> ##Barns hudfärg avgjorde smärtlindring – nu ändrar vården riktlinjer
>
> * [Artikelbild: Zainab Jones har lång erfarenhet som sjuksköterska och håller även i utbildningar för att öka kunskapen om melaninrik hud (mörk hud) för vårdpersonal och studenter.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/026a9b47-4e5a-416a-8f70-60d0d79f0c70.jpeg)
>
> ###Sjukvården har behandlat barn olika beroende på hudfärg. DN:s genomgång visar att regionerna Västra Götaland, Sörmland och Västerbotten har rekommenderat att bedövningsplåster sitta kvar längre på barn med mörk hud.
>
> ###– Skrämmande, svarta personer har inte tjockare hud, säger sjuksköterskan Zainab Jones.
>
> Zainab Jones har arbetat som sjuksköterska i över 15 år och är utbildningsansvarig på Kompetenscentrum i Malmö stad. Hon håller i utbildningar för att öka kunskapen kring melaninrik hud (mörk hud) för vårdpersonal och sjuksköterskestudenter i hela landet.
>
> Under hösten fick hon information om att Västra Götalandsregionen hade olika riklinjer för kräm och plåster som används för att lokalbedöva barns hud. Riktlinjerna löd: ”färgade barn behöver minns 1,5-2 timmar för effekt” medan riktlinjerna för barn med vit hud löd ”1 timme”.
>
> Zainab Jones delade riktlinjerna på sina sociala medier och fick stor respons, bland annat från vårdpersonal som började ifrågasätta rutinerna på sina arbetsplatser.
>
> – Jag fick mejl från vårdpersonal som sa att de alltid trott att svarta barn har tjockare hud. Men även från upprörda föräldrar som suttit med sina barn på sjukhuset längre än nödvändigt, säger Zainab Jones.
>
> * [Smärtlindrande kräm och plåster används för att lokalbedöva huden innan exempelvis provtagning. Enligt FASS, farmaceutiska specialiteter i Sverige, har den smärtlindringen effekt på barn om den sitter kvar på kroppen under en timme.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/dfa0bd47-5204-4ad0-8084-17384b568284.jpeg)
>
> DN har granskat alla Sveriges 21 regioners riktlinjer kring smärtlindrande bedövningsplåster för barn.
>
> Tre regioner visade sig ha haft olika rekommendationer beroende på barnens hudfärg – Västra Götaland, Västerbotten och Sörmland. Barn med melaninrik hud skulle enligt riktlinjerna ha på sig de smärtlindrande plåstren eller krämen dubbelt så lång tid jämfört med rekommendationen för barn med vit hud.
>
> – Det är skrämmande. Vi har riktlinjer i Sverige som inte är evidensbaserade. Svarta barn behöver inte ha bedövningsplåster längre för svarta personer har inte tjockare hud, säger Zainab Jones.
>
> Hon menar att de olika riktlinjerna visar att vården är ojämlik.
>
> – Barn med melaninrik hud tvingas vänta i sjukhusmiljö längre än nödvändigt. Som mamma till två barn gör det ont att veta att barnen behandlas olika.
>
> * [Zainab Jones är kritisk till att det så sent som under år 2022 funnits riktlinjer som gjort skillnad på barn beroende på vilken hudfärg de har.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/79bcd713-9057-42e5-a100-7353268fd19a.jpeg)
>
> Enligt Zainab Jones baseras riktlinjerna på stereotyper om att svarta personer har tjockare hud och behöver mer smärtlindring.
>
> – Under slaveriet i USA experimenterade man på svarta kroppar utan bedövning för att man ansåg att svarta har högre smärttröskel och tjockare hud. Det finns nyliga studier som visar att svarta personer får för lite smärtstillande för att man tror att de tål smärta bättre.
>
> Region Västerbottens felaktiga rekommendation för bedövningsplåster och kräm för barn stod att läsa på regionens hemsida under november år 2022. Efter att DN begärt ut riktlinjerna har texten på hemsidan ändrats, olika rekommendationer beroende på hudfärg finns inte kvar.
