>Utseendet kan påverka vilket betyg en student får. Den slutsatsen dras i en studie från Lunds universitet – som de senaste veckorna skapat rubriker. När vackra kvinnliga studenter inte var närvarande under pandemin utan deltog i digital undervisning, sjönk betygen, enligt studien.
> – De som är snygga får bättre betyg när undervisningen är på plats. Men under pandemin försämrades betygen för de snygga tjejerna. För de snygga killarna låg betygen kvar på samma nivå, säger Adrian Mehic, doktorand vid Ekonomihögskolan, som ligger bakom studien.
>Förklaringen finns i sammansättningen av lärare, menar han.
> – De manliga lärarna ger de snygga tjejerna bättre betyg. När de inte kunde se deras ansikten gick betygen ner, säger Adrian Mehic.
>Men det är inte främst resultatet som hamnat i blickfånget. I stället är det hur studien genomförts som Adrian Mehic den senaste tiden fått svara på frågor om. Kritiken från den undersökta fakulteten, Lunds Tekniska Högskola (LTH), har varit skarp – både från lärare som känt sig uthängda och från studenter vars utseende bedömts utan att de gett sitt samtycke.
>I studien fick en jury bestående av 74 personer, en del av dem gymnasieungdomar, betygsätta utseendet på studenterna på en skala från 1-10. Bilderna på studenterna var hämtade från sociala medier.
>Är det inte ett problem att använda bilder från sociala medier, det är ju inte alltid man ser ut som på sin profilbild?
> – Det kan man diskutera, men så länge man tillämpar samma princip för alla ser jag inga problem med det, säger Adrian Mehic.
>Fredrik Elsnitz, student vid LTH, är en av de studenter som utan vetskap fått sitt utseende bedömt.
> – Rent etiskt är det en tvivelaktigt utförd studie. Doktoranden har gått in på Facebook, valt ut den snyggaste bilden på mig som han använt i studien, säger Fredrik Elsnitz.
>Två anmälningar om misstänkt avvikelse från god forskningssed har kommit in till Lunds universitet. Båda har nu skickats vidare till Överklagandenämnden för etikprövning, ÖNEP.
>Fredrik Elsnitz tycker inte att datan i studien är tillräckligt anonymiserad. Både han och andra studiekamrater har vänt sig direkt till doktoranden och bett om att få ut siffran på var de själva hamnat på ”snygghetsskalan”. Doktoranden Adrian Mehic är nämligen tvungen att enligt GDPR lämna ut den enskildes registrerade personuppgifter på begäran.
> – Jag vet exakt vilken snygghet studien påstår att jag har eftersom att jag fått en kod till min rad i en anonymiserad datafil. Dessvärre är den väldigt lätt att avanonymisera med exempelvis ålder, hemkommun och betyg i andra kolumner och vi kan därför se var flera av våra klasskompisar har hamnat på skalan, säger Fredrik Elsnitz.
>Han tycker att forskningsämnet är intressant och viktigt, men vänder sig emot hur studien genomförts.
> – Det är jättesvårt att avgöra snygghet på Facebookbilder. Jag har sett annan forskning på samma område, där man i stället använder neutrala foton där alla har samma fotobakgrund, säger Fredrik Elsnitz.
>Han tycker också att sammansättningen av jurygruppen, med en stor andel gymnasieungdomar, väcker frågor.
> – Om man vill kolla på hur lärare bedömer snygghet, ska man inte låta 16-åringar utgöra stora delar av juryn. Det är påtagligt att vissa inte tagit seriöst på det här, någon har till exempel satt betyget 1, ”extremeley unattractive”, på över hälften av oss studenter. Det blir löjligt när man inser det, säger han.
>Doktoranden Adrian Mehic tycker att många av studenterna som kritiserat studien i olika medier den senaste tiden gått för mycket på känslor.
