Mitt under Nato-förhandlingarna kartläggs personer på svensk mark av regimtrogna turkiska medier.
En av männen bakom uthängningarna har uppgett både falsk identitet och en adress han inte bor på, visar DN:s granskning.
Vid tiotiden, en förmiddag i juni, kom två okända män till Kurdiska demokratiska samhällscentret (NCDK) i Stockholm. De presenterade sig inte med namn, men uppgav sig vara kurder boende i Finland.
Zagros Andaryari, medlem i föreningen, var ensam på plats. Han erbjöd männen en kopp te.
– De sa att de gillar vår frihetsrörelse här och att deras förening i Helsingfors nästan alltid håller sin lokal stängd.
Männen stannade i en kvart. Innan de gick frågade de om de fick ta några bilder. Den ene tog fram sin mobiltelefon och fotade lokalen och de inramade bilderna på hyllorna längs väggen, däribland ett porträtt på Abdullah Öcalan, grundare av terrorklassade PKK.
En vecka efter besöket fick Zagros Andaryari veta vad besöket egentligen handlat om, och vilka personerna var. Den turkiska regimtrogna tidningen Sabah och dess reporter Abdurrahman Simsek publicerade då en artikel där man hävdade att han gått in på ett ”högkvarter” för terrororganisationer i Sverige. Stockholm beskrevs som ”en bas för PKK och PYD”.
– De lurade mig, säger Zagros Andaryari.
I artikeln hängdes en pensionerad lärare ut som ”terrorfinansiär”. Man publicerade även hemadressen till Shiyar Ali, representant i Norden för PYD.
Turkiet anser att PYD, och dess väpnade gren YPG, är systerorganisationer till PKK – men de är inte terrorklassade av EU och USA.
Tidningen Sabahs uthängningar i juni kom bara veckor efter att Turkiet börjat ställa ultimata krav på Sverige för att acceptera ett inträde i Nato. Man krävde bland annat att Sverige skulle utlämna personer som ”har kopplingar till terrorism”, och stänga ner internetsidor och medieorganisationer med kopplingar till den så kallade Gülenrörelsen.
De följande månaderna har ännu fler personer kartlagts i hemlighet, på svensk mark.
Turkiska medier har gång på gång spelat en viktig roll när Ankara förstärkt sina påtryckningar för att acceptera ett svenskt medlemskap i Nato.
Ett par veckor efter händelsen i Stockholm publicerade bland annat Sabah en lista över en lång rad personer som regimen kräver att Sverige ska lämna ut – i utbyte mot ett medlemskap i försvarsalliansen.
De regimtrogna turkiska mediernas publiceringar går ofta hand i hand med den politiska ledningen och säkerhetstjänstens vilja. Det säger den franske journalisten Guillaume Perrier, som arbetat som korrespondent för Le Monde i Turkiet och precis släppt en ny bok om landets hemliga operationer utomlands.
– Medier är en bra täckmantel för underrättelseoperationer. Uthängningar av det här slaget är del av en politiskt orienterad psykologisk kampanj. Det har använts mot personer i exil i flera europeiska länder. Där spelar just Sabah en viktig roll.
Han säger att det finns flera exempel på hur medier fungerat som täckmantel. I Tyskland framkom 2017 att en man som i flera år utgett sig för att arbeta som journalist i själva verket jobbade för den turkiska säkerhetstjänsten, och hade försökt använda sin roll för att få tillgång till kurdiska politiker.
Sabahs journalist Abdurrahman Simsek har inte bara besökt Kurdiska samhällscentrets lokaler i Stockholm – utan stått för flera andra uthängningar i tidningen.
Han listas på Sabahs hemsida som en av tidningens nyhetsredaktörer, och medverkar ofta i tv-kanalen A Haber som ingår i samma koncern. På Twitter använder han en bild på president Erdogan som sin ”omslagsbild”.
Tidningen Sabah köptes för några år sedan upp av ett bolag med kopplingar till personer närstående president Erdogan.
DN:s granskning visar att Simsek är medlem i en dansk journalistförening som representant för Sabah. Till föreningen har han uppgett att han är boende i en mindre kommun strax utanför Köpenhamn. Men grannen som bor i lägenheten bredvid har aldrig sett honom. I stället uppges en dansk kvinna och ett barn bo på adressen sedan många år.
