85% klarade inte tenta på sjuksköterskeprogrammet i Linköping och hälften är spärrade till nästa termin

35 comments

1. Studenterna är *definitivt* för dåligt förberedda.

2. När det är en sån stor andel som kuggar brukar man anta att det inte är eleverna det är fel på, utan läraren eller materialet.

   När jag gick min utbildning (ej ssk) så brukade gränserna för godkänt justeras i efterhand om det var vissa frågor som typ ingen klarade, för då utgick den som rättade från att något gått snett under föreläsningen, snarare än att vi var korkade.

3. Finansieringsmodellen av friskolor lär vara en del av problemet. Friskolorna lockar med glädjebetyg och annan skit vilket leder till färre kommunala elever vilket leder till högre skolpeng. På så sätt blir både friskolorna och de kommunala sämre och sämre. Det har flera utredningar slagit fast. Senaste nytt från skolministern är att hon vill utreda samma sak igen istället för att agera. Säkert ren slump att hon fram tills nyligen satt i friskolestyrelse.

4. Så här folket! Jag är en av dem som genomförde den här tentan och klarade den. Däremot håller jag med mina kurskamrater! Nu pratar jag inte rent generellt utan utifrån mitt egna perspektiv på just den här tentan. Sättet den här tentan var utformad samt hur det sköttes rent administrativt, anser jag inte var okej. Jag håller HELT med att kunskap krävs, det är människor vi kommer att arbeta med i framtiden. Alla kommer inte klara allt och så är det. Men om man kollar på bara rena statistiken så har det blivit förändringar till det negativa. Tyck till och säg din åsikt men tänk innan ni publicerar, tack:)

5. Det jag ser som pedagog på högstadiet är att vi inte redan i mellanstadiet börjar träna ren studieteknik. Detta skulle underlätta uppåt.

6. Tycker det gnälls alldeles för mycket på enskilda studenter snarare än att man försöka rannsaka sig själv och se vad som är fel på systemet. Det är nämligen ett systemfel om så pass många som inte har rätt förutsättningar kommer in på en utbildning. Där finns naturligtvis fler aktörer än bara högskolorna som har ett ansvar.

7. Klarade gymnasiet även fast jag aldrig pluggade, Känns som något är fel då.

   Svenska skolor är katastrof fram tills universitet tycker ja.

8. Men om man läser artikeln ser man att det verkade vara studenter som var väl förberedda som även fick underkänt samt att svaren verkade rättas olika då vissa hade fått rätt och vissa fel på samma frågor. Så i detta fall verkar det vara skolan som gjort bort sig och behöver se över detta tentamenstillfälle. Det hände min klass en gång också, att tentan vi fick på bordet framför oss inte alls liknande de instuderingsfrågor/kapitel i boken vi skulle läsa. Så alla fick underkänt, överklagade och fick skriva en ny tenta.

   Jag tog sjuksköterskeexamen i somras (från ett universitet i sthlm) och kan säga att utbildningen är svårare än man tror, det är relativt höga krav och mycket man ska lära sig på 3 år.
   Sen finns det självklart idioter som lyckas klara utbildningen genom snacka sig till godkänt på praktiken och lite såna fuffens-saker, men oftast är det människor som brinner för yrket som pluggar.

9. Beror på vad de har gått innan. Många som pluggar sjuksköterska har nog gått på sam och lagt till Ma3 på individuellt val när det förväntas att de ska ha gått Natur.

   Grejen är att ingen vettig människa pluggar natur för att bli sjuksköterska när de kan bli doktor istället.

10. Om 85% kuggar är det definitvit fel på utbildningen och inte studenterna.

11. Har själv gått igenom mardrömstentor. En del är definitivt kopplat till hur väl du förstår materialet i kursen. En annan del är när det är en ny lärare/professor/examinator som har kursen, speciellt om det är forskare. Dra åt helvete vilka fruktansvärda tentor de gör. Frågor som är svåra att tolka och hela tentan är fokuserat på 2% av vad kursen handlade om. Har haft kurser där 90% inte klarade tentan och gemensam nämnare var alltid att kursen gjorts om samt att ny lärare tagit över.

12. Med tanke på att det [ser ut såhär](https://twitter.com/FMannerheim/status/1587089953963577355?s=20&t=ikaz1hRK3hUHQwq-UJ575Q) i våra gymnasieskolor så är jag inte förvånad.

13. Kombinera detta med faktumet att många erfarna sköterskor hoppar skepp pga. långa arbetstider med dålig kompensation, så får du en kompetens-drain som på sikt kan bli patientfarlig.

