Stockholmsklägget

9 comments
  1. Tyck vad man vill om Juholt men han var folklig och passade därmed inte in i maktens korridorer.

    Alla partiledardebatter är bara spel för galleriet, i verkligheten samsas de väl och tycker samma sak i 90% av frågor.

    Jag avskyr att svensk politik och företagskultur devolverat till vem som kan hålla masken och ljuga mest. Jävla jippon är vad det blivit, du belönas inte för prestation utan för dina sociala kontakter och hur mycket du kan komma undan med att ljuga.

    Typexemplet är Ulf Kristersson som kan vara Sveriges genom tiderna mest korrupta ämbetsman som sitter som potentiell statsministerkandidat. Skamligt är vad det är.

  2. Hans släkting har gjort en Dackestaty. Självfallet kan vi inte ha möjliga Dackeanhängare i riksdagen.

  3. Han har en poäng. När det blir viktigare att vara schysst mot kompisarna än att följa demokratiska processer och principer ruttnar samhället.

  4. Jag är inte socialdemokrat men den där mannen verkade faktiskt ha det som saknas inom svensk politik, förstår att det blev obehagligt för de som ville behålla en gräddfilens status quo.

    Fick inte ens en ärlig chans.

  5. Rätt uppenbart. Ännu mer obehagligt när det bildas en ytlig åsiktskorridår inom denna klägg, ingen vågar sticka ut hakan i klägget.

    Därför vi inte kan få ett bättre system heller, klägget har inget intresse av att ändra på skiten.

  6. En av mina släktingar är bekant med Juholt, och har sagt att han är en riktigt bra karl. Däremot säger samma släkting att han blev ledsen när han hörde att Juholt skulle bli partiledare, för han inte höll tungan rätt i mun och ibland hade dålig koll på saker. Men rörande intentioner, ärlighet, och kompetens tvivlade min släkting inte alls.

    Juholt blev kastad till vargarna av Stockholms socialdemokrater. Han gjorde inte mycket fel, men fick bära socialdemokratins synder.

Leave a Reply