Före detta kriminell har gömt sig för gängkriget i tio år: ”Det är ett förlorat land”

15 comments
  1. “Khaled, som egentligen heter något annat, har vuxit upp i ett utsatt område och enligt honom hade familjen bara pengar som räckte till mat och hyran. Då var det lätt att bli fångad i ett liv där man kan tjäna snabba pengar.”

    Samtidigt lever miljontals Svenskar lön till lön och har inte råd med mycket annat än mat och hyra. Sluta skyll på att du var fattig, din patetiska loser. Du gjorde dina egna val som satte dig i den sits du sitter i idag. Det är inte Sveriges fel att du är kriminell. Du förtjänar noll sympati från oss.

    Vill du sona för dina brott? Börja gör något konstruktivt för samhället och ge tillbaka för den skit du orsakat istället. Sitt inte och gnäll i media att du hade det svårt i orten, när du har växt upp i ett land med ett av världens högsta levnadsstandard. Du har aldrig behövt stjäla mat för överlevnad. Du har aldrig behövt försvara dig mot någon regim som vill döda dig pga din religion eller politiska åsikter. Du är inget annat än en bortskämd snorunge.

    Idiotisk offerkultur.

  2. >”Det är ett förlorat land”

    Han har kanske missat att Sverige har en Uffe nu, det är en ny sheriff i stan.

  3. ”Det är ett förlorat land”. Hoppas han inser att han, hans polare och personer som dem har bidragit till förstörelsen men det kanske är för mycket begärt.

  4. Då får man fråga sig, hur kommer det sig att de endast hade råd för mat o hyra? Har man 2 föräldrar som jobbar heltid, oavsett branch så hamnar man på MINST 30 – 40 tusen kronor. Vad är det för hyra de betalar som är SÅ hög? Eller kan det vara så att endast en av föräldrarna jobbade och den andra var hemma?

    Man får bestämma sig, antingen är föräldrarna så upptagna med jobb o dylikt att de inte riktigt hinner ge barnen uppmärksamhet som leder till kriminalitet, eller så beror det på att det inte finns nog med pengar till familjen.

    Eller så kan man bara vara ärlig och säga att de inte vill bo i Sverige utan i Irak (eller var de kommer ifrån). De vill inte släppa sin egna kultur vilket skapar segregation ändå. Oavsett är det de som har ett personligt ansvar att se till att deras barn inte blir kriminella.

  5. Jag sålde hasch när jag var tonåring och var lite småkriminell men den största anledning att jag gjorde det var som en protest mot samhället. När jag var typ 15 ”vaknade” jag upp och insåg vilket jävla kukeri politiken och myndigheterna är. Vi blev trakasserade av soc pga någon arg släkting till min far som skickade anonyma felaktiga anmälningar till soc. Hade utredningar varje år tills vi barn blev 18, och likförbannat kom de fram till att vi hade ett bra hem hos morsan varenda gång. Det i samband med allt fuleri man såg från Bob Dylans klassiska låt om den där boxaren som blir felaktigt dömd till alla som trakasseras av snuten pga inget annat än hudfärg. I mitt huvud ville jag organisera ett parallellt samhälle, typ som Christiania, med direktdemokrati utan ledarskap och väldigt få lagar.

    Det är gött att vara ung och naiv :).

    Jag skyllde inte på att min farsa var alkis eller de trauman man upplevt pga det. Om det spelade in vettifan. Men hade ju morsan, och hur mycket den bra uppväxten hon levererade trots att hon jobbade och pluggade under långa perioder vet jag inte heller. Värt att nämna att vi bodde i ett litet men ändå fattigt lägenhetsområde under större delen av barndomen. Vettifan om det spelade in heller.

    Men jag skötte samtidigt alltid skolan, snittade VG, så ingen misstänkte mig. Förstod dock rätt snabbt att en miljö med kriminella förstörda människor är rätt mycket otrevligare än alternativet, ”samhället”. Är nu en hederlig och fortfarande ostraffad karl (röker dock gräs 1-2 kvällar i månaden men det räknar jag fortf mer in som ett fuck off till staten än att jag är kriminell). Är universitetsutbildad och tiänar 50k i månaden brutto, lever villa å familjlivet.

    Vill med detta egentligen bara säga att det inte är enkelt att pinpointa varför någon blir kriminell, men det finns studier som stödjer att trauman är en storspelare, finns studier som stöder att socioekonomiska förutsättningar spelar stor roll OCH att de inte gör det.

