Friskolor sätter mer generösa betyg än kommunala skolor.
Det gynnar friskolornas elever och är orättvist mot dem som går i kommunala skolor, visar en ny rapport från Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS.
– Det här är viktigt att belysa, både för att samhällets kompetensförsörjning ska fungera och för att skolsystemet ska vara likvärdigt, säger Karin Edmark, en av forskarna bakom rapporten.
Den här gången är det Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, som presenterar en rapport som visar att friskolor sätter för höga betyg i relation till elevernas prestationer.
Forskarna har undersökt cirka 300 000 elevers skolresultat och deras övergång till eftergymnasial utbildning, för att se om de påverkas olika beroende på om de går i fristående eller kommunal gymnasieskola.
I dag går nästan var tredje gymnasieelev i en fristående skola och andelen ökar hela tiden, särskilt den andel som går i skolor som drivs i aktiebolagsform.
Rapporten visar att friskoleelever i genomsnitt får högre betyg. De får också bättre provresultat i svenska och engelska. De går oftare klart gymnasiet och de studerar i högre utsträckning vidare efteråt.
Den visar också att friskolor generellt sätter generösare betyg i förhållande till hur deras elever presterar på de nationella proven.
– Vi ser ett tydligt mönster som visar att likvärdigheten i betygsättningen mellan skolor behöver förbättras, säger Karin Edmark som är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
– Det är något som gynnar friskoleelever och är orättvist mot de elever som går i de kommunala skolorna, fortsätter hon.
De högre betygen kan leda till att friskoleelever kommer in på utbildningar som de inte klarar av. 2018 kom Skolverkets rapport ”Från gymnasieskola till högskola” som visar att elever från kommunala gymnasieskolor klarade första året på högskolan något bättre än elever från friskolor med samma betyg.
Det finns också tidigare forskning av nationalekonomerna Jonas Vlachos och Björn Tyrefors, som visar att friskolor rättar de nationella proven mer generöst än kommunala skolor och dessutom sätter högre betyg på elevernas prestationer.
Det här är ett mönster som återfinns särskilt i de friskolor som drivs i aktiebolagsform och som har en låg andel lärare med pedagogisk utbildning, enligt SNS-rapporten.
Omkring 80 procent av alla fristående gymnasieskolor drivs av aktiebolag.
Nu är artikeln betalväggad, men är det orättvist högre betyg man har hittat, eller bara högre betyg?
Exempelvis: presterar de likvärdigt eller sämre på nationella proven i förhållande till betyg som sätts?
Förvånande…
Dags att införa obligatoriska högskoleprov för att söka in på universitetet. Betyg är ju fullkomligt irrelevant som kvalifikation, i och med att det är så godtyckligt, missvisande och ojämlikt.
I vilken annan bolagsform så kan ägaren av bolaget själv sätta värdet? För det är ju precis som som inträffar här.
Ett friskolan värde sätts väl baserat på hur bra de kan utbilda sina elever? Mätstocken för det är ju betygen. Som skolan själv sätter. Klart som fan de sätter höga betyg då!
En vän till mig som är lärare jobbade tidigare på en välkänd privatskola. Hon jagades konstant av rektor och ledning för att sätta högre betyg. De gick igenom prov hon rättat och försökte hitta extra poäng åt elever som svarat helt fel, eller ge full poäng även om det fanns tydliga brister.
Gasp! Im shocked!
Min erfarenhet som lärare på olika typer av skolor: rektorer på mindre friskolor som ägs av större koncerner engagerar sig ovanligt mycket i elevers betyg. Det är mycket möten där det diskuteras “om en elev har visat att han kan bråkräkning under en lektion, men sen missar den frågan på NP, borde det kanske inte påverka betyget, för eleven har ju redan visat det en gång”. Och med såna tolkningar, blir ju betygen väldigt avvikande från resultatet på NP.
Och vatten är vått
Detta är ju inte något nytt, det kommer nya rapporter om detta nästan varje år.
Men detta är inga nyheter, arbeten jag fick G/VG fick mina vänner på Jensen MVG för…
Tycker ändå det är intressant har jobbat på både friskolor och kommunala skolor iofs på Gymnasienivå och inte på grundskolenivå men tycker det finns ett ganska stadigt och jämt tryck på att sätta överbetyg oavsett vart man är.
Det här är ju känt sedan länge. Personligen så tycker jag att betyg borde sättas av en opartisk person som inte har någon anknytning till vare sig elev eller skola. Eleverna gör ett slutprov i ämnet, och resultatet blir examinatorns grund vid betygsättning.