>
> * [I början av november låg den felaktiga rekommendationen om bedövningsplåster för barn kvar på region Västerbottens hemsida.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/ab1478d0-360a-436d-a943-bb3a7e84e2b1.jpeg)
>
> Västra Götalandsregionen ändrade sina riktlinjer 10 oktober i år, nu gäller samma rutin för alla barn oavsett hudfärg. Sörmland har enligt dokument som DN tagit del av också ändrat sina riktlinjer.
>
> Bo Sundqvist är allmänläkare och ordförande i läkemedelskommittén för region Västerbotten. Han förklarar att de skilda riktlinjerna avseende hudfärg beror på att en expertgrupp i barnfrågor inom läkemedelskommittén ansåg att mörkhyade barn behövde längre verkanstid för smärtlindring.
>
> – Vi uppdaterar riktlinjerna årligen. Det här året granskade en ny kollega kapitlet och poängterade att det vetenskapliga underlaget för den rekommendationen var för svagt eller till och med felaktigt.
>
> * [Under år 2021 beställde Zainab Jones in dockor med olika färg för att, under sina utbildningar, kunna visa på skillnader i hur olika sjukdomar ser ut beroende på vilken hudfärg man har.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/0d1f0609-18b4-493b-b80e-1c46f9f80af3.jpeg)
>
> Bo Sundqvist fortsätter:
>
> – Jag har inte hittat något som skulle peka på att vi behöver ha olika rutiner beroende på hudfärg. Vi ska skriva sådant som stämmer, fungerar det med samma tid oavsett hudfärg ska vi rekommendera det.
>
> Att riktlinjerna ändrades först under slutet av år 2022 beklagar Bo Sundqvist.
>
> – Rent medicinskt är det ingen nackdel att det smärtlindrande sitter kvar längre men det är inte tillfredsställande att en rekommendation med bristfälligt vetenskapligt underlag hängt med under flera år, säger Bo Sundqvist.
>
> Zainab Jones menar att kunskapen kring vård av personer som har melaninrik hud är bristande på många håll och det kan få stora konsekvenser i vården.
>
> – Vi har inte en jämlik vård i Sverige och det blir inte bättre av att rutinerna bestäms beroende på enskilda ansvariga eller enskilda chefer.
>
> Zainab Jones vill se ett nationellt krafttag för att öka jämlikheten i vården.
>
> – I dag handlar det om att enskilda individer påpekar rasistiska fördomar på sina arbetsplatser och vem patienter med melaninrik hud träffar när de söker vård, så ska det inte vara. Det måste finnas krav nationellt från politikens håll att vilja skapa en förändring så att vården är lika för alla.
>
> Melanin
>
> Melanin är hudens färgämne, eller pigment. En stor mängd melanin gör huden mörkare och skyddar bland annat mot solens ultravioletta strålning, UV-strålning.
>
> Människan kan grovt delas upp i sex stycken olika hudtyper, typ 1-6. Människor med väldigt ljus hudfärg tillhör typ 1 medan människor med mycket mörk hudfärg tillhör typ 6.
>
> Källa: 1177
>
> Visa mer
>
>
>
> —
>
> publicerad 2022-11-23 18:11:04
Sjukvården har behandlat barn olika beroende på hudfärg. DN:s genomgång visar att regionerna Västra Götaland, Sörmland och Västerbotten har rekommenderat att bedövningsplåster sitta kvar längre på barn med mörk hud.
– Skrämmande, svarta personer har inte tjockare hud, säger sjuksköterskan Zainab Jones.
Zainab Jones har arbetat som sjuksköterska i över 15 år och är utbildningsansvarig på Kompetenscentrum i Malmö stad. Hon håller i utbildningar för att öka kunskapen kring melaninrik hud (mörk hud) för vårdpersonal och sjuksköterskestudenter i hela landet.
