Koldioxidinfångning lyfts som avgörande för klimatet – ingenstans i Sverige finns det

33 comments
  1. SLITE. Ulf Kristersson (M) hör till de som pekat ut infångning av koldioxid som avgörande för att Sverige ska klara Parisavtalet.

    Men ingenstans i landet har det ens börjat byggas på en anläggning.

    Och startsträckan för nästan alla tilltänkta projekt är betydligt längre än vad koldioxidbudgeten tillåter, visar DN:s genomgång.

    Fabrikschef Matilda Hoffstedt står vid en hiss inne på Cementas fabriksområde i Slite, tillräckligt nära den roterande cementugnen för att värmen ska nå henne. Hon skrattar till när hon berättar om Ulf Kristerssons besök tidigare i år, när han bland annat fick höra om bolagets planer på att bygga en anläggning för koldioxidinfångning. Hon var nervös, berättar hon. Över vädret.

    – Det var pandemitider och vi ville inte ha en statsministerkandidat i covid, så jag sade till min chef ”vi kör utomhus” och planerade för rundvandring med lunchmacka. Det var januari och det hade varit mulet och kallt. Men så den här dagen när Ulf kommer, då är det strålande solsken, säger hon.

    – Allt gick jättebra.

    Koldioxid fångas naturligt upp ur luften hela tiden – i hav, skogar, våtmarker och träskmarker. Det är långsamma processer. Att återställa naturliga miljöer eller bruka dem mer varsamt kan bidra till att öka det naturliga koldioxidupptaget, ett exempel är att inte öka avverkningarna inom skogsbruket.

    Men det finns också tekniska metoder, bland dem Carbon Capture and Storage, CCS, som fångar in utsläpp från fossila bränslen i anslutning till stora industrier. Om det bränsle som används i industri eller kraftverk kommer från till exempel trä, kallas utsläppen i stället biogena och tekniken bio-CCS. Infångad och lagrad biogen koldioxid räknas som ”minus” i statistiken.

    Fakta. Inte okontroversiellt med ”negativa utsläpp”
    Utsläpp från biobränslen från bland annat trä räknas som noll i den ordinarie statistiken, med förklaringen att nya träd som växer efter hand också ”suger upp” koldioxid ur luften.

    När den biogena koldioxiden som släpps ut i industrin sugs upp igen ur atmosfären med teknisk hjälp, räknas den därför som ett ”negativt utsläpp”.

    Men det tar tid för nya träd att växa och fånga upp motsvarande mängd koldioxid som avges vid avverkning.

    En genomgång av befintlig forskning visar att det i det korta perspektivet – som är avgörande ur klimatperspektiv – är bättre för klimatet att låta skogen stå än att använda den till biobränslen.

    Också Konjunkturinstitutet uppmuntrade i en rapport från slutet av 2021 till en klimatpolitik som ökar upptaget av kol i skogen – hellre långlivade produkter än biobränslen.

    Det svenska skogsbruket, som förser marknaden med biobränsle, påverkar också den biologiska mångfalden negativt.

    De biogena utsläppen omfattas inte av Sveriges klimatmål.

    Sedan 1990 har de utsläpp som räknas i målen, de territoriella, minskat med omkring 30 procent.

    Men om de biogena utsläppen adderas, har de sammanlagda utsläppen i stället ökat, enligt SCB:s statistik.

    Visa mindre
    När Ulf Kristersson i DN:s klimatutfrågning inför valet fick välja en symbol för partiets klimatpolitik, valde han en bit kalksten han fått vid besöket i Slite. I en tidigare opublicerad del av intervjun beskrev han, efter att ha talat om vikten av elektrifiering och snabbare tillståndsprocesser, CCS-tekniken som avgörande för att Sverige ska klara Parisavtalet.

    – Sedan tror jag att det handlar också om här och nu. Det vill säga att använda de tekniker som finns tillgängliga för att på kort sikt få ner saker medan vi fortfarande har utsläpp, framför allt koldioxidinfångningen tror jag är helt avgörande, sade Ulf Kristersson.

    För att ha en chans på 1,5-gradersmålet kommer tekniska lösningar för koldioxidinfångning att krävas, menar klimatpolitikforskaren Mathias Fridahl vid Linköpings universitet. Men det avgörande är att snabbt minska utsläppen.