Finns det någon hänvisning till hur stor skillnaden är? Har läst att trots att skillnad finns så är den, relativt till andra faktorer som också orättvist ger högre såsom kön på eleven, väldigt liten, och ger mindre inverkan än de andra.
Jag gick på friskola i en termin ungefär.
Jag hade gått ca 2 månader på en annan innan jag bytte till den, och läraren vill kolla min mattekunskap. Vi satt tillsammans i typ 15 min, han kollade om jag förstod vissa koncept, och efter det gav han mig VG i matte A (eller matte 1 eller vafan ni kallar det nu)
Pappa är lärare och har sagt att dom fuskar med betygen i flera år.
Helt sjukt att skola är ett företag. Hela demokratin hänger då på att privata intressen inte fokuserar endast på att tjäna pengar. Om du ärligt tror att detta är en bra idé i längden så är du galen.
Det här är ju sedan gammalt. Och varför jag är emot friskolor. Det kommer aldrig att lösa sig, alltid vara ett jobb i motvind med olika mekanismer och skydd.
Det kommer fortsätta vara övervikt åt friskolornas håll så länge dessa kan välja sina elever.
1. Friskolor tjänar pengar per elev.
2. Friskolor ger enklare betyg
3. Ryktet går att du får enklare betyg på friskola x
4. Få opropitionerligt många sökande i förhållande till utbildningskvalitén.
5. Stora vinster genererade på att urholka svensk skola.
Tur för Uffes kompisar att högern tog makten så att absolut inget kommer ske på denna fronten i minst 4 år.
Borde väl införa kontroller. Kanske att alla prov och uppgifter samt deras betyg gårs igenom av en oberoende som bedömer om slutbetyget är rimligt eller helt bananas. Om samma skola får flera såna fall där elever uppenbart borde fått högre (eller lägre, finns såna lärare med). Kombinera med utökat nationella prov på något sätt kanske. Förekommer kanske inte lika ofta men även i kommunal skola så får vissa elever glida på räkmackan. Hade en klasskamrat som hade 3 veckors närvarande under hela 3an på gymnasiet, han fick ändå godkänt.
Pikachunylle
En av felen med friskolereformen är att skolorna själva sätter betygen. Låt betygen ges av nationella prov.
Nationella prov som kan tas när som helst och hur många ggr som helst.
Sådana prov kan skapas genom att man skapar en databas med frågor för varje ämne och nivå. Ur denna db slumpas sedan ett lämpligt antal frågor ut vid varje provtillfälle.
Det förstör vår meritokratiska grund i samhället, förbjud skiten
Shocker
Är inte det känt sedan länge att friskolor ger ut glädjebetyg?
Det är väl sen gammalt att de gör det?
Men oj, vilken överraskning!
Är ju inte konstigt i det minsta.
Friskolor bygger på marknadslogik – tanken är att den fria marknaden är bäst på att hitta ett sätt att så effektivt som möjligt leverera den produkt konsumenter vill ha.
Detta funkar utmärkt för enkla produkter som t.ex godis eller bilar, men när det kommer till något så komplext som utbildning stöter du på två problem:
1. Utbildningskvalitet är extremt svårt att bedöma, och även om du lyckats bedöma den utefter din erfarenhet är det oftast för sent att byta.
2. “Produkten” som efterfrågas av elever och föräldrar (“konsumenterna”) från skola är oftast egentligen inte en kvalitativ utbildning (även om folk vill ha en “bra utbildning” i teorin) – det är höga betyg. Skola värderas ganska ofta inte för själva utbildningen, utan för att man får ett fint papper som säger “du ska få komma in på högskola och få ett bra jobb efteråt”.
Därför blir det ju inte konstigt att föräldrar och elever väljer skolor efter var man säkrast får höga betyg, vilket i sin tur ger rätt starka incitament till betygsinflation.
Friskolor konkurerar ut kommunala skolor på två fronter: segregation och glädjebetyg.
Oj vilken skräll. Vem kunde ana?
Jag gick på en friskola som såldes till en av de stora koncernerna efter halva min tid där. Skillnaden blev enorm direkt. Helt plötsligt skulle antalet elever på skolan dubbleras, och varken lärare eller lokaler utökades tillräckligt för att hantera en så stor mängd elever. Allt för att öka vinsten för ägarna. Vet att folk på skolan fått sina betyg höjda efter att föräldrar ringt och klagat, och då var de kanske inte snålt satta från början heller. Tråkigt att det inte görs något åt det :/.
