decennier (https://www.svt.se/nyheter/fuktig-dodshetta-kan-gora-mellanostern-obeboeligt-till-2100). Det skulle innebära att hundratals miljoner tvingades fly över hela världen. Flyktingkrisen kommer bara bli värre. Det är en total samhällskollaps vi står inför, men miljö och klimat är ändå endast den sjätte viktigaste valfrågan enligt Novus. Jag avskyr att många partier undviker frågan för de inte vill förlora väljare på att förespråka en förändrad livsstil. Det är ett demokratiskt misslyckande enligt mig. Samtidigt förstår jag att klimatkrisen uppfattas som abstrakt och långt borta. Det är svårt att engagera sig för en gradvis nedgång som inte riktigt har tydligt börjat skada världen än, även fast det är nu det är som viktigast. Situationen kan förtydligas genom en liknelse. Tänk att vi lever i en liten by där man sedan urminnes tider häller ned sitt skräp i en brunn. Så länge vi kan minnas har detta inte varit ett problem, men helt plötsligt har brunnen överfullts och vårt dricksvatten förorenats. Nu ångrar vi vårt oansvariga agerande och alla i byn dör av törst.
Även fast man nått insikten att klimatkrisen verkligen är ett akutnödläge är det svårt att göra något åt det. Vem är egentlig skyldig att lösa krisen? Jag anser att det finns 3 svar på frågan:
1. Historiskt ansvar. “Den som tog sönder det måste fixa det”. Detta innebär att västvärldens industraliserade länder som historiskt orsakat mest skada har skyldighet att rädda klimatet genom förslagsvis livsstilsförändringar och politiska reformer som syftar till att minska utsläppen. Detta argument kan däremot kritiseras då stora och viktiga länder som Kina, Indien och Brasilien undviker ansvar och skyldigheter.
2. Lika andelar. Varje människa är berättigad till en lika stor andel av atmosfären i någon form av aktualitetsprincip. Ingen individs globala fotavtryck får vara större en noll. Kan möjligtvis genomföras genom att tilldela utsläppskvoter och ett system för att bestraffa miljöbovar. I praktiken innebär detta att västländernas medlemmar återigen blir de mest ansvariga som måste förändra mest. Argumentet kan kritiseras för att vara orealistiskt.
3. Lyx kontra överlevnad. Det är viktigt att skilja mellan nödvändiga överlevnadsutsläpp och överflödiga lyxutsläpp. Tanken är att onödiga nöjesutsläpp såsom resor ska begränsas, medan nödvändig industri och matproduktion ska effektiviseras men inte bestraffas. Detta är däremot möjligtvis inte tillräckligt.
Oavsett vilket svar så är det tydligt att det är vi i västvärlden som måste driva förändringen. Vi kan inte hålla på att undvika ansvar och skylla på Kina och Indien när det är vi som orsakat och driver hela denna krisen.
Vad bör däremot vi som individ göra? Ät mindre kött? Flyg mindre? Kör mindre bil? Konsumera mindre? Klimatsmarta vardagsval? Engagera dig politiskt? Sånna här krävande åtgärder kan tyckas helt onödiga då de i praktiken ger en ytterst minimal förändring, men många bäckar små. Samtidigt kan man tänka att vi som individer är ansvariga för hela industrier och branscher om vi aktivt stöttar de. Här går det även att lägga ett utilitaristiskt argument om att vi har en plikt att hjälpa andra genom att kämpa för klimatet. Enligt utilitaristen (som fokuserar på konsekvenser) är det ingen större skillnad mellan att döda någon och låta någon dö. Om vi inte kämpar för klimatet och låter klimatkrisen växa kan det följaktligen ses som att vi låter mängder av folk och djur att dö. Vi har en moraliskt plikt att minska sådant lidande. Det är alltså vår plikt att genom ett par uppoffringar bekämpa klimatkrisen.
Tyvärr har politikerna en mycket viktig roll i omställningen och bekämpningen av klimatkrisen. Som individ är det svårt att påverka. Det viktigaste är
att rösta på partier som faktiskt gör något för klimatet och inte bara undviker ansvar genom att skylla bort sig på Kina och Indien.