Under hösten fick hon information om att Västra Götalandsregionen hade olika riklinjer för kräm och plåster som används för att lokalbedöva barns hud. Riktlinjerna löd: ”färgade barn behöver minns 1,5-2 timmar för effekt” medan riktlinjerna för barn med vit hud löd ”1 timme”.
Zainab Jones delade riktlinjerna på sina sociala medier och fick stor respons, bland annat från vårdpersonal som började ifrågasätta rutinerna på sina arbetsplatser.
– Jag fick mejl från vårdpersonal som sa att de alltid trott att svarta barn har tjockare hud. Men även från upprörda föräldrar som suttit med sina barn på sjukhuset längre än nödvändigt, säger Zainab Jones.
DN har granskat alla Sveriges 21 regioners riktlinjer kring smärtlindrande bedövningsplåster för barn.
Tre regioner visade sig ha haft olika rekommendationer beroende på barnens hudfärg – Västra Götaland, Västerbotten och Sörmland. Barn med melaninrik hud skulle enligt riktlinjerna ha på sig de smärtlindrande plåstren eller krämen dubbelt så lång tid jämfört med rekommendationen för barn med vit hud.
– Det är skrämmande. Vi har riktlinjer i Sverige som inte är evidensbaserade. Svarta barn behöver inte ha bedövningsplåster längre för svarta personer har inte tjockare hud, säger Zainab Jones.
Hon menar att de olika riktlinjerna visar att vården är ojämlik.
– Barn med melaninrik hud tvingas vänta i sjukhusmiljö längre än nödvändigt. Som mamma till två barn gör det ont att veta att barnen behandlas olika.
Enligt Zainab Jones baseras riktlinjerna på stereotyper om att svarta personer har tjockare hud och behöver mer smärtlindring.
– Under slaveriet i USA experimenterade man på svarta kroppar utan bedövning för att man ansåg att svarta har högre smärttröskel och tjockare hud. Det finns nyliga studier som visar att svarta personer får för lite smärtstillande för att man tror att de tål smärta bättre.
Region Västerbottens felaktiga rekommendation för bedövningsplåster och kräm för barn stod att läsa på regionens hemsida under november år 2022. Efter att DN begärt ut riktlinjerna har texten på hemsidan ändrats, olika rekommendationer beroende på hudfärg finns inte kvar.
I början av november låg den felaktiga rekommendationen om bedövningsplåster för barn kvar på region Västerbottens hemsida.
I början av november låg den felaktiga rekommendationen om bedövningsplåster för barn kvar på region Västerbottens hemsida.
Västra Götalandsregionen ändrade sina riktlinjer 10 oktober i år, nu gäller samma rutin för alla barn oavsett hudfärg. Sörmland har enligt dokument som DN tagit del av också ändrat sina riktlinjer.
Bo Sundqvist är allmänläkare och ordförande i läkemedelskommittén för region Västerbotten. Han förklarar att de skilda riktlinjerna avseende hudfärg beror på att en expertgrupp i barnfrågor inom läkemedelskommittén ansåg att mörkhyade barn behövde längre verkanstid för smärtlindring.
– Vi uppdaterar riktlinjerna årligen. Det här året granskade en ny kollega kapitlet och poängterade att det vetenskapliga underlaget för den rekommendationen var för svagt eller till och med felaktigt.
Bo Sundqvist fortsätter:
– Jag har inte hittat något som skulle peka på att vi behöver ha olika rutiner beroende på hudfärg. Vi ska skriva sådant som stämmer, fungerar det med samma tid oavsett hudfärg ska vi rekommendera det.
Att riktlinjerna ändrades först under slutet av år 2022 beklagar Bo Sundqvist.
– Rent medicinskt är det ingen nackdel att det smärtlindrande sitter kvar längre men det är inte tillfredsställande att en rekommendation med bristfälligt vetenskapligt underlag hängt med under flera år, säger Bo Sundqvist.
Zainab Jones menar att kunskapen kring vård av personer som har melaninrik hud är bristande på många håll och det kan få stora konsekvenser i vården.
