Åh nej, nu kommer toapappren ta slut på affären igen 😔
Jag råkade visst cache:a Expressens artikel nedan:
■ Hur många dör i svält om importen av mat skärs av?
■ Hur utrymmer man storstadsregionerna?
■ Hur ska vårdpersonal välja mellan svårt sårade efter en flygbombning?
■ Var finns lämpliga platser för massgravar?
Det är några av de frågor som man hoppats aldrig skulle bli aktuella, men som Sveriges beslutsfattare nu ska ta ställning till.
– Vi har planerat för fred mer än vi har planerat för krig och nu vänder vi på det, vi måste utgå från det värsta hotet på skalan, säger MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.
SÄKERHETSPOLISEN
Det har skett ett historiskt skifte i svensk beredskap – efter årtionden med fred som utgångspunkt förbereder sig Sverige på allvar för att ett krig kan drabba landet. Skiftet innebär en omfattande reform av beredskapen som berör ett 60-tal myndigheter. Minst 27 miljarder om året kommer behövas i investeringar, meddelande MSB under måndagen. Samma dag som grannlandet Norge beslutade att höja beredskapen ett steg.
Chefen för militära underrättelsetjänsten, Must, generalmajor Lena Hallin, beskrev tidigare i oktober läget i närområdet som det allvarligaste sedan 1980-talet, med en hotbild som är mer komplex än under kalla kriget.
– En ytterligare eskalation kan inte uteslutas och det kan gå väldigt snabbt, sa Lena Hallin inför ett 40-tal myndighetschefer som samlats för att planera framtidens samarbete med Försvarsmakten.
**Civila kan bli måltavlor i Sverige**
Kriget i Ukraina där civilbefolkningen, sjukhus och infrastruktur är direkta måltavlor för Rysslands attacker, har på ett brutalt sätt visat på svagheterna även i det svenska civila försvaret. Slutsatsen är att det inte längre går att utgå från att krigets lagar följs, civilbefolkningen kan vara måltavlor även i Sverige.
Sedan den 1 oktober i år har Sverige tio beredskapssektorer som ska stärka den civila motståndskraften i viktiga samhällsfunktioner. Varje sektor leds av en ansvarig myndighet.
Den nya indelningen har välkomnats, men samtidigt uttrycker flera myndigheter oro för att omorganisationen i sig kommer att bli en extra utmaning i ett redan pressat säkerhetsläge, där landet dessutom ska förberedas för ett kommande Nato-medlemskap. Det framgår av de rapporter som beredskapsmyndigheterna har lämnat till regeringen om hur arbetet fortgår.
Expressen har granskat rapporterna som till stor del är sekretessbelagda. Uppgifter om samhällets sårbarheter är bland det hemligaste som finns, men mellan de överstrukna raderna framgår att flera myndigheter ser att Sverige befinner sig långt från beredskapsmålen.
**Förra regeringen agerade inte på förslagen**
Säpo är en av myndigheterna som menar att reformen i sig medför stora utmaningar. Vad ett eventuellt Nato-medlemskap innebär bör skyndsamt redas ut, skriver Säpo i rapporten.
Samhället måste också, enligt Säpo, tydliggöra hur försörjningsberedskapen ska hanteras på nationell, regional och lokal nivå. Och hur prioriteringar ska ske i ett krisläge när ändliga samhällsresurser efterfrågas av många samtidigt – något som kommer ge ”stora utmaningar” enligt Säpo.
Redan i maj lämnade MSB en första rapport med rekommendationer till dåvarande regeringen om hur det civila försvaret ska stärkas och begärde 6,2 miljarder i extra tillskott inför budgeten 2023.
MSB föreslog flera konkreta regeringsbeslut, bland annat att myndigheter ska få uppdraget att förbereda för en situation då viktiga produkter måste ransoneras. Och hur civilplikten ska återinföras i alla dess delar enligt lagen om totalförsvarsplikt. För att trygga personaltillgången inom räddningstjänst, barnomsorg och sjukvård vid krigsfara och krig.