14. Inte ssk-programmet men… Jag har precis tentat av studenter som går tredje året på ett civilingenjörsprogram, i ”högskolematte”.
    Kursen är rätt specialiserad, tanken att vi ska lära oss en verktygslåda av metoder som de behöver i nästa tillämpade kurs. Jag har alltså sju veckor på mig att gå igenom grejer.

    Förkunskaperna är t.ex. flervariabelanalys, vilket ytterst få behärskar. Är det mitt fel? Vad ska jag göra? Ska jag göra livet lätt så att de klarar min tenta, vilket dock leder till att de får problem i nästa kurs? Är felets gubben som undervisar flervariabelanalysen? Nja, när de kom till honom behärskar väldigt få förkunskaperna, t.ex. linjär algebra och envariabelanalys. Men, när de kom till de kurserna saknade många förkunskaperna, vilket är gymnasiematematik. Och faktum är, när jag tänker på det, att den sämre halvan av mina studenter inte behärskar mellanstadiematematik. Bråkräkning är svårt. Är det mitt fel? Ska jag sänka kraven (som ändå sänks varje år pga att studenterna blir sämre och sämre)? Man kan ställa frågan vad det spelar för roll, men min kurs är krav för ett av de klassiska elektroingenjörämnena. Vill vi ha bra ingenjörer? Som det ser ut nu är det några få per år som kan jobba med de verkligt svåra problemen.

    Många lägger ned många timmar och jobbar väldigt hårt och jag tycker studenterna är offer för ett system, men du kan inte reparera 14 år av bristfälliga matematikkunskaper på några veckor. Jag har studenter som knappt kan läsa alltså. Och studenterna måste ha relativt bra betyg för att komma in så jag undrar hur ”resten” har det.

    Det värsta är nog studenterna som tycker det är mitt och mina kollegors fel. Vi vill inget hellre än att alla ska klara sig.
    Rant over, dags att rätta tentor…

15. Elever blir sämre och sämre på läsförståelse och att skriva längre sammanhängande texter. Detta har stora effekter på studieteknik, tentamen, uppsatsskrivning, samt hur snabbt man kan plugga in materialet man får.

    Det är för låga krav i högstadiet och gymnasiet. Det blir ett ganska brutalt uppvaknande för många som slöar sig igenom studierna fram till högskolan.

    Även om det i detta fallet kan ha varit dålig matchning mellan studiematerial och tentamen så är det något som blir sämre och sämre i hela landet.

16. Jag pluggar Linköping på läkarprogrammet och har hört så mycket skit om SSK:s 3e termin (som beskrivs i artikeln).

    Som jag förstått det så kan studenter svara ”faktarätt” på frågor men inte riktigt som kursledningen vill att man ska svara och då får man oproportionerligt stora poängavdrag (de kör inga halva poäng).

17. Jag läste i Uppsala och tog ssk-examen för några år sen. Upplevde klassen som studiemotiverade och högpresterande. Kurserna var inte slappa utan snarare ganska lagomt svåra. Många kurser innefattade en hel del läkarledda föreläsningar, interprofessionella seminarier och den första tentan var i anatomi som sållade ut dom som inte var lämpade/motiverade.

    När jag sedan har handlett yngre studenter som börjat plugga direkt efter gymnasiet är det en stor skillnad i alltifrån attityd, läsförståelse, kunna hantera högt ställda krav samt hur dom kan tillgodogöra sig komplex information. Jag anser att gymnasieskolan brister i att förbereda studenterna inför både universitetsstudier och arbetsliv. Dom är så sköra att man inte får kritisera det som är rimligt utan att själv behöva ursäkta sig.

18. Som tidigare student kan jag säga att ibland får man helt enkelt en tenta som är förjävlig. Jag har själv skrivit tentor med 80% kugg och sett vissa med 95%. I vissa lägen är det så att examinatorn faktiskt inte kan lära ut sitt material ordentligt eller tycker att det är lite prestigefyllt när många studenter inte klarar av en kurs.

    Om en sådan klurig tenta dessutom är del av en spärrkurs blir det lätt jobbigt för många studenter att ta sig vidare. Jag har sett många exempel där studenter klarat av hela sin utbildning förutom en viss kurs från ettan eller tvåan, är det då verkligen studenten eller kursen som behöver förändras? Det varierar från fall till fall.

    Med det sagt vet jag ingenting om läget på just den utbildningen och kan absolut tänka mig att examinatorerna och föreläsarna har rätt i att studenter är sämre förberedda än innan.

