Fakta i frågan: Vilka är det som skjuter?

20 comments
  1. Är man fortfarande rasist om man tycker att kravlös, fri och bidragsfinansierad invandring kanske inte är så smart?

  2. Under 2020 konstaterades 124 fall av dödligt våld. Av dessa begicks 48 med skjutvapen. De allra flesta av dessa drabbade redan tungt kriminella. Visst, det är ett problem och det är tecken på en alltmer urspårad gängproblematik. Men kanske inte så allvarligt att man bör överväga etnisk rensning som föreslås…

  3. Cirka en tredjedel av alla människor i Sverige med föräldrar från östafrika kommer någon gång under sitt liv bli misstänkt för brott.

    Det är en på tre. En riktigt ofantlig överrepresentation…

  4. Man kanske skulle göra statistik på offren istället? Där råder ju ingen fråga om vem som är drabbad. För tbh lite bs att snacka om misstänkta. Å andra sidan kanske oetiskt att kolla på offer?

  5. Finns det någon sådan data för socioekonomisk klass? Vart folk är födda är för mig inte superrelevant. Tror det finns många exempelvis jänkare eller asiater som pluggar i Sverige som inte skjuter pga att de har det bra ställt ekonomiskt osv. Denna statistik i ett vakuum säger inte så mycket.

  6. Sammanfattning:

    1. Nästan bara unga män 18-24 (97%).

    2. Personer med rötter utomlands är överrepresenterade i skjutvapenvåldet. 85 procent av de misstänkta gärningspersonerna är födda utomlands eller har minst en förälder som är det. ([De länkar till studie där följande står:](https://bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70eed454/1614334640061/2019_Nordiska_studier_om_brottslighet_bland_personer_med_utlandsk_och_inhemsk_bakgrund.pdf)

    >Den sammantagna bilden av resultaten från de inkluderade studierna är att faktorer som leder till bristande integration – bostadssegregering, låg utbildningsnivå och brist på sysselsättning i form av arbete eller utbildning – även bidrar till högre brottslighet bland personer med utländsk bakgrund.

    >Även faktorer som krigstrauman, brotts-/konfliktnivån i ursprungslandet, liksom ursprungslandets generella ekonomiska nivå, kan spela en roll för skillnader i brottslighet mellan personer från olika länder. De vanligast inkluderade riskfaktorerna räcker dock inte för att förklara hela överrisken för gruppen med utländsk bakgrund.

    >Exempelvis har flyktinginvandrare enligt norska studier visat sig ha betydligt högre brottslighet än anhöriginvandrare, medan arbetskraftsinvandrare har låg brottslighet. Skillnaden mellan flyktinginvandrare och övriga invandrare kvarstår efter justering för socioekonomiska och demografiska bakgrundsfaktorer, vilket pekar på att det krävs ytterligare riskfaktorer än dessa för att förklara flyktingars överrisk. En sådan riskfaktor kan vara psykisk ohälsa)

    3. 71 % ​av de misstänkta gärningspersonerna tillhör den lägsta inkomstgruppen (räknat som förvärvsinkomst). Utsatta områden är överrepresenterade sett till där brottet sker. En majoritet bor dock inte i socioekonomiskt utsatta områden.

    4. 76 % av de misstänkta gärningspersonerna har tidigare dömts för brott.

    5. Diverse riskfaktorer som ökar risk för brott, har du många är du mer sannolik att utveckla fler riskfaktorer. Gängkriminella och andra hårt brottsbelastade personer kännetecknas i regel av en ansamling av riskfaktorer:

    * En svår familjesituation, till exempel konflikter mellan föräldrarna och separationer som leder till att ett barn inte får möjlighet att växa upp med båda sina föräldrar.

    * Bristande skolgång

    * Problematiska kamratrelationer

    * Kriminella familjemedlemmar

    * Användning av alkohol och narkotika

    * Uppmärksamhetsstörningar

    * Att leva i ett område med begränsade ekonomiska och sociala resurser

    Vad DN grävt fram mer:

    * 41 procent bodde då med båda sina föräldrar, 52 procent enbart med sin mamma och 5 procent enbart med sin pappa. Ytterligare 2 procent var inte folkbokförda hos vare sig mamman eller pappan.

    * Generellt låga inkomster bland föräldrarna – men inte för alla.

    * Hög andel bidragstagare. 27 procent av föräldrarna bor i hushåll som har ekonomiskt bistånd.

    * Många föräldrar är kriminellt belastade. 38 procent av papporna och 19 procent av mammorna har dömts för brott med fängelse i straffskalan. För både pappor och mammor är det narkotika- och våldsbrott som dominerar.

    * 56% saknar gymnasiebehörighet. Dock verkar över hälften av dem ha minst C (eller VG) i ett eller flera ämnen, oftast idrott, slöjd, hemkunskap eller engelska.

  7. Alltså det här är verkligen inte kärnfysik. Min analys: Sverige = svårt samhälle att ta sig in i, ett så kallat “high context society” med otroligt många dolda koder etc. Invandrare utan förmåga att navigera dessa koder segregeras sakta men säkert ut och umgås till slut bara med varandra och på grund av att den svenska ursprungskulturen sitter på dene ekonomiska makten så skapas snart ett klassamhälle med kulturell betingning. Därmed skapas den typ av utanförskapsområden som vi har idag.

    Unga män har av naturen generellt en läggning att utmana sin omgivning och dåligt konsekvenstänk. När det inte finns möjlighet att skaffa sig status genom ett sätt som det legitima samhället ger dem så kommer de skaffa det genom andra sätt. När kriminaliteten ger möjlighet att få status, respekt, tjejer, etc. och alternativet är ett lågavlönat jobb utan något av detta blir statistiken såhär.

    Tyvärr tror jag att Sverige inte är för alla. Vi har haft en naiv inställning, inte till nödvändigtvis hur hemska invandrare från andra kulturer är, utan hur knäppa vi själva är. Vi ligger längst ut på en massa kulturella diagram. Att tro att alla kulturer skulle göra bra ifrån sig i det svenska samhället är som att tro att alla skulle passa in på ett latex-rave, gaming-LAN, rollspelskväll eller annan subkulturell aktivitet. Det är inte för alla. Sverige bör därför inse att “shit, det är ganska klurigt att navigera det sociala klimatet här” och anpassa hur många som bjuds in därefter. Det blir dålig stämning när det kommer för många till latex-rejvet som inte går igång på latex-rejv. De nya fattar inte koderna och till slut kommer de som var där från början börja knorra.

Leave a Reply