    – Det handlar om energieffektivisering, att ställa om hur vi tänker på lyx, konsumtion och rörelsemönster. Vad vi äter, hur vi transporterar oss. Där krävs politik och individuellt ansvar för att göra så mycket vi bara kan, säger han.

    Med utsläpp i nuvarande takt är den globala koldioxidbudgeten för att klara 1,5-gradersmålet slut om drygt sju år. Sverige har som rikt land förbundit sig att gå före i omställningen. Så, hur går det med koldioxidinfångningen?

    Energimyndighetens sammanställning visar att ett tjugotal svenska projekt sedan 2018 har beviljats stöd för projekt relaterade till CCS eller bio-CCS inom ramen för ”Industriklivet”. I de flesta fall rör det studier för att undersöka om koldioxidinfångning är genomförbar vid till exempel ett kraftvärmeverk. I några enstaka fall har också pilotanläggningar byggts upp. Ingen fullskalig anläggning är påbörjad.

    Vid Värtaverket i Stockholm har man kommit längst, där finns en testanläggning för bio-CCS och planer på en fullskalig anläggning år 2026.

    ”För att nå dit är det flera bitar som ska komma på plats”, skriver bolaget Stockholm Exergi på sin hemsida. Det handlar bland annat om att få tillstånd, säkra finansieringen och lösa slutlagringen.

    Också i Slite, där målet är att ha koldioxidinfångning igång år 2030 krävs tillstånd, både för det omdiskuterade kalkbrottet utanför fabriken – och för den nya CCS-anläggningen. Dessutom behöver elnätet till och på Gotland förbättras avsevärt.

    Fakta. “Negativa utsläpp” förutsätts för att klara mål
    ”Negativa utsläpp” genom till exempel bio-CCS ingår i de flesta av de scenarier för hur Parisavtalets mål ska nås som sammanställs av FN:s klimatpanel IPCC.

    Antagandena om att tekniken ska finnas i så stor skala har kritiserats av forskare. ”Det är rena fantasier”, säger klimatpolitikforskaren Mathias Fridahl till DN.

    Också i det svenska klimatmålet – ”netto noll” år 2045 – spelar bio-CCS en roll.

    Sveriges utsläpp ska enligt målet minska med 85 procent till 2045. Övriga 15 procent ska minska på andra sätt, bland annat genom bio-CCS.

    Dessutom har bland annat cement- och jordbruksindustrin utsläpp som är mycket svåra att undvika, även om man ställer om.

    För dessa kvarstående utsläpp anses bio-CCS avgörande för att kunna nå ”netto noll” år 2045.

    EU:s allt dyrare utsläppsrätter ger ett ekonomiskt incitament för aktörer att satsa på uppfångning av fossil koldioxid.

    De biogena utsläppen omfattas inte av systemet och den den avgående regeringen valde därför under förra mandatperioden att satsa 36 miljarder kronor över 20 år för att stötta bio-CCS-projekt.

    Visa mindre
    – Det kommer vara en ganska omfattande tillbyggnation av massor med olika komponenter. Det blir lite som en fabrik till fabriken, säger Karin Comstedt Webb, vice vd på Cementas moderbolag Heidelberg Cement.

    – Driften kräver också en femdubbling av verksamhetens elenergi.

    Cementas utsläpp kommer fortfarande till viss del från stenkol. Men alternativa bränslen som sopor, gamla bildäck, textilier och trä fasas in löpande. Cementindustrin har också en koldioxidproblematik inbyggd i själva råvaran. Kalk släpper ut koldioxid under processen.

    Wim Carton är docent vid Lunds universitet och forskar om ”negativa utsläpp”. När det gäller cement kan CCS spela en roll, menar han. Eftersom det saknas alternativ.

    – Men generellt är det problematiskt när CCS kommuniceras som att det går att lösa klimatutmaningarna utan genomgripande förändringar. Det är en end-of-pipe-lösning – hela poängen är att undvika systemförändring, säger han.

    – I många fall distraherar löftet om storskalig CCS från de snabba, kortsiktiga utsläppsminskningar som måste ske under de närmaste åren.