19. Jag började på en kortare utbildning och fortsatte sedan med en master. Nivån på 50% som gick samma program som mig var katastrofal och det är helt rätt att dessa personer inte får en examen om de inte tar sig i kragen.

    Med det sagt var säkert tentan dom skrev i Linköping skitdålig. Ville bara poängtera att jag sett sjukt mycket stolpskott som går på högskolan. Folk som fuskar på prov och inlämningar jag hjälpt till att rätta. Hittar plagiat hela tiden.

20. Är sjuksköterska som pluggade just i Linköping, och satan vad mycket clowner det är i det här kommentatorsfältet!
    Utan att läsa artikeln så vet jag att det rör sig om terminstentan i termin 3, alltså 1,5 år in i utbildningen och inte första tentan på utbildningen som alla här verkar tro. Vet många som kuggade ordagrant 0 tentor på 6 terminer, utom just den här tentan, så ni kan tagga ner högfärdigheten lite för det är 100% universitetet och inte studenterna som är problemet.
    Jag skrev den här tentan 2016 och redan då var den ökänd, och då var det “bara” ca 65% som kuggade. Jag klarade den visserligen på första försöket, men det är allmänt känt att det är konstiga frågor och extrema skillnader på poäng beroende på vem som rättar.
    Och kul att alla skriver som om det är dagisnivå på Ssk-utbildningen. Återkom gärna när ni har pluggat tre år och kuggat ut er på den här tentan så jag kan säga att det är för att ni “är för dumma, lågt utbildade, oförberedda och inte pluggat ordentligt”!

21. Det svenska högskolesystemet skiljer sig från många utländska. Här är det lätt att ta sig in på högskolan men desto svårare att ta sig ur. Nästan vem som helst kan komma in på nästan vilket program som helst genom att plugga upp gymnasiebetygen eller nöta högskoleprovet. Däremot är det relativt svårt att ut en examen. Särskilt på masternivån. Därför är det naturligt att andelen som kuggar tentor är hög de första terminerna – en del ska ju hoppa av. Man kan fråga sig om det kanske vore snällare att minska intagningen istället men det skulle ju å andra sidan medföra att färre fick chansen att försöka. Många utbytesstudenter chockas mer eller mindre av systemet. De trodde att den största utmaningen var att ta sig in på utbildningen och väl antagen var de garanterade en examen.

22. Jag har konsulterats av vänner och familj på sjuksköterskeprogrammet i egenskap som läkare. Ibland som studiehjälp, ibland har man haft synpunkter på tentor och hur man har rättat dom. Samtliga har läst på Malmö universitet och den sista tog sin examen för några år sedan.

    Min upplevelse efter att ha sett vad jag har sett och hört vad jag har hört är att problemet är tredelat, i alla fall när det gäller Malmö universitet.

    1) Kvaliteten på studenterna är undermålig. Detta bedömt utifrån problem i samband med grupparbeten, skildringar av andra studenter och vid opponeringmomentet. En text var ex. så dålig att det inte gick att opponera mot, språket var helt obegripligt och denna student hade ändå klarat sig så långt som tills detta moment som sker mot slutet av utbildningen. Mycket av det jag fick höra fick mig att allvarligt fundera över vart ribban ligger för att kunna bli sjuksköterska.

    2) Kursinnehållet är i stora delar föga relevant. Flera tentor hade upprepade detaljfrågor kring medicinska ytterkantskunskaper som har noll relevans för yrkesutövandet, ej kan påvisa allmänt förståelse för ämnet och som var dåligt förankrat med kursmaterialet. Jag minns ex. en fråga där man skulle lista glialceller i ett moment på en tenta som rörde ett större block. Helt obegripligt för mig. Jag fattade själv misstanke om att just denna sjuksköterska hade särintresse i ämnet eller sökte få det mer akademiskt och medicinskt än vad som är relevant eller möjligt att ta till sig. Ska man ha någon verklig förståelse bör man läsa relevanta ämnen som neuroanatomi och/eller neurohistologi att förankra kunskaperna till. Resultatet var att det var svårt för studenterna att förbereda sig inför dessa tentor. Sedan kan man ha en synpunkt på att kursinnehållet idag är mer inriktat på vårdteori än vårdutövande, jag ser för- och nackdelar men jag tror att det gör utbildningen mer krävande för studenter som är akademiskt svaga.

    3) Upplägget på Malmö universitet var dåligt. Svårt att få praktik och ofta blev det både praktik och teori samtidigt vilket naturligtvis blir tungt att greja för många. Tentor kunde ta ta 2 månader att få svar på och då var det dags för omtentan, dvs om man inte klarade sin tenta hade man nu nästan ingen tid att förbereda sig. Helt vansinnigt.