> – Det grundar sig i en missuppfattning om när vi som statlig myndighet måste använda samtycke. Bilder på sociala medier är offentliga och vill man inte att de ska användas ska man inte ha ett konto. En bild på en person är inte en känslig personuppgift, säger han.
>Tyvärr har allt för lite av diskussionen den senaste tiden handlat om studiens resultat, menar Mehic.
> – Det är synd att det tar fokus från resultatet. Det är olustigt när man försöker tysta forskning som är obekväm.
>Lunds universitets vice rektor, Jimmie Kristensson, tycker att det är bra att saken nu prövas av en oberoende myndighet.
>– Den här studien har väckt starka känslor. Det handlar om genomförande och tillstånd, där det finns bestämmelser vi ska förhålla oss till. Nu får rätt instans titta på det, säger Jimmie Kristensson.
>Två anmälningar har skickats till Överklagandenämnden för etikprövning
>I en av anmälningarna skriver studierektorn för forskarutbildningen vid Lunds tekniska högskola, Anders Ahlberg, att institutionen är oroad av studien, och ställer frågor om huruvida datan är lagrad i anonymiserad form. ”Hur förvaras potentiellt psykiskt skadliga uppgifter och hur vackra/fula studenterna bedömts vara i juryns ögon?”
>I ett svar till etikprövingsnämnden skriver doktoranden, Adrian Mehic, att datafilen är anonymiserad och att inget kan knytas till den enskilde studenten: ”Det är alltså helt omöjligt att identifiera hur attraktiva ens klasskompisar är, om detta vore syftet.”
> – Rent etiskt är det en tvivelaktigt utförd studie. Doktoranden har gått in på Facebook, valt ut den snyggaste bilden på mig som han använt i studien, säger Fredrik Elsnitz.
Den som borde klandras är doktorandens handledare som tvivelsutan borde insett att studien skulle behöva etikprövas. Faktiskt riktigt uselt.
Det lär ju inte ha varit de med höga betyg som anmält studien
Även om studien kanske inte är så snyggt gjord så tycker jag ändå det är ett rätt intressant resultat och det visar än en gång hur viktigt det är med anonyma tentor
Fast är det så oetiskt?
Jag är ganska ful och visste redan om det, är det inte bara en välkommen reality check för dom som trodde att dom var snygga fast ingen annan tyckte det?
Gud vad tråkigt att artikeln fokuserar på “det är svårt att få ur snygghet av bara en Facebook bild” inte, “vi gav inte samtycke till att vårt utseende skulle dömmas och datan är för enkel att avkoda för att ta reda på vem som fick vilket utseendesbetyg”.
Intressant. När jag först läste om denna studie trodde jag att den var dubbelblind och med ordentligt säkerställd anonymitet kring deltagarna.
Tycker själv att ämnet är viktigt, ingen ska få högre betyg av andra anledningar än studieresultat. Men utifrån vad som kommer fram i artikeln här så framstår det mer som en pajasstudie.
Också beklagligt att doktoranden inte klarar att bemöta kritik utan att beskylla folk för att försöka tysta forskning eller ”gå för mycket på känslor”.
Utan att ha läst studien själv (endast hört snacket) så kändes det ganska omgående som en tveksam studie. Vissa pluggar bättre när de får träffas fysiskt. Andra pluggar bättre eller oförändrat på distans.
Spontant känns det som att studien ville lyfta fram en poäng från första början och konstruerats därefter. Dessvärre såg jag detta ske under tiden jag själv skrev C-uppsatser i bland annat sociologi. Gjorde att man tappade tron på humaniora rätt rejält.
Tycker ändå att frågan som studien ville ha svar på är värd att ställa.
Jag läste igenom studien lite kvickt, och reagerade på att kontrollvariablerna inte innehöll något om hur studenternas sociala samverkan med klasskamrater såg ut.
