Tänkte på två fall den här veckan:
1. En kvinna har två stora hundar, varav en nästan dödade någons tax, och den andra redan attackerat en person som kom undan.
Hon får inga böter, men får bara gå med en hund i taget och ett kortare koppel nu.
[https://norrahalland.se/nyheter/hundagare-forbjuds-att-gaa-ut-med-flera-hundar/32377](https://norrahalland.se/nyheter/hundagare-forbjuds-att-gaa-ut-med-flera-hundar/32377)
2. En husky som redan bitit ett barn svårt i ansiktet och fick behållas med munkorg, attackerar en kvinna fyra år senare helt oprovocerat, och sliter ut delar av hennes arm-muskulatur, hon måste opereras flera gånger.
[Hund i Vännäs bet äldre kvinna svårt – nu åtalas mannen som rastade hunden | SVT Nyheter](https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/samma-hund-bet-forst-flicka-i-ansiktet-skadade-sen-aldre-kvinna-svart-utanfor-vannas)
Tror man nånstans att livskvaliten för övriga i området blir oförändrad för att man kopplar eller har munkorg på bevisligen farliga hundar?
Det är lite som att jag skulle hugga någon med kniv, sen få behålla min kniv, med förbehållningen att jag har kniven i fodral, eller viftar att jag ska d\*da dom en bit bort. “Men den får mig att känna mig trygg” “Den har ett emotionellt värde för mig”.
Men människorna runt omkring dig då?
3 comments
Vad säg som att skaffa en annan hobby?
Hundarna borde avlivas om de inte attackerades först eller blev provocerade. Offret borde dock ha möjlighet att låta hunden leva.
Det är orimligt, men det är mycket annat också.