    Hur det ser ut på andra lärosäten vettefan men när 85% inte klarar tentan är svårt att skylla på studenterna, rimligtvis fel på tentan och kursen.

23. Det är en tenta. Kan inte dra några slutsatser alls från det, tagga ner.

24. Sjuksköterskeprogrammet har alltid haft problem med en tenta i termin 3, utbildningen inför tentan är bra, men tentan i sig är utformad på ett sätt som gör det nästintill omöjlig att klara trots intensivt plugg. Nu har samma testator för denna tenta tagit över anatomitentan och nu failar 83% den tentan istället för vanliga ca 40%. Misstänker att det är tentatorn det är fel på och inte alla studenter (eftersom vi tidigare klarat en tenta som nu ingen klarar av…EFTER att de bytt tentator).
    Pluggar själv dagligen och har klarat tentorna efter mycket om och men, håller med om att innehållet och kunskaperna är relevanta, men utformningen är katastrof

25. Nu har jag ingen koll på just det här fallet, men erfarenhet från universitet i övrigt på både student- och lärarsidan.

    Det märks definitivt av att det är många som har stora luckor från gymnasiet. Det är många som börjar ingenjörsutbildningar trots problem med grundläggande matematik samt med stora skrivsvårigheter i både svenska och engelska (ja, jag vet att de finns de med dyslexi och liknande, men med tanke på att hur många det rör sig om tvivlar jag på att alla har dyslexi). Brukar vara rätt stort bortfall på grund av det, universitetsutbildningen blir alldeles för tuff när de inte behärskar vad de borde lärt sig i gymnasiet eller ofta till och med grundskolan.

    Samtidigt är universitetet knappast perfekt heller. Rätt vanligt med antingen kursansvariga som inte riktigt bryr sig om pedagogik, kvalité eller bra examination, utan mest bara vill få det överstökat. Också vanlig med lärare som bryr sig, men får alldeles för lite tid för att hinna med att göra en vettig kurs av det hela.

26. Jag tror att det kan vara problem från båda håll. Några möjliga faktorer:

    * Ny kursansvarig eller nya tentarättare som har förändrat tentans innehåll eller bedömningsriktlinjer.
    * Olika tentarättare som bedömer olika studenters svar på samma frågor. Vissa kanske inte är insatta i kursen och vad som krävs av studenterna.
    * Krav uppifrån att göra kursen svårare, för att studenterna saknar förkunskaper till senare kurser. De som skriver omtenta har inte fått tillgång till den nya undervisningen och de som gick kursen nu tyckte att det var svårt att hänga med.
    * En tidigare kurs som skulle ha givit studenterna förkunskaper inför denna kurs har blivit lättare på grund av ny kursansvarig eller nya lärare i den kursen.
    * Studenter som gick gymnasiet under pandemin och fick lägre kunskaper med sig därifrån upptäcker det nu, när de förväntas ha mer förkunskaper.
    * Färre personer söker sig till utbildningen och kraven för att komma in har därför blivit lägre. De som kommer in har därför lägre förkunskaper och svårare att ta till sig information. Vet inte om detta stämmer, men skulle kunna vara så.

27. Svåraste kurserna jag någonsin läst på högskolan där ett stort antal % kuggar första tentan är:

    Envariabelsanalys: Ca 50~% kuggar vid första skrivningen.

    Mekanik: 100% av min klass kuggade första tentan. Det var inte fel på klassen eller läraren. Det var bara så jävla svårt.

    Hållfasthetslära: ca 30-40% som kuggade

    Flervariabelsanalysen: ca 60-70% kuggade första tentan.

28. Någon som har tillgång till tentan? Hade varit intressant att se den.

29. Jo, det är bekymmersamt. Det verkar ju ha varit lite problem med rättning och annat här, men generellt tror jag problemet är dåliga förkunskaper från gymnasiet. Det är inte bara sjuksköterskeprogrammen som har problem, utan det är ett generellt problem på universiteten att de som kommer från gymnasiet inte kan det de borde. Många av de universitetslärare som jag pratar med regelbundet (som undervisar i allt från juridik till agronomi till statsvetenskap) berättar att det inte är ovanligt med studenter som inte kan bygga fullständiga meningar. De säger att de inte vill underkänna folk för deras språkkunskaper, men att de ibland är så dåliga att de som lärare inte ens kan bedöma vilka ämneskunskaper de har utifrån t ex en hemtenta.