– Vi har inte en jämlik vård i Sverige och det blir inte bättre av att rutinerna bestäms beroende på enskilda ansvariga eller enskilda chefer.
Zainab Jones vill se ett nationellt krafttag för att öka jämlikheten i vården.
– I dag handlar det om att enskilda individer påpekar rasistiska fördomar på sina arbetsplatser och vem patienter med melaninrik hud träffar när de söker vård, så ska det inte vara. Det måste finnas krav nationellt från politikens håll att vilja skapa en förändring så att vården är lika för alla.
Melanin
Melanin är hudens färgämne, eller pigment. En stor mängd melanin gör huden mörkare och skyddar bland annat mot solens ultravioletta strålning, UV-strålning.
Människan kan grovt delas upp i sex stycken olika hudtyper, typ 1-6. Människor med väldigt ljus hudfärg tillhör typ 1 medan människor med mycket mörk hudfärg tillhör typ 6.
Källa: 1177
???
Finns en enkel lösning på problemet. Vi tar helt enkelt och delar in världens människor efter hudfärg. Vi kan kalla de olika grupperna för raser och där de olika raserna överlappar blir det någon slags mellanting som ingen vill ha med att göra. Men det viktiga är att vi kan behandla alla människor lika, beroende på vad forskning säger om hudfärg och reaktion på olika läkemedel. Alla vita blir behanlade lika och alla svarta blir behandlade lika och alla blir glada för att de blir behandlade som alla andra i omgivningen. Det blir aldrig de här problemen med att en har blivit behandlad på ett annat sätt än den andra för att den hade ljusare hudfärg än den andra. Har även sett någon forskningsartikel om att man oftast känner större attraktion till människor av liknande utseende så det löser det problemet också. Alla man ser ser liknande ut och vi får enhetliga grupper som samverkar på ett godtyckligt sätt inom gruppen.
4 comments
> ##Barns hudfärg avgjorde smärtlindring – nu ändrar vården riktlinjer
>
> * [Artikelbild: Zainab Jones har lång erfarenhet som sjuksköterska och håller även i utbildningar för att öka kunskapen om melaninrik hud (mörk hud) för vårdpersonal och studenter.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/026a9b47-4e5a-416a-8f70-60d0d79f0c70.jpeg)
>
> ###Sjukvården har behandlat barn olika beroende på hudfärg. DN:s genomgång visar att regionerna Västra Götaland, Sörmland och Västerbotten har rekommenderat att bedövningsplåster sitta kvar längre på barn med mörk hud.
>
> ###– Skrämmande, svarta personer har inte tjockare hud, säger sjuksköterskan Zainab Jones.
>
> Zainab Jones har arbetat som sjuksköterska i över 15 år och är utbildningsansvarig på Kompetenscentrum i Malmö stad. Hon håller i utbildningar för att öka kunskapen kring melaninrik hud (mörk hud) för vårdpersonal och sjuksköterskestudenter i hela landet.
>
> Under hösten fick hon information om att Västra Götalandsregionen hade olika riklinjer för kräm och plåster som används för att lokalbedöva barns hud. Riktlinjerna löd: ”färgade barn behöver minns 1,5-2 timmar för effekt” medan riktlinjerna för barn med vit hud löd ”1 timme”.
>
> Zainab Jones delade riktlinjerna på sina sociala medier och fick stor respons, bland annat från vårdpersonal som började ifrågasätta rutinerna på sina arbetsplatser.
>
> – Jag fick mejl från vårdpersonal som sa att de alltid trott att svarta barn har tjockare hud. Men även från upprörda föräldrar som suttit med sina barn på sjukhuset längre än nödvändigt, säger Zainab Jones.
>
> * [Smärtlindrande kräm och plåster används för att lokalbedöva huden innan exempelvis provtagning. Enligt FASS, farmaceutiska specialiteter i Sverige, har den smärtlindringen effekt på barn om den sitter kvar på kroppen under en timme.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/dfa0bd47-5204-4ad0-8084-17384b568284.jpeg)
>
> DN har granskat alla Sveriges 21 regioners riktlinjer kring smärtlindrande bedövningsplåster för barn.