Betyg har uppenbarligen bara betydelse relativt institutionen som utfärdar det. Det borde vara upp till högskolor osv. att värdera betyg relativt institutionen som utfärdar det, och oberoende / friskolors betyg kanske rent av inte ska accepteras som behörighet, eller jämkas upp/ner beroende på hur det relaterar till allmänna högskoleprov osv.
*pikachu -förvånad*
Det är väl inte något nytt?
Jag hade kompisar på en friskola där de inte hade lärare till alla klasser/ämnen och de fick ändå högsta betyg utan att haft en ända lektion i ämnet
Jag har gått på både fri- och kommunalskolor och kan bekräfta att kommunalskolor är betydligt mycket svårare. Innan jag bytte till en friskola kämpade jag för godkänt men nu snittar jag B och C i alla ämnen, jag har också börjat plugga mer men det märks att friskolan är enklare.
Alltså. Med tanke på elevunderlaget som de stora friskolekoncernerna får är det fanimig skandal att de inte får bättre resultat.
Borde dela upp vilka som sköter undervisning och vilka som sköter bedömning. Så det inte är samma som gör båda
Tycker att folk är sugna på att dra slutsatser som inte riktigt kan motiveras av vad rapporten, eller vad tidigare forskning säger. (Rapporten i sig själv är också att försiktig med att dra slutsatser)
Vad man kan konstatera är att elever i friskolor i en liten utsträckning får högre betyg på slutprovet än vad de fick på nationella provet.
Men att sedan spekulera vad det beror på är mera problematiskt.
Kan det bero på.
1) friskolorna sätter mera generösa betyg.
2) friskolorna är mera måna att uppmuntra eleverna att försöka höja sig i slutet av terminen.
3) eleverna på friskolorna kommer från en bakgrund där foraldrna involverar sig mer för att lyckas få sina barn att höja sig.
4) någon annan anledning.
5) en kombination av ovanstående.
Hur mycket är frågan. Vad hade hänt ifall svaret var tvärtom? Skulle man då behöva lyfta betygen för friskolor? Vad händer ifall de kollar skillnaden mellan kommunala skolor i olika regioner? Hittar man nått där då?
Såklart är det inte bra ifall detta händer, t.ex. inom matematik där det borde vara lättast att granska. Men är inte det viktigaste som förälder att en skola som ska förbereda dina barn för t.ex. universitet eller högskola faktiskt gör just det? Hade man kunnat få ut anonym data där man kan se hur många av eleverna som pluggade vidare klarade av sin utbildning? Betyg är bra för att kunna välja utbildningen man vill gå på, kanske måste man ha maxat ut sina betyg för att ens ha en chans att lottas.
Tänk er en friskola som har som mål att få eleverna att vara så väl förberedda för Universitetet som det går, dvs man lär sig studera som på uni, man lär sig det höga tempot etc etc. Rätt svårt för en förälder att förstå ifall en skola ger snälla betyg eller ifall de faktiskt lär eleverna något som reflekteras i de höga betygen.
Gick på en friskola som är under regi av en ideell stiftelse och min erfarenhet har varit det motsatta, dvs. nationella proven var mycket enklare än våra “vanliga” prov och ansågs vara ett bra tillfälle att höja snittbetygen utan att behöva plugga allt för mycket. Det var dock sisådär 10 år sedan, nationella proven har kanske blivit svårare sedan dess.
Tycker det är synd att friskolor drivna av oseriösa aktörer (religiösa/olika investerare) förstör ryktet av friskolor då det faktiskt finns seriösa skolor som levererar högkvalitativa utbildningar.
Tänk om restauranger gav sig själva Michelinstjärnor…
Inte svårt att komma till rätta med detta:
Oberoende statlig betygsättning. Utvidga Nationella proven till några fler prov över tid och till alla ämnen. Rätta centralt, eller rotera så att skolor inte rättar sina egna elever. Låt NP-resultat ersätta betyg.
Nu börjar sossarna skylla på skolan. Alla vet att man ska välja friskola idag eftersom ingen vill gå i kommunal skola – kaos, dåliga lärare och dålig svenska.
Varför inför Sverige inte bara samma prov för alla? Funkar bra i Finland och gör bedömningen jämförbar och rättvis (fastän vi inte har marknadsskola).
45 comments
Friskolor sätter mer generösa betyg än kommunala skolor.