Men av förslagen från i maj har ännu inget blivit verklighet, enligt MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka. Det säger hon kort efter att hon lämnat in andra delen av rapporten med förslag på åtgärder till regeringen.
MSB skriver att det kommer att behövas 27 miljarder om året under en uppstartsfas på flera år för att få det civila försvaret på fötter igen. Mycket av pengarna kommer gå till kommuner och regioner som ansvarar bland annat för räddningstjänst och sjukvård.
– Det är så att beredskapsläget är ju något som vi har nedmonterat i Sverige och som vi nu behöver bygga upp på ett modernt sätt, säger Charlotte Petri Gornitzka.
Den här gången handlar det dock inte om att bygga enorma lager med livsmedel utan mer om att säkra möjligheten att producera viktiga varor.
– Det är väldigt konkreta behov som behövs för att kunna producera livsmedel och läkemedel och det har vi varit tydliga med att det kan komma att kosta mer.
– Sverige är ett väl fungerande land, vi hjälper varandra, vi har en frivillighet som fungerar när det verkligen måste. Men vi behöver identifiera sårbarheter och bygga robusthet och ta höjd för krig och höjd beredskap, säger Charlotte Petri Gornitzka.
Ja herregud så hemskt att svensken måste “tänka ovana och obehagliga tankar”. Kanske ett nyttigt avbrott från mellon, Tiktok och vinboxar.
Fjantfolk.
> Det är några av de frågor som man hoppats aldrig skulle bli aktuella, men som Sveriges beslutsfattare nu ska ta ställning till.
Det är frågor som alla länders beslutsfattare bör ta ställning till.
Alarmismen frodas ser jag
Smått orelaterat, men värt att veta att det finns en bevisad psykologisk koppling mellan att bli påmind om sin egen dödlighet, och att vara mindre omtänksam. Finns ett bra mindfield avsnitt om det.
6 comments
Åh nej, nu kommer toapappren ta slut på affären igen 😔
Jag råkade visst cache:a Expressens artikel nedan:
■ Hur många dör i svält om importen av mat skärs av?
■ Hur utrymmer man storstadsregionerna?
■ Hur ska vårdpersonal välja mellan svårt sårade efter en flygbombning?
■ Var finns lämpliga platser för massgravar?
Det är några av de frågor som man hoppats aldrig skulle bli aktuella, men som Sveriges beslutsfattare nu ska ta ställning till.
– Vi har planerat för fred mer än vi har planerat för krig och nu vänder vi på det, vi måste utgå från det värsta hotet på skalan, säger MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.
SÄKERHETSPOLISEN
Det har skett ett historiskt skifte i svensk beredskap – efter årtionden med fred som utgångspunkt förbereder sig Sverige på allvar för att ett krig kan drabba landet. Skiftet innebär en omfattande reform av beredskapen som berör ett 60-tal myndigheter. Minst 27 miljarder om året kommer behövas i investeringar, meddelande MSB under måndagen. Samma dag som grannlandet Norge beslutade att höja beredskapen ett steg.
Chefen för militära underrättelsetjänsten, Must, generalmajor Lena Hallin, beskrev tidigare i oktober läget i närområdet som det allvarligaste sedan 1980-talet, med en hotbild som är mer komplex än under kalla kriget.
– En ytterligare eskalation kan inte uteslutas och det kan gå väldigt snabbt, sa Lena Hallin inför ett 40-tal myndighetschefer som samlats för att planera framtidens samarbete med Försvarsmakten.
**Civila kan bli måltavlor i Sverige**
Kriget i Ukraina där civilbefolkningen, sjukhus och infrastruktur är direkta måltavlor för Rysslands attacker, har på ett brutalt sätt visat på svagheterna även i det svenska civila försvaret. Slutsatsen är att det inte längre går att utgå från att krigets lagar följs, civilbefolkningen kan vara måltavlor även i Sverige.