Summan av kardemumman, klimatkrisen är akut och det är viktigt att bry sig. Jag bemöter gärna kritik och svarar på frågorna i kommentarna. Ha de bra vänner!
27 comments
Jag tror att klimathotet är väldigt överdrivet.
Det var inte jättemånga år sedan miljökämpar pratade om annat som utfiskning av haven, regnskogens avverkan, bidöd och sådant.
Att 100% av allt miljötänk i västvärlden plötsligt handlar om klimatet tror inte jag är för att man på senare år kommit fram till några nya rön eller liknande eller för att det plötsligt är mer akut utan jag tror det endast handlar om geopolitiska avledningsmanövrar och en gigantisk massmedial kampanj.
Västvärlden är på nedgång, denna inflation vi ser nu är bara början.
USA har länge levt på lånad tid och klarat sig än så länge för att dollarn är världens reservvaluta och de kan bara trycka mer när de behöver pengar. Det håller dock inte för alltid och USA har en statsskuld de aldrig kan betala tillbaka.
Det kommer att ske ett maktskifte från väst till Kina och väst är för splittrat för att kunna ställa sig emot. Därför vill man centralisera makten bort från ländernas självbestämmade till landsöverskridande institutioner som EU/NATO etc.
Jag tror klimatkrisen är ett av sätten man använder för att befolkningen ska hållas i schack, acceptera förändringarna och uppoffringarna som kommer behöva göras “för att vi måste rädda klimatet”(det kommer inte bli sämre för att vi måste rädda klimatet utan för att västs pengar är slut), och för att folk inte ska börja luska i vad som egentligen händer.
Dessa klimatkämpar som sätter sig på gator och liknande får betalt för att göra det av utländska organisationer. Det är deras jobb.
Det finns mycket större och mer akuta hot än klimatet.
Kalla det konspirationsteorier eller vad ni vill. Mycket som en gång räknades som konspirationsteorier räknas som sanning idag och jag har nästan alltid rätt.
Motsätter mig starkt ditt och den bredare miljörörelsens höga tonläge rörande klimatet. Tror svaret på din fråga finns gömt i just detta. Klimatet är oerhört komplext. Att skrämma folk har visat sig att, i alla fall i Sverige, leda till drastiskt och ogenomtänkt beslutsfattande. Är oklokt att fatta radikala beslut som får drastiska konsekvenser för storskaliga system som energi, ekonomi, resursanvändning osv. Man kan ta klimatfrågan på allvar utan att vara radikal, och jag skulle påstå att det även är nödvändigt.
Media har hittat en ny kategori av sensationalism, där de kan applicera klimatfrågan på nästan alla händelser i omvärlden. Företag utnyttjar det upptrissade känsloläget för att sälja produkter och förbättra sitt anseende via greenwashing. I politiken kan man undvika att hantera de riktiga frågorna genom att istället förlita sig på symbolpolitiska åtgärder som känns bra hos väljarkåren för att något görs här och nu.
Faktum är att vi rätt väl känner till orsakerna till klimatförändringarna, och vi har en grumlig bild av de potentiella framtida storskaliga konsekvenserna. Man kan enkelt dra slutsatsen att utsläppen behöver minska, på hela jorden. Men hur vi i praktiken kan åstadkomma ett samhälle med nollutsläpp inom några decennier, utan att orsaka massiv skada på samhället har vi fortfarande inte listat ut.
Man måste ta det på allvar, att vi i nuläge inte ens vet hur vi ska ställa om, och det är det vi behöver rikta in oss på, och det betyder att man **inte** ska fatta en massor radikala eller symboliska beslut som får stora konsekvenser. Jag tror väljarkåren känner att ingen miljöpolitik just nu ger särskilt stor utväxling. Det gör folk tillsist desensitiserade till panikpropagandan, ingen orkar vara i ett högt känsloläge hela tiden – i värsta fall så leder det till att folk helt förnekar problemet.
