– valkretsarna är de lokala valkretsarna, det vill säga: Verkö, Österslätt och Lagga – Östuna är exempel på enskilda valdistrikt i min simulering.
– varje valkrets får en proportionell del av röstberättigade vid kvalifikationsdagen den 12 augusti 2022 till val till Riksdagen. I min förra grafik har jag för mig att jag utgick ifrån population.
– jag undantar uppsamlingsdistrikt eftersom de inte representerar någon fysiska distrikt med folkbokförda väljare, de motsvarar 220627/6477794 = 3.4% av alla röster i Riksdagsvalet 2022.
– vi försöker motverka disproportionalitet när det går genom att vi i slutet överför mandat till de partier som är mest underrepresenterade: detta gör att C, KD och MP vinner ett mandat vardera trots att de inte vann i någon valkrets.
Mandatfördelningen före återföring är som följer:
– S vinner i 4357 valkretsar, och får 244.5857 mandat.
– SD vinner i 1048 valkretsar, och får 55.7989 mandat.
– M vinner i 808 valkretsar, och får 45.8595 mandat.
– V vinner i 46 valkretsar, och får 2.4674 mandat.
– KD vinner i 3 valkretsar, och får 0.1935 mandat.
– MP vinner i 2 valkretsar, och får 0.0946 mandat.
Inget annat parti vann någon valkrets. Men vi ser att andra partier fått röster, men inte mandat. Vi tar alltså de fraktionella mandaten, slår ihop dem (de är tre stycken) och ger dem till C, KD och MP.
Den slutgiltiga mandatfördelningen blir alltså:
– S får 244 mandat.
– SD får 55 mandat.
– M får 45 mandat.
– V får 2 mandat.
– C får 1 mandat.
– KD får 1 mandat.
– MP får 1 mandat.
Ändrar är gjorda i InkScape och senare i GIMP. Fonten är `Dominican Small Caps`. Skriptet som går igenom CSV-filerna är ett Julia-skript, om någon skulle vilja veta vilket språk jag valt. Det är ändå bara 30 rader kod, som kan skrivas i vilket språk som helst egentligen.
Och om någon nu skulle vilja ha en kortfattad version av hur det fungerar vill jag vara helt tydlig: Sveriges valsystem är ett blandat system bestående av fasta mandat (för att uppnå lokal representation) och utjämningsmandat (för att få en proportionerlig representation). Sveriges valsystem försöker alltså balansera dessa två, vilket gör att det inte alltid behöver bli helt proportionerligt. Det finns olika sätt att mäta hur oproportionerligt ett valsystem är, en sådan metod är [Gallagherindexet](https://en.m.wikipedia.org/wiki/Gallagher_index). Gallagherindexet för det svenska Riksdagsvalet 2018 var 1.8. Det är oftast extremt lågt, vilket betyder att det svenska systemet är bra på att få ett proportionerligt resultat.
Utjämningsmandaten tillsätts genom en [divisormetod](https://en.m.wikipedia.org/wiki/Highest_averages_method), där två olika divisormetoder används (både för olika val och i olika steg av valen): Sainte–Laguë-metoden och en modifierad Sainte–Laguë-metod. De kallas också uddatalsmetoden och jämkade uddatalsmetoden, respektive. i Riksdagsvalet används bara den jämkade versionen, vad jag vet. Tyvärr kan jag inte hitta någon förklaring på vad metoden faktiskt vill uppnå! Wikipedia [listar några egenskaper hos divisormetoder](https://en.m.wikipedia.org/wiki/Highest_averages_method#Properties) i allmänhet, men inte fördelar och nackdelar när det gäller valet av divisorfunktion. Om någon skulle kunna förklara historien eller någon matematisk anledning för metoderna skulle det absolut uppskattas.
Jag uppskattar konstruktiv kritik och funderingar i kommentarerna, särskilt om jag missat något!
Folk hade röstat ganska annorlunda om det bara fanns två alternativ.
Anlände till denna post i tron om att det skulle vara en novis som slängt ihop något i Paint.
Glatt överraskad över att du faktiskt lagt ner tid på detta, jag läste själv manualen om mandatfördelningen och det är en ganska intressant blandning av metoder.
Visste du förresten att Valmyndigheten har en egen simulator för att simulera valutgången?
Väldigt kul att mixtra med olika saker för att se hur resultatet blir.
FPTP är ett sådant jävla skitsystem att det inte går att beskriva, herregud.
Är så glad att vi har vårt system.
Fyfan vad äckligt system dom har
Snart i ett S-förslag nära dig
Därför är Sverige mer demokratiskt än USA och UK.
Den sida som får C skulle vinna för de har alla pengar.