    Jag tror dock den största anledningen är smärta och väldigt dålig självkänsla. Jag var deprimerad i tonåren och hade inte haft något emot att dö. Sen kom jag fram till, när jag var 18ish, att jag lika gärna kan se till att lida åt andra istället för att skapa ett större lidande för mig själv. Konstigt nog kändes det som 16åring som en bra idé att byta ut en smärta mot en annan. När jag började leva för andra blev mitt eget liv helt plötsligt mycket bättre. Jag kände kärlek igen…

    Vill även säga att jag är jävligt glad att det var låga straff på den tiden och att jag aldrig blev tagen för då hade mitt liv antagligen sett annorlunda ut idag. Därför tycker jag att ungdomar, om vi bortser från mord och sexualbrott, skall dömas till lindriga straff och främst vård och stöd. Man har inte alla hemma i tonåren helt enkelt.

  6. Nånting många svenskar inte fattar är vad grogrunden är för att denna kriminaliteten ens förekommer och växer.

    Det är skolan.

    En liten storytime, jag växte från min lilla tätort där jag hade en bra barndom, var alltid bland de smartaste i klassen osv, tvspel och leka med vännerna var vardag.
    Sedan var vi tvungna att flytta till en storstad. Samt en förort, ett utsatt område.
    Tror ni mig när jag säger att jag var den enda i den fjärdeklassen som kunde typ läsa och skriva som ett normalt barn? En av få som inte skrek och slängde stolar omkring sig? Den enda som pratade vanlig svenska? Det kändes som att jag hade hamnat på en specialskola för efterblivna.
    Nu var jag där som tur bara i några månader, men det förändrade mig för gott. Jag började sedan reflektera hur detta ens var möjligt. De var ju också barn, right?

    Folk förstår inte hur lätt dessa blir kriminella i Sverige. Det fanns vissa svenskar där som var lika tappade, men de flesta hade utomeuropeiskt ursprung. Dessa parallellsamhällen är mer parallell än vad de flesta svenskar är medvetna om. Många ser invandrare i kriminella kontext och tänker bara “typiskt, detta nu igen” utan att ha sett denna förkastliga miljön med egna ögon.

    EDIT: inte alla områden såklart, sorry om jag antydde att din ort skulle vara dålig. Menar att vissa verkligen skapar dåliga miljöer och att det bygger på dåliga skolor som inte ALLS är som många svenska skolor runt om i landet

  7. Khaled gnäller om ett “förlorat land” när han varit en huvudaktör i det landets lidande. Om han hade nån skam i kroppen borde han gå till polisen, berätta allt han vet om den undre världen, ta sin tid i fängelse, sen ta det unkna jobb samhället kan ge honom. Hans val har kostat liv, och outsägligt många slösade resurser för landet. Och då nämner vi inte ens det faktum att rikets rykte söndrats på grund av honom.

    Rent förräderi.

  8. “Naaaw, puttenutte då, stackars litet kriminellt svin, så synd om dig!”

    Dra åt helvete.

  9. Det är nog ett förlorat land. Bästa medicinen vore att revidera narkotikapolitiken.

    Är så trött på folk som tror att vi kan betala oss ur det här. Du kan starta hur många fritidgårdar du vill, anlägga hur många idrottplatser/aktivitets-centra du vill och det kommer garanterat bli fail. Pumpa in pengar i rättsväsende och socialtjänst? Ingen ide, för man missar det grundläggande problemet.

    Dagens kriminella ungdom är inte ute och becknar för att bli mätta eller få tak över huvudet. Dom gör det för spänning, gemenskap, respekt (som inte är det utan rädsla) men framförallt för drömmen om thug life. Bilarna, kläderna, klockorna, huuururna! Det kan ingen friidrottsförening i världen mäta sig med.

    Samtidigt pumpar statlig radio ut tonerna och texterna som blir som ett soundtrack till att samhälle i förfall. Raderna som uppmanar och glorifierar våld och den sämsta sortens leverne blandat med självömkan göms bakom ett saftigt beat som vissa låter sig luras av.

    Vi kan inte komma ur det här om alla försök som görs syftar till att hjälpa någon slags påhittad fattig människa som inte vill annat än att arbeta. Du kan inte få någon som är 18 och åker M5:a att börja jobba inom vården och cykla i stället.

    Han i intervjun är arketypen för nån som “har lämnat kriminaliteten bakom sig”. Det hörs liksom hur han fortfarande ser tillbaka med viss stolthet. Är glad att någon lyssnar till hans inikter och insyn i den undre världen. En sista shot av den söta smaken av chock-blandad förtjusning i åhörarnas ögon. Han vet minsann hur det går till. Det kanske hjälper mot känslan av att vara värdelös (som han uppfattar sig sjävt i spegeln tänker jag).

    Jag har ingen bra lösning egentligen men det känns som att vi kan släppa den här soc-tants retoriken nu. Det funkar inte. Hoppas att politikerna kan vakna nån gång. Fixa narkotika-politiken och ta därigenom bort pengarna.

    Jag tror inte på högre straff egentligen, speciellt inte för folk under 18. Däremot vore det fint om risken att åka fast var större.

Leave a Reply