Jag skulle våga gissa att snyggare studenter har ett större nätverk på skolan som de kan förlita sig på för att studera i grupp, fråga om hjälp, pusha varandra osv. Det rykte också under pandemin. När jag pluggade på LTH var de flesta tentorna anonyma och satte i princip hela betyget, vilket inte nämns i studien heller.
Äh. Folk har blivit klassade som fula och gnäller.
1) Adrian har gjort en rätt kass studie. Synd, för utgångspunkten var faktiskt rätt bra och jag kan tänka mig att handledaren såg en poäng i att forska om t ex nyttan av anonymiserade bedömningar.
2) Facebookbilder är helt ok att plocka.
3) Vill ni hålla på och anmäla folk av den här anledningen kan ni plocka valfri studie av någon som skriver uppsats på psykologprogrammet för det finns inte en chans i helvetet att ni kommer få reda på vad det är ni egentligen svarar på i de testerna. Det motverkar syftet helt och hållet.
Det motverkar egentligen syftet i alla typer av forskning och ni vet ofta inte vad ni svarar på i de flesta kandidatuppsatser. Det är bara i grundskolan/gymnasiet man går fram och säger “Hej, jag skriver en uppsats om X och Y”. Den typen av transparens skapar bara omedvetet ledande frågor och förstör validiteten för uppsatsen inför kommande prövningar.
Folk som anmält det fattar helt enkelt inte hur uppsatsskrivande går till eller så väljer de att ändå anmäla och agera i affekt.
Slutsats: Adrian gjorde en halvkass studie och inget fel, hans handledare borde ställa upp lite men människan är väl en kuk och folk fattar inte hur uppsatser skrivs.
Jag vill också få snygghetssiffror av fler undersökningar så att jag kan fastställa ifall jag är snygg. Så jävla jobbigt att undra var och varannan dag
Metodmässigt finns för- och nackdelar med det valda upplägget, men det är ju etikmässigt helt uppåt väggarna att de undersökta studenterna inte fått veta om på vilket sätt de används i studien.
13 comments
>Utseendet kan påverka vilket betyg en student får. Den slutsatsen dras i en studie från Lunds universitet – som de senaste veckorna skapat rubriker. När vackra kvinnliga studenter inte var närvarande under pandemin utan deltog i digital undervisning, sjönk betygen, enligt studien.
> – De som är snygga får bättre betyg när undervisningen är på plats. Men under pandemin försämrades betygen för de snygga tjejerna. För de snygga killarna låg betygen kvar på samma nivå, säger Adrian Mehic, doktorand vid Ekonomihögskolan, som ligger bakom studien.
>Förklaringen finns i sammansättningen av lärare, menar han.
> – De manliga lärarna ger de snygga tjejerna bättre betyg. När de inte kunde se deras ansikten gick betygen ner, säger Adrian Mehic.
>Men det är inte främst resultatet som hamnat i blickfånget. I stället är det hur studien genomförts som Adrian Mehic den senaste tiden fått svara på frågor om. Kritiken från den undersökta fakulteten, Lunds Tekniska Högskola (LTH), har varit skarp – både från lärare som känt sig uthängda och från studenter vars utseende bedömts utan att de gett sitt samtycke.
>I studien fick en jury bestående av 74 personer, en del av dem gymnasieungdomar, betygsätta utseendet på studenterna på en skala från 1-10. Bilderna på studenterna var hämtade från sociala medier.
>Är det inte ett problem att använda bilder från sociala medier, det är ju inte alltid man ser ut som på sin profilbild?
> – Det kan man diskutera, men så länge man tillämpar samma princip för alla ser jag inga problem med det, säger Adrian Mehic.
>Fredrik Elsnitz, student vid LTH, är en av de studenter som utan vetskap fått sitt utseende bedömt.
> – Rent etiskt är det en tvivelaktigt utförd studie. Doktoranden har gått in på Facebook, valt ut den snyggaste bilden på mig som han använt i studien, säger Fredrik Elsnitz.