Det gynnar friskolornas elever och är orättvist mot dem som går i kommunala skolor, visar en ny rapport från Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS.
– Det här är viktigt att belysa, både för att samhällets kompetensförsörjning ska fungera och för att skolsystemet ska vara likvärdigt, säger Karin Edmark, en av forskarna bakom rapporten.
Den här gången är det Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, som presenterar en rapport som visar att friskolor sätter för höga betyg i relation till elevernas prestationer.
Forskarna har undersökt cirka 300 000 elevers skolresultat och deras övergång till eftergymnasial utbildning, för att se om de påverkas olika beroende på om de går i fristående eller kommunal gymnasieskola.
I dag går nästan var tredje gymnasieelev i en fristående skola och andelen ökar hela tiden, särskilt den andel som går i skolor som drivs i aktiebolagsform.
Rapporten visar att friskoleelever i genomsnitt får högre betyg. De får också bättre provresultat i svenska och engelska. De går oftare klart gymnasiet och de studerar i högre utsträckning vidare efteråt.
Den visar också att friskolor generellt sätter generösare betyg i förhållande till hur deras elever presterar på de nationella proven.
– Vi ser ett tydligt mönster som visar att likvärdigheten i betygsättningen mellan skolor behöver förbättras, säger Karin Edmark som är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
– Det är något som gynnar friskoleelever och är orättvist mot de elever som går i de kommunala skolorna, fortsätter hon.
De högre betygen kan leda till att friskoleelever kommer in på utbildningar som de inte klarar av. 2018 kom Skolverkets rapport ”Från gymnasieskola till högskola” som visar att elever från kommunala gymnasieskolor klarade första året på högskolan något bättre än elever från friskolor med samma betyg.
Det finns också tidigare forskning av nationalekonomerna Jonas Vlachos och Björn Tyrefors, som visar att friskolor rättar de nationella proven mer generöst än kommunala skolor och dessutom sätter högre betyg på elevernas prestationer.
Det här är ett mönster som återfinns särskilt i de friskolor som drivs i aktiebolagsform och som har en låg andel lärare med pedagogisk utbildning, enligt SNS-rapporten.
Omkring 80 procent av alla fristående gymnasieskolor drivs av aktiebolag.
Nu är artikeln betalväggad, men är det orättvist högre betyg man har hittat, eller bara högre betyg?
Exempelvis: presterar de likvärdigt eller sämre på nationella proven i förhållande till betyg som sätts?
Förvånande…
Dags att införa obligatoriska högskoleprov för att söka in på universitetet. Betyg är ju fullkomligt irrelevant som kvalifikation, i och med att det är så godtyckligt, missvisande och ojämlikt.
I vilken annan bolagsform så kan ägaren av bolaget själv sätta värdet? För det är ju precis som som inträffar här.
Ett friskolan värde sätts väl baserat på hur bra de kan utbilda sina elever? Mätstocken för det är ju betygen. Som skolan själv sätter. Klart som fan de sätter höga betyg då!
En vän till mig som är lärare jobbade tidigare på en välkänd privatskola. Hon jagades konstant av rektor och ledning för att sätta högre betyg. De gick igenom prov hon rättat och försökte hitta extra poäng åt elever som svarat helt fel, eller ge full poäng även om det fanns tydliga brister.
Gasp! Im shocked!
Min erfarenhet som lärare på olika typer av skolor: rektorer på mindre friskolor som ägs av större koncerner engagerar sig ovanligt mycket i elevers betyg. Det är mycket möten där det diskuteras “om en elev har visat att han kan bråkräkning under en lektion, men sen missar den frågan på NP, borde det kanske inte påverka betyget, för eleven har ju redan visat det en gång”. Och med såna tolkningar, blir ju betygen väldigt avvikande från resultatet på NP.
Och vatten är vått
Detta är ju inte något nytt, det kommer nya rapporter om detta nästan varje år.
Men detta är inga nyheter, arbeten jag fick G/VG fick mina vänner på Jensen MVG för…
Tycker ändå det är intressant har jobbat på både friskolor och kommunala skolor iofs på Gymnasienivå och inte på grundskolenivå men tycker det finns ett ganska stadigt och jämt tryck på att sätta överbetyg oavsett vart man är.
Det här är ju känt sedan länge. Personligen så tycker jag att betyg borde sättas av en opartisk person som inte har någon anknytning till vare sig elev eller skola. Eleverna gör ett slutprov i ämnet, och resultatet blir examinatorns grund vid betygsättning.
