Mannen, som är drygt 35 år gammal, anses utgöra ”ett allvarligt hot” mot Norges nationella säkerhet. Han tros vara den första så kallade ”sovande agenten”, eller illegallisten, som har upptäckts i Norden.
– Det är ovanligt att illegallister grips. De har i regel flera års utbildning i hur man håller sig dold och är därför svåra att komma åt. Vad jag har förstått verkar han ha varit aktiv i ungefär ett år, säger Tony Ingesson som forskar på underrättelseanalys vid Lunds universitet.
En möjlighet är att mannen har fungerat som kontaktperson åt andra ryska spioner. Gripandet skedde efter att ett flertal ryssar häktats i Norge misstänkta för drönarflygning framför allt i norr, nära den ryska gränsen.
– Skulle de skicka någon från ambassaden hade den troligen haft någon sorts bevakning på sig. Risken då är att bevakningen leder till att man upptäcker de andra typerna också, säger Tony Ingesson.
Så kallade ”sovande agenter” finns enligt Säkerhetspolisen även i Sverige.
– Det förekommer att underrättelseofficierare arbetar under täckmantel av annat yrke. Oftast är det en diplomatisk täckmantel men det kan också vara andra yrken, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säkerhetspolisen.
Fakta. ”Sovande spionen” i Norge
● Har påstått sig vara brasiliansk akademiker men pekas av norsk säkerhetstjänst ut som rysk agent.
● Uppges vara 37 år och greps i Tromsø i måndags.
● Har bland annat arbetat med en grupp forskare som analyserar hybridkrig och metoder som cyberattacker och desinformationskampanjer. Beskrivs av kolleger som ”nyfiken” och ”lättanpassad”
● Är just nu häktad i Tromsø och hotas av utvisning. Förnekar att han arbetat för Ryssland.
Läs mer: ”Brasilianske forskaren” i Norge visade sig vara rysk spion
Hotet från spioner tros ha ökat i Europa under det senaste decenniet. En studie som Michael Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och analytikern Jakob Gustafsson publicerade i maj, visar att Ryssland ligger bakom den stora majoriteten av alla spionfall i Europa. Säkerhetstjänsten bedömer att var tredje rysk diplomat i Sverige är underrättelseofficer.
– Ryssland har en lång historia av underrättelseinhämtning mot Europa då det är både strategiskt och politiskt i deras närområde. Ryssland har också ägnat sig åt industrispionage och då är Europa en lämplig måltavla, säger Tony Ingesson.
Rekryteringen av nya spioner kan gå till på olika sätt. Det vanligaste är att man med hjälp av underrättelseofficerare rekryterar personer på plats som inledningsvis förmedlar mer eller mindre oskyldig information. Relativt okomplicerat och en metod som används av framför allt större länder, säger Tony Ingesson.
Underrättelseofficeren väljer ut en måltavla och identifierar vad som driver den. Pengar förekommer ofta men behöver inte vara den huvudsakliga drivkraften.
– Det skapar en känsla av skyldighet och gör det svårt att trassla sig ur sen. Missnöje är inte sällan en viktig drivkraft – man känner sig inte uppskattad och får inte den bekräftelsen man tycker att man förtjänar. Man bygger en relation.
Gjorde värnplikt som kustjägare och utbildade sig till reservofficer. Arbetade sedan som polis på Östermalmspolisen i Stockolm. Fick 1969 en tjänst vid säkerhetspolisens spaningsrotel och fortsatte därifrån till Försvarsstabens säkerhetsavdelning.
Spionerade för Sovjetunionens räkning och lämnade ut hemliga dokument om försvarsanläggningar. Greps 1979 av israeliska säkerhetstjänsten och dömdes till livstids fängelse. 1987 rymde Bergling till Moskva under en permission. Han återvände till Sverige 1994 och fängslades i ytterligare tre år. Berling dog 2015 i Stockholm.
Stig Wennerström 1906–2006
Var överste i flygvapnet och spionerade för Sovjetunionen i 15 år. Wennerström lämnade ut uppgifter om det svenska försvaret till den sovjetiska underrättelsetjänsten fram till gripandet den 25 juni 1963. Han fick kodnamnet ”Örnen” och för att gripa honom värvade säkerhetstjänsten hans städhjälp. Wennerström dömdes till livstids fängelse som sedan tidsbestämdes till 20 års fängelse. Han beviljades villkorlig frigivning efter halva strafftiden. 2006 avled han 99 år gammal.