Sedan den 1 oktober i år har Sverige tio beredskapssektorer som ska stärka den civila motståndskraften i viktiga samhällsfunktioner. Varje sektor leds av en ansvarig myndighet.
Den nya indelningen har välkomnats, men samtidigt uttrycker flera myndigheter oro för att omorganisationen i sig kommer att bli en extra utmaning i ett redan pressat säkerhetsläge, där landet dessutom ska förberedas för ett kommande Nato-medlemskap. Det framgår av de rapporter som beredskapsmyndigheterna har lämnat till regeringen om hur arbetet fortgår.
Expressen har granskat rapporterna som till stor del är sekretessbelagda. Uppgifter om samhällets sårbarheter är bland det hemligaste som finns, men mellan de överstrukna raderna framgår att flera myndigheter ser att Sverige befinner sig långt från beredskapsmålen.
**Förra regeringen agerade inte på förslagen**
Säpo är en av myndigheterna som menar att reformen i sig medför stora utmaningar. Vad ett eventuellt Nato-medlemskap innebär bör skyndsamt redas ut, skriver Säpo i rapporten.
Samhället måste också, enligt Säpo, tydliggöra hur försörjningsberedskapen ska hanteras på nationell, regional och lokal nivå. Och hur prioriteringar ska ske i ett krisläge när ändliga samhällsresurser efterfrågas av många samtidigt – något som kommer ge ”stora utmaningar” enligt Säpo.
Redan i maj lämnade MSB en första rapport med rekommendationer till dåvarande regeringen om hur det civila försvaret ska stärkas och begärde 6,2 miljarder i extra tillskott inför budgeten 2023.
MSB föreslog flera konkreta regeringsbeslut, bland annat att myndigheter ska få uppdraget att förbereda för en situation då viktiga produkter måste ransoneras. Och hur civilplikten ska återinföras i alla dess delar enligt lagen om totalförsvarsplikt. För att trygga personaltillgången inom räddningstjänst, barnomsorg och sjukvård vid krigsfara och krig.
Men av förslagen från i maj har ännu inget blivit verklighet, enligt MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka. Det säger hon kort efter att hon lämnat in andra delen av rapporten med förslag på åtgärder till regeringen.
MSB skriver att det kommer att behövas 27 miljarder om året under en uppstartsfas på flera år för att få det civila försvaret på fötter igen. Mycket av pengarna kommer gå till kommuner och regioner som ansvarar bland annat för räddningstjänst och sjukvård.
– Det är så att beredskapsläget är ju något som vi har nedmonterat i Sverige och som vi nu behöver bygga upp på ett modernt sätt, säger Charlotte Petri Gornitzka.
Den här gången handlar det dock inte om att bygga enorma lager med livsmedel utan mer om att säkra möjligheten att producera viktiga varor.
– Det är väldigt konkreta behov som behövs för att kunna producera livsmedel och läkemedel och det har vi varit tydliga med att det kan komma att kosta mer.
– Sverige är ett väl fungerande land, vi hjälper varandra, vi har en frivillighet som fungerar när det verkligen måste. Men vi behöver identifiera sårbarheter och bygga robusthet och ta höjd för krig och höjd beredskap, säger Charlotte Petri Gornitzka.
Ja herregud så hemskt att svensken måste “tänka ovana och obehagliga tankar”. Kanske ett nyttigt avbrott från mellon, Tiktok och vinboxar.
Fjantfolk.
> Det är några av de frågor som man hoppats aldrig skulle bli aktuella, men som Sveriges beslutsfattare nu ska ta ställning till.
Det är frågor som alla länders beslutsfattare bör ta ställning till.
Alarmismen frodas ser jag
Smått orelaterat, men värt att veta att det finns en bevisad psykologisk koppling mellan att bli påmind om sin egen dödlighet, och att vara mindre omtänksam. Finns ett bra mindfield avsnitt om det.