Finns det någon hänvisning till hur stor skillnaden är? Har läst att trots att skillnad finns så är den, relativt till andra faktorer som också orättvist ger högre såsom kön på eleven, väldigt liten, och ger mindre inverkan än de andra.
Jag gick på friskola i en termin ungefär.
Jag hade gått ca 2 månader på en annan innan jag bytte till den, och läraren vill kolla min mattekunskap. Vi satt tillsammans i typ 15 min, han kollade om jag förstod vissa koncept, och efter det gav han mig VG i matte A (eller matte 1 eller vafan ni kallar det nu)
Pappa är lärare och har sagt att dom fuskar med betygen i flera år.
Helt sjukt att skola är ett företag. Hela demokratin hänger då på att privata intressen inte fokuserar endast på att tjäna pengar. Om du ärligt tror att detta är en bra idé i längden så är du galen.
Det här är ju sedan gammalt. Och varför jag är emot friskolor. Det kommer aldrig att lösa sig, alltid vara ett jobb i motvind med olika mekanismer och skydd.
Det kommer fortsätta vara övervikt åt friskolornas håll så länge dessa kan välja sina elever.
1. Friskolor tjänar pengar per elev.
2. Friskolor ger enklare betyg
3. Ryktet går att du får enklare betyg på friskola x
4. Få opropitionerligt många sökande i förhållande till utbildningskvalitén.
5. Stora vinster genererade på att urholka svensk skola.
Tur för Uffes kompisar att högern tog makten så att absolut inget kommer ske på denna fronten i minst 4 år.
Borde väl införa kontroller. Kanske att alla prov och uppgifter samt deras betyg gårs igenom av en oberoende som bedömer om slutbetyget är rimligt eller helt bananas. Om samma skola får flera såna fall där elever uppenbart borde fått högre (eller lägre, finns såna lärare med). Kombinera med utökat nationella prov på något sätt kanske. Förekommer kanske inte lika ofta men även i kommunal skola så får vissa elever glida på räkmackan. Hade en klasskamrat som hade 3 veckors närvarande under hela 3an på gymnasiet, han fick ändå godkänt.
Pikachunylle
En av felen med friskolereformen är att skolorna själva sätter betygen. Låt betygen ges av nationella prov.
Nationella prov som kan tas när som helst och hur många ggr som helst.
Sådana prov kan skapas genom att man skapar en databas med frågor för varje ämne och nivå. Ur denna db slumpas sedan ett lämpligt antal frågor ut vid varje provtillfälle.
Det förstör vår meritokratiska grund i samhället, förbjud skiten
Shocker
Är inte det känt sedan länge att friskolor ger ut glädjebetyg?
Det är väl sen gammalt att de gör det?
Men oj, vilken överraskning!
Är ju inte konstigt i det minsta.
Friskolor bygger på marknadslogik – tanken är att den fria marknaden är bäst på att hitta ett sätt att så effektivt som möjligt leverera den produkt konsumenter vill ha.
Detta funkar utmärkt för enkla produkter som t.ex godis eller bilar, men när det kommer till något så komplext som utbildning stöter du på två problem:
1. Utbildningskvalitet är extremt svårt att bedöma, och även om du lyckats bedöma den utefter din erfarenhet är det oftast för sent att byta.
2. “Produkten” som efterfrågas av elever och föräldrar (“konsumenterna”) från skola är oftast egentligen inte en kvalitativ utbildning (även om folk vill ha en “bra utbildning” i teorin) – det är höga betyg. Skola värderas ganska ofta inte för själva utbildningen, utan för att man får ett fint papper som säger “du ska få komma in på högskola och få ett bra jobb efteråt”.
Därför blir det ju inte konstigt att föräldrar och elever väljer skolor efter var man säkrast får höga betyg, vilket i sin tur ger rätt starka incitament till betygsinflation.
Friskolor konkurerar ut kommunala skolor på två fronter: segregation och glädjebetyg.
Oj vilken skräll. Vem kunde ana?
Jag gick på en friskola som såldes till en av de stora koncernerna efter halva min tid där. Skillnaden blev enorm direkt. Helt plötsligt skulle antalet elever på skolan dubbleras, och varken lärare eller lokaler utökades tillräckligt för att hantera en så stor mängd elever. Allt för att öka vinsten för ägarna. Vet att folk på skolan fått sina betyg höjda efter att föräldrar ringt och klagat, och då var de kanske inte snålt satta från början heller. Tråkigt att det inte görs något åt det :/.