Bertil Ströberg 1932–2012
Greps 1983 och dömdes av en oenig domstol till sex års fängelse för grovt spioneri för Polens räkning. Detta efter att den polska ambassaden i Stockholm fått ett brev där de erbjöds köpa hemlig information om det svenska flygvapnet, undertecknat Bertil Strömberg.
Strömberg nekade till anklagelserna hävdade att han blivit utsatt för en konspiration. Han dömdes till sex års fängelse. Bertil Ströberg tog värvning som 17-åring och fortsatte in på officersbanan. Han var senare chef för flygstabens sambandscentral.
Källa: Försvarsmakten
Visa mer
En underrättelseofficer har diplomatskydd och är skyddad från att åtalas för brott. Regeringen kan förklara en utländsk underrättelseofficer icke önskvärd, persona non grata, vilket i praktiken innebär utvisning. Den som rekryteras tar ofta betydligt större risker. Här kan det bli frågan om långa fängelsestraff.
Stig Bergling, en av Sveriges mest omskrivna spioner, dömdes 1979 till livstids fängelse för grovt spioneri. Bergling har för Sovjetunionens räkning lämnat ut information om Sveriges försvarsanläggningar, kustartilleribefästningar och mobiliseringsförråd.
Ja jo total avsaknad av gränskontroll resulterar i såna saker.
Får hoppas att de fortsätter sova 😉
Upptäckte dom det nu?
Det är lite grejen med spioner, så…ja?
Nu vet jag inte hur sovande han varit när han jobbat med forskning kring hybridkrig, känns som en aktiv del under täckmantel än klassisk “sleeper cell”.
Det är dom vakna spionerna man får se upp med.
Samla alla i ett gäng och släng dom i stockholms skärgård.
9 comments
Mannen, som är drygt 35 år gammal, anses utgöra ”ett allvarligt hot” mot Norges nationella säkerhet. Han tros vara den första så kallade ”sovande agenten”, eller illegallisten, som har upptäckts i Norden.
– Det är ovanligt att illegallister grips. De har i regel flera års utbildning i hur man håller sig dold och är därför svåra att komma åt. Vad jag har förstått verkar han ha varit aktiv i ungefär ett år, säger Tony Ingesson som forskar på underrättelseanalys vid Lunds universitet.
En möjlighet är att mannen har fungerat som kontaktperson åt andra ryska spioner. Gripandet skedde efter att ett flertal ryssar häktats i Norge misstänkta för drönarflygning framför allt i norr, nära den ryska gränsen.
– Skulle de skicka någon från ambassaden hade den troligen haft någon sorts bevakning på sig. Risken då är att bevakningen leder till att man upptäcker de andra typerna också, säger Tony Ingesson.
Så kallade ”sovande agenter” finns enligt Säkerhetspolisen även i Sverige.
– Det förekommer att underrättelseofficierare arbetar under täckmantel av annat yrke. Oftast är det en diplomatisk täckmantel men det kan också vara andra yrken, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säkerhetspolisen.
Fakta. ”Sovande spionen” i Norge
● Har påstått sig vara brasiliansk akademiker men pekas av norsk säkerhetstjänst ut som rysk agent.
● Uppges vara 37 år och greps i Tromsø i måndags.
● Har bland annat arbetat med en grupp forskare som analyserar hybridkrig och metoder som cyberattacker och desinformationskampanjer. Beskrivs av kolleger som ”nyfiken” och ”lättanpassad”
● Är just nu häktad i Tromsø och hotas av utvisning. Förnekar att han arbetat för Ryssland.
Läs mer: ”Brasilianske forskaren” i Norge visade sig vara rysk spion
Hotet från spioner tros ha ökat i Europa under det senaste decenniet. En studie som Michael Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och analytikern Jakob Gustafsson publicerade i maj, visar att Ryssland ligger bakom den stora majoriteten av alla spionfall i Europa. Säkerhetstjänsten bedömer att var tredje rysk diplomat i Sverige är underrättelseofficer.