Jag bryr mig, men hade brytt mig väldigt mycket mer om vi arbetade på rätt problem. Man blir ju lite trött på allt från plastpåsar till papperssugrör. Känns lite som att gå i lera, man försöker ta sig framåt men för varje steg måste man slita extra hårt genom skit. Vi arbetar på *problem* som inte är problem, på bekostnad av både våran ekonomi, vårat tålamod och vår energi. Sen till allt aktivistande, folk limmar fast sig i gatan och helt vägrar erkänna att problemet inte ligger i Sverige utan Asien. Jag förstår att folk blir rädda för att vi helt skulle ignorera miljöproblemen om vi erkände att det inte är vi som skapar problemen men även om det inte är vi som skapar problemen kan vi bli en del av lösningen. Men går ju tillbaka till att gå i lera. Vi kan inte ens försöka bekämpa de riktiga problemen, vi kan inte ens ha en diskussion om de riktiga problemen, för någon miljötaliban med fågelbo på huvudet ska skrika att vi minsann ska dricka våra läsk ur pappersugrör så högt hen orkar.
Sen hjälper det ju inte hur man “ropat räv” i 50 år, allt från global uppvärmning, försurade sjöar, global nedkylning, ozon lagret, trädapokalypsen, allt vad det har varit genom åren och alla lögner de visade sig man hade spridit medveten.
Eller hur “miljösnacket” konstant rampas upp varje gång det händer något annat i världen. Israel bombar en skola i Palestina, “FOSKARE SÄGER ATT VI ALLA KOMMER DÖ JUST NU, TITTA HIT LÄS INGET ANNAT!”
Hur man tystar ner forskare som säger att miljökrisen är överdriven är också ganska intressant. Är ju lika många forskare som säger att det är överdrivet som säger att det är underdrivet. Men varje gång någon går ut och säger något annat än vad systemet och media, som inte är utbildade forskare vill, blir det repressalier. Man kunde ju tänka sig att man ville lyssna på båda sidorna och bilda sig en realistisk bild, vi kanske inte behöver skapa så mycket lidande utan det räcker med lite granna för att nå målen, och då kan hålla igång längre och få med fler, men nej de tystar vi ner, vi ska lida så mycket som möjligt, “ät insekterna och håll käften”.
Sen lever jag väldigt grönt, långt mycket grönare än de flesta koldioxidtomtar i storstaden. Men den biten struntar de i. Att mitt kött och mina grönsaker är lokala, hur jag tar hand om mitt avfall, hur jag värmer upp mitt hus. Det spelar ingen roll att jag gör det tusen gånger bättre än dem, jag måste fortfarande kompromissa med saker de själva inte lider av. Jag ska ha dyr bensin till min bil när jag inte kan cyckla till jobbet, för det lider inte de av. Det är som de skiter i avtrycket i sin helhet, de handlar bara om att lida av de sakerna de vill att man ska lida av, och de sakerna är alltid något som de själva inte lider av utan alla andra.
Folk är trötta på alla jävla doomers och vi i Sverige påverkar redan klimatet så lite som det är och gör redan väldigt mycket.
För de flesta svenskar är ekonomi och trygghet betydligt viktigare
Random tips, men r/ClimateActionPlan är en bra sub jag gillar där folk samlas för att dela nyheter om saker som görs för att hitta lösningar.
Svenskar påverkar klimatet mer än kineser och indier dessvärre.
Ekonomin och tryggheten försvinner när klimatet havererar
detta är din hjärna på scientism, den religion som obildade byggt kring deras felaktiga uppfattning om vad vetenskap är för nånslags disiplin.
Även om alla svenskar begick kollektivt självmord för att minska klimatpåverkan så mycket som möjligt så hade det ej haft en mätbar effekt. Därför är det svårt att motivera att allt ska bli dyrare och sämre i Sverige för att rädda klimatet.
>Varför bryr sig ingen om klimatet?
Det finns folk som bryr sig. Dock är nog inte så många av dem på just denna sub utan på andra ställen…
Varför tycker inte alla som jag?
Jag har, enligt mig själv, extremt bra och korrekta åsikter. Men ju mer jag diskuterar med andra, läser online och hör andra uttrycka sig så framgår det att alla inte tycker som jag. Varför?
Jag menar på att mina åsikter är korrekta (jag har iaf aldrig hört några bättre) så varför kan inte alla bara tycka som jag?
Är vi Kineser nu eller vad har jag missat
Vad i helvete ska jag göra åt Mellanöstern? Eller åt Bolsonaro som hugger ner regnskogen? Åt jordbruket som utarmar jorden? Vad kan jag som individ verkligen göra?