>Två anmälningar om misstänkt avvikelse från god forskningssed har kommit in till Lunds universitet. Båda har nu skickats vidare till Överklagandenämnden för etikprövning, ÖNEP.
>Fredrik Elsnitz tycker inte att datan i studien är tillräckligt anonymiserad. Både han och andra studiekamrater har vänt sig direkt till doktoranden och bett om att få ut siffran på var de själva hamnat på ”snygghetsskalan”. Doktoranden Adrian Mehic är nämligen tvungen att enligt GDPR lämna ut den enskildes registrerade personuppgifter på begäran.
> – Jag vet exakt vilken snygghet studien påstår att jag har eftersom att jag fått en kod till min rad i en anonymiserad datafil. Dessvärre är den väldigt lätt att avanonymisera med exempelvis ålder, hemkommun och betyg i andra kolumner och vi kan därför se var flera av våra klasskompisar har hamnat på skalan, säger Fredrik Elsnitz.
>Han tycker att forskningsämnet är intressant och viktigt, men vänder sig emot hur studien genomförts.
> – Det är jättesvårt att avgöra snygghet på Facebookbilder. Jag har sett annan forskning på samma område, där man i stället använder neutrala foton där alla har samma fotobakgrund, säger Fredrik Elsnitz.
>Han tycker också att sammansättningen av jurygruppen, med en stor andel gymnasieungdomar, väcker frågor.
> – Om man vill kolla på hur lärare bedömer snygghet, ska man inte låta 16-åringar utgöra stora delar av juryn. Det är påtagligt att vissa inte tagit seriöst på det här, någon har till exempel satt betyget 1, ”extremeley unattractive”, på över hälften av oss studenter. Det blir löjligt när man inser det, säger han.
>Doktoranden Adrian Mehic tycker att många av studenterna som kritiserat studien i olika medier den senaste tiden gått för mycket på känslor.
> – Det grundar sig i en missuppfattning om när vi som statlig myndighet måste använda samtycke. Bilder på sociala medier är offentliga och vill man inte att de ska användas ska man inte ha ett konto. En bild på en person är inte en känslig personuppgift, säger han.
>Tyvärr har allt för lite av diskussionen den senaste tiden handlat om studiens resultat, menar Mehic.
> – Det är synd att det tar fokus från resultatet. Det är olustigt när man försöker tysta forskning som är obekväm.
>Lunds universitets vice rektor, Jimmie Kristensson, tycker att det är bra att saken nu prövas av en oberoende myndighet.
>– Den här studien har väckt starka känslor. Det handlar om genomförande och tillstånd, där det finns bestämmelser vi ska förhålla oss till. Nu får rätt instans titta på det, säger Jimmie Kristensson.
>Två anmälningar har skickats till Överklagandenämnden för etikprövning
>I en av anmälningarna skriver studierektorn för forskarutbildningen vid Lunds tekniska högskola, Anders Ahlberg, att institutionen är oroad av studien, och ställer frågor om huruvida datan är lagrad i anonymiserad form. ”Hur förvaras potentiellt psykiskt skadliga uppgifter och hur vackra/fula studenterna bedömts vara i juryns ögon?”
>I ett svar till etikprövingsnämnden skriver doktoranden, Adrian Mehic, att datafilen är anonymiserad och att inget kan knytas till den enskilde studenten: ”Det är alltså helt omöjligt att identifiera hur attraktiva ens klasskompisar är, om detta vore syftet.”
> – Rent etiskt är det en tvivelaktigt utförd studie. Doktoranden har gått in på Facebook, valt ut den snyggaste bilden på mig som han använt i studien, säger Fredrik Elsnitz.
Den som borde klandras är doktorandens handledare som tvivelsutan borde insett att studien skulle behöva etikprövas. Faktiskt riktigt uselt.
