När vår allas u/welcomebot hälsade mig “wälkommen” kände jag mig som en respektabel herre av god börd. Det tog inte lång tid innan jag fann på [Wikipedia](https://sv.wikipedia.org/wiki/Stavningsreform?wprov=sfla1) att Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) från 1889 anses vara den första stavningsreformen i modern tid, och att det var i just den som vi svenskar gjorde oss av med w till förmån för ett enkelt v. Kv blev också accepterat istället för qv, som i qvinna / kvinna.
Dock hade andra försök till reformer skett tidigare. Bland annat ville språkforskare under 1800-talet att “idrott” skulle användas istället för det mer tyska/engelska/franska “sport”.
1906 slutade folkskolorna att underkänna elever som använde sig av v istället för f, fv, och hv. Lite drygt skulle det vara om denna reform inte drivits igenom, tänker jag.
Slutligen står det att försök har gjorts till att förenkla våra sje-ljud såsom sk, stj, skj, ssi (passion!), osv, men det har aldrig riktigt gått igenom. Jag tror att en sådan reform skulle göra språket lättare att lära sig för nya svenskar.
Återinför pluralböjning av verb!
Tycker vi borde försvenska stavningar av låneord. Tex klaon, jos.
Ta bort bokstäverna Q, W, Z, X, och C. Bara överflödigt.
Nån har ringt.
Ord som uttalas likadant men har helt annat ursprung eller funktion, bör om möjlighet finns också stavas annorlunda.
Af = från
Av = bruten
Khåta = samisk boning
Kåta = upphettsning plural
Att ett “ch” ljud aldrig stavas med k.
Phlocka tilhbaks de prethanschösa f:n. saknaden af dessa litterära mojänger äro schtor
Ta bort de och dem och inför dom som standard.
Finns inget scenario i Svenskan när man kan missta juridisk ”dom” från ihopsättningen av de/dem.
9 comments
När vår allas u/welcomebot hälsade mig “wälkommen” kände jag mig som en respektabel herre av god börd. Det tog inte lång tid innan jag fann på [Wikipedia](https://sv.wikipedia.org/wiki/Stavningsreform?wprov=sfla1) att Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) från 1889 anses vara den första stavningsreformen i modern tid, och att det var i just den som vi svenskar gjorde oss av med w till förmån för ett enkelt v. Kv blev också accepterat istället för qv, som i qvinna / kvinna.
Dock hade andra försök till reformer skett tidigare. Bland annat ville språkforskare under 1800-talet att “idrott” skulle användas istället för det mer tyska/engelska/franska “sport”.
1906 slutade folkskolorna att underkänna elever som använde sig av v istället för f, fv, och hv. Lite drygt skulle det vara om denna reform inte drivits igenom, tänker jag.
Slutligen står det att försök har gjorts till att förenkla våra sje-ljud såsom sk, stj, skj, ssi (passion!), osv, men det har aldrig riktigt gått igenom. Jag tror att en sådan reform skulle göra språket lättare att lära sig för nya svenskar.
Återinför pluralböjning av verb!
Tycker vi borde försvenska stavningar av låneord. Tex klaon, jos.
Ta bort bokstäverna Q, W, Z, X, och C. Bara överflödigt.
Nån har ringt.
Ord som uttalas likadant men har helt annat ursprung eller funktion, bör om möjlighet finns också stavas annorlunda.
Af = från
Av = bruten
Khåta = samisk boning
Kåta = upphettsning plural
Att ett “ch” ljud aldrig stavas med k.
Phlocka tilhbaks de prethanschösa f:n. saknaden af dessa litterära mojänger äro schtor
Ta bort de och dem och inför dom som standard.
Finns inget scenario i Svenskan när man kan missta juridisk ”dom” från ihopsättningen av de/dem.