Är trött på att ansvaret läggs på mig, jag gör det jag kan på gräsrotsnivå, källsorterat, plockar skräp i naturen, använder naturlig hudvård, köper eko, väljer bort barn.. men människorna i makt får väl ta sitt fucking ansvar också??? /trött individ
Det pratas inte så mycket om det i media, men det ser ut som vi redan nu slagit i taket för hur mycket ekonomin kan växa. Främst och mest akut så har vi förmodligen nått peaken i den konventionella oljeproduktionen, som peakade 2005. Utan ökad oljeproduktion så blir det ingen tillväxt helt enkelt, en fallande oljepduktion betyder ett väldigt allvarligt hot mot vårt ekonomiska system och det moderna samhället.
Det här betyder att förmodligen så är klimatprognoserna för optimistiska i den förväntade tillväxten för världsekonomin framöver. De räknar på att vi inte har några större begränsningar på våra resurser och att vi kommer förbruka betydligt mer kol, olja osv i en takt som inte är ekonomiskt möjligt.
Jag tror att det inte görs så mycket på politiskt nivå för att de är medvetna om peak oil, alltså ovanstående och att det helt enkelt inte är möjligt att “ställa om” så som man pratar om utan att i förtid orsaka en kollaps av ett lands eller världsekonomin.
Säg nu att som någon redan tagit upp här i tråden, att Sverige skulle sluta existera, som ett extremt exempel. Det som händer då är bara att de resurserna som vi förbrukar nu blev tillgängliga för övriga marknaden och förbrukas av dom istället, för det är så ekonomin fungerar. Det är ett fruktlöst företag att så att säga försöka bromsa våran t.ex bensin konsumtion med t.ex högre skatter då det enda som sker i praktiken är att det blir dyrare.
Mm men som du vet sverige står knappt för nå utsläpp alls i världen, vad vi i sverige gör kommer inte påverka ett smack i världen för vi är redan så lågt man nästan kan gå i miljöutsläpp. De man ska försöka göra är vända sig utåt mot andra länder, men lycka till att övertala kina
Redan kört 🙂
Det är simpel TMT teori.
Ingenting kommer att göras åt det förränn den absolut sista stunden möjligt.
Så ifall världen börjar brinna eller vad fan så är det först då som en riktig förändring kommer ske
Bryr mig inte för det är inget vi här i Sverige kan göra åt det, även om vi lyckades dra ner våra CO2 utsläpp till 0 ton på något sätt så är det ändå kört för vi är mindre än 1% av världen utsläpp. Dom enda som har möjlighet att påverka detta är länder som Kina, Indien, USA och Ryssland, men dom bryr sig inte för $$$$ är viktigare än klimatet. Dessutom är det inte mitt ansvar, jag hatar att ansvaret för klimatet placeras på individen och inte jätteföretagen som förgiftar planeten.
Har jag ingen möjlighet att påverka det så är det ingen poäng at stressa up sig och bli en neurotisk klimataktivist som limmar fast sig på E4:an
Jag bryr mig men vad vi gör i Sverige betyder inget. Snarare måste hela världen samlas och lösa problemet tillsammans. Att våra plastpåsar å allt annat ska va så dyrt när det inte är vi som är problemet blir man också väldigt less. Jag vet också argumentet ”Sverige är då en bra förebild åt andra länder” Ja men dom bryr sig inte. Kina, Indien och hela Afrika kollar inte på Sverige och säger ”så ska vi också göra” Dom kör sitt eget race och så länge dom gör det så spelar det ingen roll vad som händer här.
Jag bryr mig om miljön fast är så jätte trött på andra som vill berätta för mig hur det enda sättet att ta vara på miljön är.
Som många andra säger så har Sverige och vi som bor här väldigt liten påverkan på klimatet. Kina, Indien och USA är länder som har stor påverkan och som bör pressas till förändring.
Akuta problem vinner alltid över mindre akuta problem i folks prioriteringsordning, där är det enkla svaret.