Inget nytt direkt 🤷♀️
Betalvägg. Här är en länk till själva rapporten:
https://www.sns.se/artiklar/sns-analys-88-resultat-och-betygsattning-i-gymnasiefriskolor/
Betyg har uppenbarligen bara betydelse relativt institutionen som utfärdar det. Det borde vara upp till högskolor osv. att värdera betyg relativt institutionen som utfärdar det, och oberoende / friskolors betyg kanske rent av inte ska accepteras som behörighet, eller jämkas upp/ner beroende på hur det relaterar till allmänna högskoleprov osv.
*pikachu -förvånad*
Det är väl inte något nytt?
Jag hade kompisar på en friskola där de inte hade lärare till alla klasser/ämnen och de fick ändå högsta betyg utan att haft en ända lektion i ämnet
Jag har gått på både fri- och kommunalskolor och kan bekräfta att kommunalskolor är betydligt mycket svårare. Innan jag bytte till en friskola kämpade jag för godkänt men nu snittar jag B och C i alla ämnen, jag har också börjat plugga mer men det märks att friskolan är enklare.
Alltså. Med tanke på elevunderlaget som de stora friskolekoncernerna får är det fanimig skandal att de inte får bättre resultat.
Borde dela upp vilka som sköter undervisning och vilka som sköter bedömning. Så det inte är samma som gör båda
Tycker att folk är sugna på att dra slutsatser som inte riktigt kan motiveras av vad rapporten, eller vad tidigare forskning säger. (Rapporten i sig själv är också att försiktig med att dra slutsatser)
Vad man kan konstatera är att elever i friskolor i en liten utsträckning får högre betyg på slutprovet än vad de fick på nationella provet.
Men att sedan spekulera vad det beror på är mera problematiskt.
Kan det bero på.
1) friskolorna sätter mera generösa betyg.
2) friskolorna är mera måna att uppmuntra eleverna att försöka höja sig i slutet av terminen.
3) eleverna på friskolorna kommer från en bakgrund där foraldrna involverar sig mer för att lyckas få sina barn att höja sig.
4) någon annan anledning.
5) en kombination av ovanstående.
Hur mycket är frågan. Vad hade hänt ifall svaret var tvärtom? Skulle man då behöva lyfta betygen för friskolor? Vad händer ifall de kollar skillnaden mellan kommunala skolor i olika regioner? Hittar man nått där då?
Såklart är det inte bra ifall detta händer, t.ex. inom matematik där det borde vara lättast att granska. Men är inte det viktigaste som förälder att en skola som ska förbereda dina barn för t.ex. universitet eller högskola faktiskt gör just det? Hade man kunnat få ut anonym data där man kan se hur många av eleverna som pluggade vidare klarade av sin utbildning? Betyg är bra för att kunna välja utbildningen man vill gå på, kanske måste man ha maxat ut sina betyg för att ens ha en chans att lottas.
Tänk er en friskola som har som mål att få eleverna att vara så väl förberedda för Universitetet som det går, dvs man lär sig studera som på uni, man lär sig det höga tempot etc etc. Rätt svårt för en förälder att förstå ifall en skola ger snälla betyg eller ifall de faktiskt lär eleverna något som reflekteras i de höga betygen.
Gick på en friskola som är under regi av en ideell stiftelse och min erfarenhet har varit det motsatta, dvs. nationella proven var mycket enklare än våra “vanliga” prov och ansågs vara ett bra tillfälle att höja snittbetygen utan att behöva plugga allt för mycket. Det var dock sisådär 10 år sedan, nationella proven har kanske blivit svårare sedan dess.
Tycker det är synd att friskolor drivna av oseriösa aktörer (religiösa/olika investerare) förstör ryktet av friskolor då det faktiskt finns seriösa skolor som levererar högkvalitativa utbildningar.
Tänk om restauranger gav sig själva Michelinstjärnor…
Inte svårt att komma till rätta med detta:
Oberoende statlig betygsättning. Utvidga Nationella proven till några fler prov över tid och till alla ämnen. Rätta centralt, eller rotera så att skolor inte rättar sina egna elever. Låt NP-resultat ersätta betyg.
Nu börjar sossarna skylla på skolan. Alla vet att man ska välja friskola idag eftersom ingen vill gå i kommunal skola – kaos, dåliga lärare och dålig svenska.
Varför inför Sverige inte bara samma prov för alla? Funkar bra i Finland och gör bedömningen jämförbar och rättvis (fastän vi inte har marknadsskola).