>
> Tre regioner visade sig ha haft olika rekommendationer beroende på barnens hudfärg – Västra Götaland, Västerbotten och Sörmland. Barn med melaninrik hud skulle enligt riktlinjerna ha på sig de smärtlindrande plåstren eller krämen dubbelt så lång tid jämfört med rekommendationen för barn med vit hud.
>
> – Det är skrämmande. Vi har riktlinjer i Sverige som inte är evidensbaserade. Svarta barn behöver inte ha bedövningsplåster längre för svarta personer har inte tjockare hud, säger Zainab Jones.
>
> Hon menar att de olika riktlinjerna visar att vården är ojämlik.
>
> – Barn med melaninrik hud tvingas vänta i sjukhusmiljö längre än nödvändigt. Som mamma till två barn gör det ont att veta att barnen behandlas olika.
>
> * [Zainab Jones är kritisk till att det så sent som under år 2022 funnits riktlinjer som gjort skillnad på barn beroende på vilken hudfärg de har.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/79bcd713-9057-42e5-a100-7353268fd19a.jpeg)
>
> Enligt Zainab Jones baseras riktlinjerna på stereotyper om att svarta personer har tjockare hud och behöver mer smärtlindring.
>
> – Under slaveriet i USA experimenterade man på svarta kroppar utan bedövning för att man ansåg att svarta har högre smärttröskel och tjockare hud. Det finns nyliga studier som visar att svarta personer får för lite smärtstillande för att man tror att de tål smärta bättre.
>
> Region Västerbottens felaktiga rekommendation för bedövningsplåster och kräm för barn stod att läsa på regionens hemsida under november år 2022. Efter att DN begärt ut riktlinjerna har texten på hemsidan ändrats, olika rekommendationer beroende på hudfärg finns inte kvar.
>
> * [I början av november låg den felaktiga rekommendationen om bedövningsplåster för barn kvar på region Västerbottens hemsida.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/ab1478d0-360a-436d-a943-bb3a7e84e2b1.jpeg)
>
> Västra Götalandsregionen ändrade sina riktlinjer 10 oktober i år, nu gäller samma rutin för alla barn oavsett hudfärg. Sörmland har enligt dokument som DN tagit del av också ändrat sina riktlinjer.
>
> Bo Sundqvist är allmänläkare och ordförande i läkemedelskommittén för region Västerbotten. Han förklarar att de skilda riktlinjerna avseende hudfärg beror på att en expertgrupp i barnfrågor inom läkemedelskommittén ansåg att mörkhyade barn behövde längre verkanstid för smärtlindring.
>
> – Vi uppdaterar riktlinjerna årligen. Det här året granskade en ny kollega kapitlet och poängterade att det vetenskapliga underlaget för den rekommendationen var för svagt eller till och med felaktigt.
>
> * [Under år 2021 beställde Zainab Jones in dockor med olika färg för att, under sina utbildningar, kunna visa på skillnader i hur olika sjukdomar ser ut beroende på vilken hudfärg man har.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/0d1f0609-18b4-493b-b80e-1c46f9f80af3.jpeg)
>
> Bo Sundqvist fortsätter:
>
> – Jag har inte hittat något som skulle peka på att vi behöver ha olika rutiner beroende på hudfärg. Vi ska skriva sådant som stämmer, fungerar det med samma tid oavsett hudfärg ska vi rekommendera det.
>
> Att riktlinjerna ändrades först under slutet av år 2022 beklagar Bo Sundqvist.
>
> – Rent medicinskt är det ingen nackdel att det smärtlindrande sitter kvar längre men det är inte tillfredsställande att en rekommendation med bristfälligt vetenskapligt underlag hängt med under flera år, säger Bo Sundqvist.
>
> Zainab Jones menar att kunskapen kring vård av personer som har melaninrik hud är bristande på många håll och det kan få stora konsekvenser i vården.