Journalistföreningens ledning uppger att de inte känner till uthängningarna han gjort av bland annat svenskar i turkisk media. Efter DN:s frågor har föreningens ledning fattat beslut om att utesluta honom då han inte bor i Danmark. DN har sökt Abdurrahman Simsek upprepade gånger, utan resultat.
Granskningen visar hur han kartlagt personer eller organisationer i åtminstone Sverige, Danmark, Grekland och Tyskland.
I mitten av september hängdes exiljournalisten Cevheri Güven i Tyskland ut i Sabah med namn, bild och var han bor. Enligt tidningen togs bilderna av Abdurrahman Simsek.
– Syftet med att avslöja var jag bor var att göra mig till måltavla för fanatiker och andra kriminella. Efter publiceringen fick jag vidta åtgärder för att kunna fortsätta mitt arbete, och för att hålla mig och min familj säker, säger Cevheri Güven.
Tysk polis bekräftar att de utreder fallet, men vill inte kommentera det ytterligare.
Efter uthängningen i Tyskland ska Abdurrahman Simsek ha rest till Sverige igen, tillsammans med sin fotograf – för att fortsätta kartlägga personer här.
Då hade Erdogan nyligen i en amerikansk tv-intervju kallat Sverige en ”vagga för terrorism”. De nya uthängningarna i Sabah publicerades i oktober och november, kort inpå statsminister Ulf Kristerssons (M) besök i Ankara. Fem nya personer hängdes ut.
DN har varit i kontakt med samtliga som fått sina personuppgifter, bostadsort och bilder publicerade. Ingen av dem har vid tillfället lagt märke till att de blivit förföljda.
En av dem var Murat Cetiner, en tidigare polischef i Turkiet, som landet velat ha utlämnad med påståendet att han upprättat och lett ”en terroristorganisation”, och på grund av kopplingar till Gülenrörelsen. Högsta domstolen har bedömt att det inte är möjligt då han riskerar förföljelse i hemlandet.
Smygbilderna på honom togs när han en oktoberdag promenerade med sin fru vid en sjö söder om Stockholm.
– Jag är väldigt ledsen över att de här problemen når Sverige nu, på grund av förhandlingarna med Turkiet. Regimen använder det här för att visa sin styrka, säger Murat Cetiner.
Flera av de som blivit uthängda i Sverige tror att turkisk säkerhetstjänst hjälpt tidningen Sabah att kartlägga dem. En av dem är journalisten Abdullah Bozkurt, som sedan 2020 lever med skyddade personuppgifter efter att ha misshandlats av tre okända män utanför sitt hem.
– Jag tror inte att en vanlig journalist varken har kapacitet eller resurser att ta reda på var jag bor. Artikeln om mig är väldigt ingående, vilken buss jag brukar ta, vilka vägar jag brukar gå, säger han.
Ingen av de uthängda har enligt dem själva blivit kontaktade av Säkerhetspolisen efter det som hänt, och myndigheten vill heller inte prata om saken med DN.
När Erdogan och Ulf Kristersson möttes i Ankara den 8 november pekade den turkiske presidenten ut en enskild journalist han ville få utlämnad från Sverige. Dagen därpå återpublicerade Sabah bilderna på journalisten och de fyra andra som kartlagts av tidningen, sida vid sida med bilder på Ulf Kristersson.
Enligt journalisten Guillaume Perrier är det tydligt att europeiska regeringar och säkerhetstjänster tittar åt andra hållet medan Turkiet kartlägger personer i deras länder. Inklusive Sverige.
– Alla har sina skäl för att inte undersöka det här djupare. För Sverige är det just nu tydligt att man vill hålla sig på god fot med Turkiet på grund av Natoförhandlingar. Erdogan hoppas såklart att Sverige vill köpslå, att man inte ska bry sig tillräckligt mycket om de här personerna.
**Fakta. Pressfrihet i Turkiet**
De senaste åren har många oberoende journalister i Turkiet fängslats.
Nyhetsredaktioner har fått stängas ned eller fått nya regeringstrogna ledningar som styr.
Tidningen Sabah köptes för några år sedan upp av ett bolag med kopplingar till personer närstående president Erdogan.
Reportrar utan gränsers rankning för år 2022 placerar Turkiet på plats 149 av 180 gällande pressfrihet.
**Fakta. Kurdiska och turkiska grupper**
PKK. ”Kurdistans arbetarparti”, grundat 1978, är ett kommunistiskt parti och en gerillarörelse, terroristklassat av EU och USA. 1984 inledde PKK ett väpnat uppror mot Turkiet, som urartade till ett långt och blodigt krig, där Turkiet tvångsförflyttade stora delar av den kurdiska befolkningen.