Om man istället delade upp dagens valkretsar efter det block som vann så skulle högerblocket få 207 mandat mot vänsterblockets 142 om jag räknar rätt.
USA är en misslyckad demokrati. Pengar vinner val, inte politik och pengar från företag är vad som styr politiken i USA.
Det är helt hemskt att världens rikaste land mer liknar en dystopi som Blade Runner eller Cyberpunk.
Maggan the maggot vs jimmie the joker!
Jävligt snyggt!
Titeln är nästan helt sann. Alla stater kör inte FPTP.
Tur att vi inte har deras system, och då menar jag inte efter just det här valet utan generellt sett!
Då hade vi fått en senil statsminister som är pedofil 😁
Tycker vi kör på det. *Varför ska man ignorera vad 30.3% av Sveriges befolkning tycker?!?!* /s
Måste säga, helvete vilket arbete du lagt ner. Jävligt imponerad!
Lite annorlunda då kandidatens kvalitet ligger stor fokus på.
wood be endless better than today’s old system. The 1 part says yes, the second part says NO, and the third part says I didn’t know. Fort part says I don’t care.. in U.S.A model 1 desission. No fuzz and BUZ.
Är det bara jag eller är färgen för liberalerna och moderaterna mixad mellan diagrammen?
Varför är moderaterna den ljusaste blå färgen i stapeldiagrammet men inte i bilden med mandatfördelningen?
Svårt att översätta ett två-parti system till ett nio-partisystem! 🙂
22 comments
För några år sedan gjorde jag [en grafik](https://www.reddit.com/r/sweden/comments/jhhl0m/vad_hade_h%C3%A4nt_om_sverige_hade_haft_usas_valsystem/) vad som skulle hänt om Sverige hade FPTP där jag betraktade hela landsting som valkretsar. Eftersom folk inte riktigt att det var rättvist har jag nu gjort om – för årets val – den med lite modifikationer:
– valkretsarna är de lokala valkretsarna, det vill säga: Verkö, Österslätt och Lagga – Östuna är exempel på enskilda valdistrikt i min simulering.
– varje valkrets får en proportionell del av röstberättigade vid kvalifikationsdagen den 12 augusti 2022 till val till Riksdagen. I min förra grafik har jag för mig att jag utgick ifrån population.
– jag undantar uppsamlingsdistrikt eftersom de inte representerar någon fysiska distrikt med folkbokförda väljare, de motsvarar 220627/6477794 = 3.4% av alla röster i Riksdagsvalet 2022.
– vi försöker motverka disproportionalitet när det går genom att vi i slutet överför mandat till de partier som är mest underrepresenterade: detta gör att C, KD och MP vinner ett mandat vardera trots att de inte vann i någon valkrets.
Mandatfördelningen före återföring är som följer:
– S vinner i 4357 valkretsar, och får 244.5857 mandat.
– SD vinner i 1048 valkretsar, och får 55.7989 mandat.
– M vinner i 808 valkretsar, och får 45.8595 mandat.
– V vinner i 46 valkretsar, och får 2.4674 mandat.
– KD vinner i 3 valkretsar, och får 0.1935 mandat.
– MP vinner i 2 valkretsar, och får 0.0946 mandat.
Inget annat parti vann någon valkrets. Men vi ser att andra partier fått röster, men inte mandat. Vi tar alltså de fraktionella mandaten, slår ihop dem (de är tre stycken) och ger dem till C, KD och MP.
Den slutgiltiga mandatfördelningen blir alltså:
– S får 244 mandat.
– SD får 55 mandat.
– M får 45 mandat.
– V får 2 mandat.
– C får 1 mandat.
– KD får 1 mandat.
– MP får 1 mandat.
För statistik har jag använt mig av [Valmyndighetens hemsida](https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html), och i synnerhet de två filer som kan laddas ned:
– `rostberattigandestatistik-kon-och-alder-rd.xlsx`
– `Slutlig-rostdata-per-distrikt-riksdagsvalet-med-distriktkoder.xlsx`
Eftersom jag aldrig använder Microsoft Office hemma (XeTeX om jag ska skriva något) blev det ett äventyr att försöka omvandla det till CSV. Till slut lyckades jag. Bilderna över själva fördelningarna i Riksdagen är en modifikation av [denna WikiMedia-bild](https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sveriges_riksdag_2022_preliminary_2022-09-15_14.04.11_v2.svg), som är licensierad under public domain.
Ändrar är gjorda i InkScape och senare i GIMP. Fonten är `Dominican Small Caps`. Skriptet som går igenom CSV-filerna är ett Julia-skript, om någon skulle vilja veta vilket språk jag valt. Det är ändå bara 30 rader kod, som kan skrivas i vilket språk som helst egentligen.