Ska man vara sån så har ju felriktade klimatinsatser nu skapat en situation som kan få liknande konsekvenser som klimatförändringarna på sikt kan leda till. Det kommer bli brist på konstgödsel kommande åren, vilket gör att fattiga länder kommer få matbrist och det finns potential för en stor svältkatastrof de kommande åren på grund av detta. Som lök på laxen kommer väldigt många gå tillbaka i energifattigdom på grund av energikrisen, båda dessa faktorer är starkt destabiliserande och kan leda till mycket stor social oro och migrationsströmmar från fattiga länder.
Man förenklar ofta våra utsläpp till att bero på lyxkonsumtion, men i grund och botten handlar en mycket stor andel av människans utsläpp om så grundläggande saker som mat på bordet, tak över huvudet och att inte frysa ihjäl på vintern. Det **går inte** att bara lägga av med detta med mindre än att det dör en hiskerlig massa människor, det kostar energi och naturresurser att leva.
Om vi delar upp världen med 10 miljoner personer i vardera bit kan alla stå och peka finger och säga ”Varför ska vi göra något, vi påverkar ju inte klimatet så värst mycket” 🙂
Att vi i väst som släppt ut majoriteten av all koldioxid historiskt sett står och paket finger mot Indien och Kina medan vi fortfarande släpper ut mest trots att vi har större kapital att göra något åt det är bara pinsamt.
Problemet stavas kapitalism. så länge det ekonomiskt fördelaktigt att skita i miljön så kommer miljön skitas i. Och problemet är att alla länder egentligen tävlar mot varandra. Om man då begränsar egna landet i denna tävlingen (för klimatets skull) för mycket, så kommer landet halka efter och därmed få det jobbigare.
Så antingen måste hela världen komma fram till att fokusera på klimatet (lycka till). Eller så måste det bli ekonomiskt fördelaktigt att faktiskt göra det. (Som att tex solceller idag har blivit så effektiva och billiga så att det ger bättre kw/h per investerad krona än att bränna olja i vissa länder)
Det kommer inte bli någon nämnvärd ändring så länge man har föreställningen att man ska leva på ett visst sätt. Ett sätt som satt sig genom decennier av konsumtion och ärvs genom generationer.
Sveriges (och därför svenskars) oärliga inställning till det hela tycker jag sammanfattas fint [i denna fiktiva text](https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/bortom-fossilsamhallet-sallsynt-jordartsmetall-lattlast/) från Naturskyddsföreningen. Ett fiktivt scenario där en gruva för jordartsmetaller leder till farliga utsläpp till närområdet.
Samtidigt skriver Naturskyddsföreningen “Befintliga transporter blir mer hållbara om bränslet kan gå från fossilt till förnybart – till exempel genom att byta från bensinbil till elbil eller genom att utveckla biodrivmedel till flygplan.”
Tafatta och mjäkiga Sverige i ett nötskal. Det ska vara elbil, men någon annan ska stå för skiten. Vi har det fint i vår natur här.
Det kommer gå åt pipsvängen oavsett vad jag gör. Så därför fokuserar jag på att ha det så bra jag kan så länge som möjligt. Egoistiskt kanske men så resonerar jag.
Oundvikligt vid detta laget; allt är kört i längden så jag kommer försöka höja min levnadsstandard istället för att sänka den.
Det är fel att säga att ingen bryr sig om klimatet. Men här är några saker att tänka på:
1. Vi silar mygg.
2. Vi shamar alla som inte håller med om ”Den Enda Sanna Vägen” för att rädda planeten.
3. Vi mäter inte resultatet av våra åtgärder. Eller ignorerar resultaten om de är negativa, men fortsätter låtsas som att de är bra. Exempel: Nästan ingen av plasten vi samlar in återvinns. En tygkasse måste användas nästan en livstid för att vara ett bättre alternativ än plastkassar. Batterierna till elbilar är jättedåliga ur miljösynpunkt. Vi använder ”miljövänlig” vindkraft men tvingas elda 10 000-tals liter olja i timmen för att kunna leverera ström. Senaste siffran jag såg var 70 000 liter/h. Vindkraftverken förstör fågellivet enligt väldigt kunniga ornitologer.
Detta betyder ju inte att vi ska ge upp, men det behövs lite perspektiv och ärlighet också. Är enda lösningen på klimatproblemet självspäkning?