PYD är ett politiskt parti, grundat 2003 som en syrisk avläggare till PKK, som då inte längre fick verka i Syrien.
YPG, ”Folkets försvarsenheter”, är en huvudsakligen kurdisk milis, formellt partiet PYD:s väpnade arm. YPG har spelat en viktig roll under Syrienkriget och kontrollerar i dag betydande territorier. YPG var USA:s allierade i kampen mot Islamiska staten i Syrien.
Gülen. Den muslimska Gülenrörelsen grundades I slutet av 1970-talet I Turkiet av Fettullah Gülen. Rörelsen har många anhängare i Turkiet och president Recep Tayyip Erdogan anklagar den tillbakadragna författaren och religiöse uttolkaren för att ligga bakom kuppförsöket som skedde år 2016. Rörelsen förnekar inblandning och säger att den är anhängare av demokrati och motsätter sig militära ingripanden.
Känns stabilt att vi väljer fjäska för det här landet för att gå med i NATO.
Är vi verkligen så rädda för ryssen att vi är villiga att offra så här mycket för att blidka Erdogans Turkiet?
Vill vi göra motstånd mot ryssen så gör vi nog mycket mer nytta genom att be Turkiet dra åt helvete än att gå med i NATO.
Hur har ens en bananrepublik som Turkiet fått gå med i nato överhuvudtaget? Är nato värt att fimpa alla ambitioner om mänskliga rättigheter för? Utvisa regimkritiker osv.
Det är lugnt, vi är redan på väg att lösa det här.
Alltså inte att islamiststaten Turkiet förföljer regimkritiker i vårt land, utan att svenska journalister kan rapportera om det ostraffat.
Inte ofta jag skäms för Sverige men vumrandet för Turkiet är inte bara pinsamt, det är rent av patetiskt. Dra tillbaka NATO ansökan och be vattenmelonsäljaren dra åt helvetet.
7 comments
Mitt under Nato-förhandlingarna kartläggs personer på svensk mark av regimtrogna turkiska medier.
En av männen bakom uthängningarna har uppgett både falsk identitet och en adress han inte bor på, visar DN:s granskning.
Vid tiotiden, en förmiddag i juni, kom två okända män till Kurdiska demokratiska samhällscentret (NCDK) i Stockholm. De presenterade sig inte med namn, men uppgav sig vara kurder boende i Finland.
Zagros Andaryari, medlem i föreningen, var ensam på plats. Han erbjöd männen en kopp te.
– De sa att de gillar vår frihetsrörelse här och att deras förening i Helsingfors nästan alltid håller sin lokal stängd.
Männen stannade i en kvart. Innan de gick frågade de om de fick ta några bilder. Den ene tog fram sin mobiltelefon och fotade lokalen och de inramade bilderna på hyllorna längs väggen, däribland ett porträtt på Abdullah Öcalan, grundare av terrorklassade PKK.
En vecka efter besöket fick Zagros Andaryari veta vad besöket egentligen handlat om, och vilka personerna var. Den turkiska regimtrogna tidningen Sabah och dess reporter Abdurrahman Simsek publicerade då en artikel där man hävdade att han gått in på ett ”högkvarter” för terrororganisationer i Sverige. Stockholm beskrevs som ”en bas för PKK och PYD”.
– De lurade mig, säger Zagros Andaryari.
I artikeln hängdes en pensionerad lärare ut som ”terrorfinansiär”. Man publicerade även hemadressen till Shiyar Ali, representant i Norden för PYD.
Turkiet anser att PYD, och dess väpnade gren YPG, är systerorganisationer till PKK – men de är inte terrorklassade av EU och USA.
Tidningen Sabahs uthängningar i juni kom bara veckor efter att Turkiet börjat ställa ultimata krav på Sverige för att acceptera ett inträde i Nato. Man krävde bland annat att Sverige skulle utlämna personer som ”har kopplingar till terrorism”, och stänga ner internetsidor och medieorganisationer med kopplingar till den så kallade Gülenrörelsen.
De följande månaderna har ännu fler personer kartlagts i hemlighet, på svensk mark.
Turkiska medier har gång på gång spelat en viktig roll när Ankara förstärkt sina påtryckningar för att acceptera ett svenskt medlemskap i Nato.