30. Min tjej läser till sjuksköterska.
    Jag har en högskoleingenjörs examen, inte menat som ett skryt men jag kuggade inte en enda tenta under plugget. Men arbetsbördan och bredden på kunskaper som krävdes i anatomikursen min tjej läste var mycket högre än någon kurs jag läste under min utbildning.

    Sen ska set också påpekas att vi hade två kurser under utbildningen där det säkert var 80% som kuggade tentan, då berodde det på att kurserna var dåliga. Så är det säkert här också.

31. Låter som ett skolfel. Hade en mattetenta en gång där vi var tre (3) av 90+ som fick godkänt. En av anledningarna var att boken vi blev tvingade att köpa (nya utgåvor av professorn själv varje år…) hade fel beräkningar och fel svar i exemplen och facit, så de som hade studerat mestadels själva eller inte lagt sig en extra funderare varför denna kurs verkade så infernaliskt svår lärde sig fel så fort de lämnade föreläsningarna.

    Efter det skapades en Facbookgrupp där vi samlade alla de svar och beräkningar som boken borde ha så folk inte lärde sig fel.

32. Jag gick en mycket mindre krävande utbildning på universitet och klarade en tenta hög som ett hus på smärtstillande sedan en rätt svår olycka, dock kuggade 50-60% resten av gruppen.

    Helt övertygad om att kunskapsnivån hos elever har sjunkit avsevärt de senaste 10-15 åren.

    85% är dock en absurd siffra, man bör nog se över tentan samt utbildningen.

33. Tips till den som läser detta som funderar på att läsa SSK-programmet på liu så gör det inte, välj en annan skola 🙂 Är själv snart färdig och utbildningen är ett skämt. Finns en annan tenta på den här skolan som heter ISS3 där likaså 80-90% kuggade. Även där beskyller lärare eleverna istället för att ta ansvar och lyssna på den kritik som gavs.

34. Som en av dem som skrev just den här tentan och klarade den kan jag säga att universitetet bär nästan allt ansvar. Föreläsningarna håller extremt låg kvalité och de som håller i dem verkar inte riktigt kunna det de ska föreläsa om. Jag hade fördelen att ha läst tre terminer på läkarprogrammet innan och kunde undervisa mina studiekamrater en del inom vissa områden där föreläsarna totalt hade misslyckats. Extremt mycket ansvar läggs på studenterna och väldigt lite resurser ges från universitetet. Flera av de praktiska kunskaperna som behövs för yrket ska vi läsa oss till för att sedan gissa oss till hur de ska genomföras på modeller. Allt under förklädnaden att det är nyttigt att göra fel så man kan lära sig genom sina misstag. Problemet blir när man gör fel men det ser rätt ut så får man ingen visning om att det var fel. Det resulterar i att man lär sig fel.

    Sämre utbildning får man leta efter. Under återkopplingen som gavs efter den omtalade tentan följde följande konversation mellan studenterna och kursansvarig som även var examinator på den tentan:Student – Det känns som att tentan tar upp saker som inte täckts av kursen, hur kommer det sig?Kursansvarig – Det är inte alltid så att det som ska vara med på terminen finns i föreläsningar och basgrupperna (problembaserat lärande i grupp).Student – Skulle det vara möjligt att få det så att det som vi ska kunna i slutet av terminen berörs under terminen?

    Kursansvarig – Allt som ni ska kunna i slutet på terminen berörs under terminen.

    ​

    Inom loppet av 20s hade hon sagt emot sig själv och vägrar lyssna på något vi hade att säga. Samma sak gällde frågor vi hade om de examinerande moment som skulle göras under termin 1. När vi ställde en fråga om det på kursdialogerna fick vi bara svaret “Har ni läst i studiehandledningen?”. När man då svarade ja det är därför jag frågar för jag tycker detta är oklart så fick man inget mer svar.

    Edit: Omtentan rättades även olika för olika personer har jag fått se från de som skrev den.

35. Jag hör båda sidorna och är rätt ambivalent till detta. Med facesaving:en gjord så tycker jag det är rätt bra att utbildningen är krävande.

    Man vill väl att de som tar hand om en när man är som mest sårbar är välbildade och vet vad de ska göra. Sen om en universitetsutbildning ger det eller inte vet jag ej, gick inte den utbildningen. På ämneslärarutbildningen så lärde jag mig allt jag behövde veta på de 3 st 5 veckor långa praktiktillfällen man fick spritt under det halva decenniet, vilket är kusligt lite för ett så pass praktiskt yrke. Hade likande upplevelser med äckligt svåra tentor som testade en på saker man med stor sannolikhet aldrig kommer ha användning av igen.

    All respekt till sjuksköterskor/skötare, ni är bäst.