– Ryssland har en lång historia av underrättelseinhämtning mot Europa då det är både strategiskt och politiskt i deras närområde. Ryssland har också ägnat sig åt industrispionage och då är Europa en lämplig måltavla, säger Tony Ingesson.
Rekryteringen av nya spioner kan gå till på olika sätt. Det vanligaste är att man med hjälp av underrättelseofficerare rekryterar personer på plats som inledningsvis förmedlar mer eller mindre oskyldig information. Relativt okomplicerat och en metod som används av framför allt större länder, säger Tony Ingesson.
Underrättelseofficeren väljer ut en måltavla och identifierar vad som driver den. Pengar förekommer ofta men behöver inte vara den huvudsakliga drivkraften.
– Det skapar en känsla av skyldighet och gör det svårt att trassla sig ur sen. Missnöje är inte sällan en viktig drivkraft – man känner sig inte uppskattad och får inte den bekräftelsen man tycker att man förtjänar. Man bygger en relation.
Spionen Stig Wennerström greps 1963.
Spionen Stig Wennerström greps 1963. Foto: Janerik Henriksson/TT
Fakta. Tre svenska spioner
Stig Bergling (1937–2015)
Gjorde värnplikt som kustjägare och utbildade sig till reservofficer. Arbetade sedan som polis på Östermalmspolisen i Stockolm. Fick 1969 en tjänst vid säkerhetspolisens spaningsrotel och fortsatte därifrån till Försvarsstabens säkerhetsavdelning.
Spionerade för Sovjetunionens räkning och lämnade ut hemliga dokument om försvarsanläggningar. Greps 1979 av israeliska säkerhetstjänsten och dömdes till livstids fängelse. 1987 rymde Bergling till Moskva under en permission. Han återvände till Sverige 1994 och fängslades i ytterligare tre år. Berling dog 2015 i Stockholm.
Stig Wennerström 1906–2006
Var överste i flygvapnet och spionerade för Sovjetunionen i 15 år. Wennerström lämnade ut uppgifter om det svenska försvaret till den sovjetiska underrättelsetjänsten fram till gripandet den 25 juni 1963. Han fick kodnamnet ”Örnen” och för att gripa honom värvade säkerhetstjänsten hans städhjälp. Wennerström dömdes till livstids fängelse som sedan tidsbestämdes till 20 års fängelse. Han beviljades villkorlig frigivning efter halva strafftiden. 2006 avled han 99 år gammal.
Bertil Ströberg 1932–2012
Greps 1983 och dömdes av en oenig domstol till sex års fängelse för grovt spioneri för Polens räkning. Detta efter att den polska ambassaden i Stockholm fått ett brev där de erbjöds köpa hemlig information om det svenska flygvapnet, undertecknat Bertil Strömberg.
Strömberg nekade till anklagelserna hävdade att han blivit utsatt för en konspiration. Han dömdes till sex års fängelse. Bertil Ströberg tog värvning som 17-åring och fortsatte in på officersbanan. Han var senare chef för flygstabens sambandscentral.
Källa: Försvarsmakten
Visa mer
En underrättelseofficer har diplomatskydd och är skyddad från att åtalas för brott. Regeringen kan förklara en utländsk underrättelseofficer icke önskvärd, persona non grata, vilket i praktiken innebär utvisning. Den som rekryteras tar ofta betydligt större risker. Här kan det bli frågan om långa fängelsestraff.
Stig Bergling, en av Sveriges mest omskrivna spioner, dömdes 1979 till livstids fängelse för grovt spioneri. Bergling har för Sovjetunionens räkning lämnat ut information om Sveriges försvarsanläggningar, kustartilleribefästningar och mobiliseringsförråd.
Inte första gången ryssarna låtsas vara Brasilianer i spionsyften heller: https://www.bbc.com/news/world-europe-61831961
Ja jo total avsaknad av gränskontroll resulterar i såna saker.
Får hoppas att de fortsätter sova 😉
Upptäckte dom det nu?
Det är lite grejen med spioner, så…ja?
Nu vet jag inte hur sovande han varit när han jobbat med forskning kring hybridkrig, känns som en aktiv del under täckmantel än klassisk “sleeper cell”.
Det är dom vakna spionerna man får se upp med.
Samla alla i ett gäng och släng dom i stockholms skärgård.
Väck dom då