Ett par veckor efter händelsen i Stockholm publicerade bland annat Sabah en lista över en lång rad personer som regimen kräver att Sverige ska lämna ut – i utbyte mot ett medlemskap i försvarsalliansen.
De regimtrogna turkiska mediernas publiceringar går ofta hand i hand med den politiska ledningen och säkerhetstjänstens vilja. Det säger den franske journalisten Guillaume Perrier, som arbetat som korrespondent för Le Monde i Turkiet och precis släppt en ny bok om landets hemliga operationer utomlands.
– Medier är en bra täckmantel för underrättelseoperationer. Uthängningar av det här slaget är del av en politiskt orienterad psykologisk kampanj. Det har använts mot personer i exil i flera europeiska länder. Där spelar just Sabah en viktig roll.
Han säger att det finns flera exempel på hur medier fungerat som täckmantel. I Tyskland framkom 2017 att en man som i flera år utgett sig för att arbeta som journalist i själva verket jobbade för den turkiska säkerhetstjänsten, och hade försökt använda sin roll för att få tillgång till kurdiska politiker.
Sabahs journalist Abdurrahman Simsek har inte bara besökt Kurdiska samhällscentrets lokaler i Stockholm – utan stått för flera andra uthängningar i tidningen.
Han listas på Sabahs hemsida som en av tidningens nyhetsredaktörer, och medverkar ofta i tv-kanalen A Haber som ingår i samma koncern. På Twitter använder han en bild på president Erdogan som sin ”omslagsbild”.
Tidningen Sabah köptes för några år sedan upp av ett bolag med kopplingar till personer närstående president Erdogan.
DN:s granskning visar att Simsek är medlem i en dansk journalistförening som representant för Sabah. Till föreningen har han uppgett att han är boende i en mindre kommun strax utanför Köpenhamn. Men grannen som bor i lägenheten bredvid har aldrig sett honom. I stället uppges en dansk kvinna och ett barn bo på adressen sedan många år.
Journalistföreningens ledning uppger att de inte känner till uthängningarna han gjort av bland annat svenskar i turkisk media. Efter DN:s frågor har föreningens ledning fattat beslut om att utesluta honom då han inte bor i Danmark. DN har sökt Abdurrahman Simsek upprepade gånger, utan resultat.
Granskningen visar hur han kartlagt personer eller organisationer i åtminstone Sverige, Danmark, Grekland och Tyskland.
I mitten av september hängdes exiljournalisten Cevheri Güven i Tyskland ut i Sabah med namn, bild och var han bor. Enligt tidningen togs bilderna av Abdurrahman Simsek.
– Syftet med att avslöja var jag bor var att göra mig till måltavla för fanatiker och andra kriminella. Efter publiceringen fick jag vidta åtgärder för att kunna fortsätta mitt arbete, och för att hålla mig och min familj säker, säger Cevheri Güven.
Tysk polis bekräftar att de utreder fallet, men vill inte kommentera det ytterligare.
Efter uthängningen i Tyskland ska Abdurrahman Simsek ha rest till Sverige igen, tillsammans med sin fotograf – för att fortsätta kartlägga personer här.
Då hade Erdogan nyligen i en amerikansk tv-intervju kallat Sverige en ”vagga för terrorism”. De nya uthängningarna i Sabah publicerades i oktober och november, kort inpå statsminister Ulf Kristerssons (M) besök i Ankara. Fem nya personer hängdes ut.
DN har varit i kontakt med samtliga som fått sina personuppgifter, bostadsort och bilder publicerade. Ingen av dem har vid tillfället lagt märke till att de blivit förföljda.
En av dem var Murat Cetiner, en tidigare polischef i Turkiet, som landet velat ha utlämnad med påståendet att han upprättat och lett ”en terroristorganisation”, och på grund av kopplingar till Gülenrörelsen. Högsta domstolen har bedömt att det inte är möjligt då han riskerar förföljelse i hemlandet.
Smygbilderna på honom togs när han en oktoberdag promenerade med sin fru vid en sjö söder om Stockholm.
– Jag är väldigt ledsen över att de här problemen når Sverige nu, på grund av förhandlingarna med Turkiet. Regimen använder det här för att visa sin styrka, säger Murat Cetiner.
Flera av de som blivit uthängda i Sverige tror att turkisk säkerhetstjänst hjälpt tidningen Sabah att kartlägga dem. En av dem är journalisten Abdullah Bozkurt, som sedan 2020 lever med skyddade personuppgifter efter att ha misshandlats av tre okända män utanför sitt hem.