Vill någon få full koll på hur valsystemet i Sverige fungerar kan jag rekommendera [valmyndighetens manual för mandatfördelningen i valen 2022](https://www.val.se/download/18.75995f7b17f5a986a4e252b/1648478370706/manual-mandatfordelning-val-v785-05.pdf), vilket är en 42 sidors lång läsning.
Och om någon nu skulle vilja ha en kortfattad version av hur det fungerar vill jag vara helt tydlig: Sveriges valsystem är ett blandat system bestående av fasta mandat (för att uppnå lokal representation) och utjämningsmandat (för att få en proportionerlig representation). Sveriges valsystem försöker alltså balansera dessa två, vilket gör att det inte alltid behöver bli helt proportionerligt. Det finns olika sätt att mäta hur oproportionerligt ett valsystem är, en sådan metod är [Gallagherindexet](https://en.m.wikipedia.org/wiki/Gallagher_index). Gallagherindexet för det svenska Riksdagsvalet 2018 var 1.8. Det är oftast extremt lågt, vilket betyder att det svenska systemet är bra på att få ett proportionerligt resultat.
Utjämningsmandaten tillsätts genom en [divisormetod](https://en.m.wikipedia.org/wiki/Highest_averages_method), där två olika divisormetoder används (både för olika val och i olika steg av valen): Sainte–Laguë-metoden och en modifierad Sainte–Laguë-metod. De kallas också uddatalsmetoden och jämkade uddatalsmetoden, respektive. i Riksdagsvalet används bara den jämkade versionen, vad jag vet. Tyvärr kan jag inte hitta någon förklaring på vad metoden faktiskt vill uppnå! Wikipedia [listar några egenskaper hos divisormetoder](https://en.m.wikipedia.org/wiki/Highest_averages_method#Properties) i allmänhet, men inte fördelar och nackdelar när det gäller valet av divisorfunktion. Om någon skulle kunna förklara historien eller någon matematisk anledning för metoderna skulle det absolut uppskattas.
Om någon hade velat har fler detaljer, se min engelska kommentar på [/r/dataisbeautiful](https://www.reddit.com/r/dataisbeautiful/comments/xliviq/oc_what_if_sweden_had_fptp_2022_version/ipjknc6/).
Jag uppskattar konstruktiv kritik och funderingar i kommentarerna, särskilt om jag missat något!
Folk hade röstat ganska annorlunda om det bara fanns två alternativ.
Anlände till denna post i tron om att det skulle vara en novis som slängt ihop något i Paint.
Glatt överraskad över att du faktiskt lagt ner tid på detta, jag läste själv manualen om mandatfördelningen och det är en ganska intressant blandning av metoder.
Visste du förresten att Valmyndigheten har en egen simulator för att simulera valutgången?
https://historik.val.se/valsimulator/
Väldigt kul att mixtra med olika saker för att se hur resultatet blir.
FPTP är ett sådant jävla skitsystem att det inte går att beskriva, herregud.
Är så glad att vi har vårt system.
Fyfan vad äckligt system dom har
Snart i ett S-förslag nära dig
Därför är Sverige mer demokratiskt än USA och UK.
Den sida som får C skulle vinna för de har alla pengar.
Om man istället delade upp dagens valkretsar efter det block som vann så skulle högerblocket få 207 mandat mot vänsterblockets 142 om jag räknar rätt.
USA är en misslyckad demokrati. Pengar vinner val, inte politik och pengar från företag är vad som styr politiken i USA.
Det är helt hemskt att världens rikaste land mer liknar en dystopi som Blade Runner eller Cyberpunk.
Maggan the maggot vs jimmie the joker!
Jävligt snyggt!
Titeln är nästan helt sann. Alla stater kör inte FPTP.
Tur att vi inte har deras system, och då menar jag inte efter just det här valet utan generellt sett!
Då hade vi fått en senil statsminister som är pedofil 😁
Tycker vi kör på det. *Varför ska man ignorera vad 30.3% av Sveriges befolkning tycker?!?!* /s
Måste säga, helvete vilket arbete du lagt ner. Jävligt imponerad!
Lite annorlunda då kandidatens kvalitet ligger stor fokus på.
wood be endless better than today’s old system. The 1 part says yes, the second part says NO, and the third part says I didn’t know. Fort part says I don’t care.. in U.S.A model 1 desission. No fuzz and BUZ.
Är det bara jag eller är färgen för liberalerna och moderaterna mixad mellan diagrammen?
Varför är moderaterna den ljusaste blå färgen i stapeldiagrammet men inte i bilden med mandatfördelningen?
Svårt att översätta ett två-parti system till ett nio-partisystem! 🙂