Det lär ju inte ha varit de med höga betyg som anmält studien
Även om studien kanske inte är så snyggt gjord så tycker jag ändå det är ett rätt intressant resultat och det visar än en gång hur viktigt det är med anonyma tentor
Fast är det så oetiskt?
Jag är ganska ful och visste redan om det, är det inte bara en välkommen reality check för dom som trodde att dom var snygga fast ingen annan tyckte det?
Gud vad tråkigt att artikeln fokuserar på “det är svårt att få ur snygghet av bara en Facebook bild” inte, “vi gav inte samtycke till att vårt utseende skulle dömmas och datan är för enkel att avkoda för att ta reda på vem som fick vilket utseendesbetyg”.
Intressant. När jag först läste om denna studie trodde jag att den var dubbelblind och med ordentligt säkerställd anonymitet kring deltagarna.
Tycker själv att ämnet är viktigt, ingen ska få högre betyg av andra anledningar än studieresultat. Men utifrån vad som kommer fram i artikeln här så framstår det mer som en pajasstudie.
Också beklagligt att doktoranden inte klarar att bemöta kritik utan att beskylla folk för att försöka tysta forskning eller ”gå för mycket på känslor”.
Utan att ha läst studien själv (endast hört snacket) så kändes det ganska omgående som en tveksam studie. Vissa pluggar bättre när de får träffas fysiskt. Andra pluggar bättre eller oförändrat på distans.
Spontant känns det som att studien ville lyfta fram en poäng från första början och konstruerats därefter. Dessvärre såg jag detta ske under tiden jag själv skrev C-uppsatser i bland annat sociologi. Gjorde att man tappade tron på humaniora rätt rejält.
Tycker ändå att frågan som studien ville ha svar på är värd att ställa.
Jag läste igenom studien lite kvickt, och reagerade på att kontrollvariablerna inte innehöll något om hur studenternas sociala samverkan med klasskamrater såg ut.
Jag skulle våga gissa att snyggare studenter har ett större nätverk på skolan som de kan förlita sig på för att studera i grupp, fråga om hjälp, pusha varandra osv. Det rykte också under pandemin. När jag pluggade på LTH var de flesta tentorna anonyma och satte i princip hela betyget, vilket inte nämns i studien heller.
Äh. Folk har blivit klassade som fula och gnäller.
1) Adrian har gjort en rätt kass studie. Synd, för utgångspunkten var faktiskt rätt bra och jag kan tänka mig att handledaren såg en poäng i att forska om t ex nyttan av anonymiserade bedömningar.
2) Facebookbilder är helt ok att plocka.
3) Vill ni hålla på och anmäla folk av den här anledningen kan ni plocka valfri studie av någon som skriver uppsats på psykologprogrammet för det finns inte en chans i helvetet att ni kommer få reda på vad det är ni egentligen svarar på i de testerna. Det motverkar syftet helt och hållet.
Det motverkar egentligen syftet i alla typer av forskning och ni vet ofta inte vad ni svarar på i de flesta kandidatuppsatser. Det är bara i grundskolan/gymnasiet man går fram och säger “Hej, jag skriver en uppsats om X och Y”. Den typen av transparens skapar bara omedvetet ledande frågor och förstör validiteten för uppsatsen inför kommande prövningar.
Folk som anmält det fattar helt enkelt inte hur uppsatsskrivande går till eller så väljer de att ändå anmäla och agera i affekt.
Slutsats: Adrian gjorde en halvkass studie och inget fel, hans handledare borde ställa upp lite men människan är väl en kuk och folk fattar inte hur uppsatser skrivs.
Jag vill också få snygghetssiffror av fler undersökningar så att jag kan fastställa ifall jag är snygg. Så jävla jobbigt att undra var och varannan dag
Metodmässigt finns för- och nackdelar med det valda upplägget, men det är ju etikmässigt helt uppåt väggarna att de undersökta studenterna inte fått veta om på vilket sätt de används i studien.