– Jag tror inte att en vanlig journalist varken har kapacitet eller resurser att ta reda på var jag bor. Artikeln om mig är väldigt ingående, vilken buss jag brukar ta, vilka vägar jag brukar gå, säger han.
Ingen av de uthängda har enligt dem själva blivit kontaktade av Säkerhetspolisen efter det som hänt, och myndigheten vill heller inte prata om saken med DN.
När Erdogan och Ulf Kristersson möttes i Ankara den 8 november pekade den turkiske presidenten ut en enskild journalist han ville få utlämnad från Sverige. Dagen därpå återpublicerade Sabah bilderna på journalisten och de fyra andra som kartlagts av tidningen, sida vid sida med bilder på Ulf Kristersson.
Enligt journalisten Guillaume Perrier är det tydligt att europeiska regeringar och säkerhetstjänster tittar åt andra hållet medan Turkiet kartlägger personer i deras länder. Inklusive Sverige.
– Alla har sina skäl för att inte undersöka det här djupare. För Sverige är det just nu tydligt att man vill hålla sig på god fot med Turkiet på grund av Natoförhandlingar. Erdogan hoppas såklart att Sverige vill köpslå, att man inte ska bry sig tillräckligt mycket om de här personerna.
**Fakta. Pressfrihet i Turkiet**
De senaste åren har många oberoende journalister i Turkiet fängslats.
Nyhetsredaktioner har fått stängas ned eller fått nya regeringstrogna ledningar som styr.
Tidningen Sabah köptes för några år sedan upp av ett bolag med kopplingar till personer närstående president Erdogan.
Reportrar utan gränsers rankning för år 2022 placerar Turkiet på plats 149 av 180 gällande pressfrihet.
**Fakta. Kurdiska och turkiska grupper**
PKK. ”Kurdistans arbetarparti”, grundat 1978, är ett kommunistiskt parti och en gerillarörelse, terroristklassat av EU och USA. 1984 inledde PKK ett väpnat uppror mot Turkiet, som urartade till ett långt och blodigt krig, där Turkiet tvångsförflyttade stora delar av den kurdiska befolkningen.
PYD är ett politiskt parti, grundat 2003 som en syrisk avläggare till PKK, som då inte längre fick verka i Syrien.
YPG, ”Folkets försvarsenheter”, är en huvudsakligen kurdisk milis, formellt partiet PYD:s väpnade arm. YPG har spelat en viktig roll under Syrienkriget och kontrollerar i dag betydande territorier. YPG var USA:s allierade i kampen mot Islamiska staten i Syrien.
Gülen. Den muslimska Gülenrörelsen grundades I slutet av 1970-talet I Turkiet av Fettullah Gülen. Rörelsen har många anhängare i Turkiet och president Recep Tayyip Erdogan anklagar den tillbakadragna författaren och religiöse uttolkaren för att ligga bakom kuppförsöket som skedde år 2016. Rörelsen förnekar inblandning och säger att den är anhängare av demokrati och motsätter sig militära ingripanden.
Känns stabilt att vi väljer fjäska för det här landet för att gå med i NATO.
Är vi verkligen så rädda för ryssen att vi är villiga att offra så här mycket för att blidka Erdogans Turkiet?
Erdogans Turkiet som dessutom blir Rysslands nav för gas: https://www.svt.se/nyheter/utrikes/turkiet-blir-putins-nya-gas-nav-vill-locka-sydeuropa
Vill vi göra motstånd mot ryssen så gör vi nog mycket mer nytta genom att be Turkiet dra åt helvete än att gå med i NATO.
Hur har ens en bananrepublik som Turkiet fått gå med i nato överhuvudtaget? Är nato värt att fimpa alla ambitioner om mänskliga rättigheter för? Utvisa regimkritiker osv.
Det är lugnt, vi är redan på väg att lösa det här.
Alltså inte att islamiststaten Turkiet förföljer regimkritiker i vårt land, utan att svenska journalister kan rapportera om det ostraffat.
Inte ofta jag skäms för Sverige men vumrandet för Turkiet är inte bara pinsamt, det är rent av patetiskt. Dra tillbaka NATO ansökan och be vattenmelonsäljaren dra åt helvetet.
Sverige, ett land av skenheliga horor.
Rentutsagt förjävligt