    Startsträckan för nästan all tilltänkt svensk koldioxidinfångning är betydligt längre än vad den globala koldioxidbudgeten tillåter. Ett av skälen är sannolikt gapet mellan vetenskapens slutsatser och det svenska klimatmålet – som säger att Sverige inte ska ha några ”nettoutsläpp” av växthusgaser år 2045. Det är drygt femton år efter att den globala koldioxidbudgeten är slut med utsläpp i nuvarande takt. De globala utsläppen ökar och var 2021 högre än före pandemin.

    Flera svenska partier har föreslagit en skärpning av målen och strax före valet sade professor Johan Rockström till DN:

    – Det finns inget vetenskapligt stöd för de svenska klimatmålen i dag. Det innebär även att Sverige bryter mot Parisavtalet som vi har skrivit under.

    I en analys i tidskriften Science varnade bland andra Johan Rockström nyligen för att ett antal av klimatsystemets oåterkalleliga tippningspunkter kan passeras vid 1,5 grads uppvärmning.

    Mathias Fridahl vid Linköpings universitet understryker att klimatomställningen egentligen inte är valbar.

    – Ibland tror jag att människor tänker att om man struntar i omställningen så är det ett alternativ att fortsätta ungefär som vi gör. Men idén om att man kan välja mellan att göra klimatåtgärder eller inte göra klimatåtgärder – det är en falsk trygghet, säger han.

    – Effekten av att inte agera är en annan typ av omställning, mer reaktiv. Att man får anpassa sig till negativa effekter av ett förändrat klimat. I stället för en aktiv omställning där vi kan bygga en vision av vad ett gott samhälle är – inom koldioxidbudgeten.

    DN har sökt Ulf Kristersson.

  2. Finns det verkligen inte i Sverige? Vet att Högdalen hade en precis jämte värmeverket vid högdalstopparna, men den kanske är borttagen?

  3. CCS är peak tech-hopium för att slippa behöva ändra på några beteenden i huvudtaget.

    Typ som elflyg, för övrigt.

  4. CCS är jag väl rätt skeptisk till, men infångningsbiten kan ju användas till CCU, infångning och användning.

    Det kommer sannolikt alltid att finnas avfallströmmar som det inte är värt att upparbeta på annat sätt än förgasning eller förbränning och de strömmarna kommer därmed utgöra en viktig kolkälla när det fossila uttaget försvinner. Ett av de stora problemen med detta (förutom kostnaden för teknikutvecklingen) är att det kommer kräva stora mängder energi/el för att lyfta koldioxid till syngas med hjälp av väte. Men ska det fossila uttaget stoppas, och biosfären inte klappa ihop av överexploatering ser jag ingen annan väg än mer eller mindre fullständigt cirkulära flöden. Och då måste antropogen koldioxid ingå i någon form.

  5. Det är väl bättre att minska på utsläppen av Koldioxid istället för att släppa ut det och sen försöka fånga in det…

  6. Nej, Australien har redan visat att det är ett skämt och inte funkar bra alls. Bara bortkastade pengar.

  7. Hade varit bättre att syna högerns (obefintliga) klimatpolitik före valet än efter.

  8. Är det inte bättre vi lägger pengarna på att utveckla kärnkraften igen och lobba för att dom stora bovarna på världsarenan får det jobbigt? Sverige står ju för ca 0.13% av världens Co2, så att om vi ska hålla på med det här tjafset så är det ju som att sila mygg och svälja kameler.

  9. Världens absolut största anläggning samlar in 36 ton koldioxid om året. Sverige släpper ut strax under 40 miljoner ton om året. Vi har genom utsläppsminskning dragit ner utsläppen från över 90 miljoner ton. Koldioxidinfångning kommer att vara ett dyrt medel för att någon gång i framtiden börja reparera skadorna vi gör idag. Inget annat.

  10. Kul det ska byggas i Sverige i alla fall. Kommer ihåg att carbon recapture finns som en miljöåtgärd i Civilization

  11. Nu väntar vi bara på att nån fyndig entreprenör ska bygga en maskin som fångar värme för att motverka global uppvärmning

Leave a Reply