>
> – Vi har inte en jämlik vård i Sverige och det blir inte bättre av att rutinerna bestäms beroende på enskilda ansvariga eller enskilda chefer.
>
> Zainab Jones vill se ett nationellt krafttag för att öka jämlikheten i vården.
>
> – I dag handlar det om att enskilda individer påpekar rasistiska fördomar på sina arbetsplatser och vem patienter med melaninrik hud träffar när de söker vård, så ska det inte vara. Det måste finnas krav nationellt från politikens håll att vilja skapa en förändring så att vården är lika för alla.
>
> Melanin
>
> Melanin är hudens färgämne, eller pigment. En stor mängd melanin gör huden mörkare och skyddar bland annat mot solens ultravioletta strålning, UV-strålning.
>
> Människan kan grovt delas upp i sex stycken olika hudtyper, typ 1-6. Människor med väldigt ljus hudfärg tillhör typ 1 medan människor med mycket mörk hudfärg tillhör typ 6.
>
> Källa: 1177
>
> Visa mer
>
>
>
> —
>
> publicerad 2022-11-23 18:11:04
Sjukvården har behandlat barn olika beroende på hudfärg. DN:s genomgång visar att regionerna Västra Götaland, Sörmland och Västerbotten har rekommenderat att bedövningsplåster sitta kvar längre på barn med mörk hud.
– Skrämmande, svarta personer har inte tjockare hud, säger sjuksköterskan Zainab Jones.
Zainab Jones har arbetat som sjuksköterska i över 15 år och är utbildningsansvarig på Kompetenscentrum i Malmö stad. Hon håller i utbildningar för att öka kunskapen kring melaninrik hud (mörk hud) för vårdpersonal och sjuksköterskestudenter i hela landet.
Under hösten fick hon information om att Västra Götalandsregionen hade olika riklinjer för kräm och plåster som används för att lokalbedöva barns hud. Riktlinjerna löd: ”färgade barn behöver minns 1,5-2 timmar för effekt” medan riktlinjerna för barn med vit hud löd ”1 timme”.
Zainab Jones delade riktlinjerna på sina sociala medier och fick stor respons, bland annat från vårdpersonal som började ifrågasätta rutinerna på sina arbetsplatser.
– Jag fick mejl från vårdpersonal som sa att de alltid trott att svarta barn har tjockare hud. Men även från upprörda föräldrar som suttit med sina barn på sjukhuset längre än nödvändigt, säger Zainab Jones.
DN har granskat alla Sveriges 21 regioners riktlinjer kring smärtlindrande bedövningsplåster för barn.
Tre regioner visade sig ha haft olika rekommendationer beroende på barnens hudfärg – Västra Götaland, Västerbotten och Sörmland. Barn med melaninrik hud skulle enligt riktlinjerna ha på sig de smärtlindrande plåstren eller krämen dubbelt så lång tid jämfört med rekommendationen för barn med vit hud.
– Det är skrämmande. Vi har riktlinjer i Sverige som inte är evidensbaserade. Svarta barn behöver inte ha bedövningsplåster längre för svarta personer har inte tjockare hud, säger Zainab Jones.
Hon menar att de olika riktlinjerna visar att vården är ojämlik.
– Barn med melaninrik hud tvingas vänta i sjukhusmiljö längre än nödvändigt. Som mamma till två barn gör det ont att veta att barnen behandlas olika.
Enligt Zainab Jones baseras riktlinjerna på stereotyper om att svarta personer har tjockare hud och behöver mer smärtlindring.
– Under slaveriet i USA experimenterade man på svarta kroppar utan bedövning för att man ansåg att svarta har högre smärttröskel och tjockare hud. Det finns nyliga studier som visar att svarta personer får för lite smärtstillande för att man tror att de tål smärta bättre.
Region Västerbottens felaktiga rekommendation för bedövningsplåster och kräm för barn stod att läsa på regionens hemsida under november år 2022. Efter att DN begärt ut riktlinjerna har texten på hemsidan ändrats, olika rekommendationer beroende på hudfärg finns inte kvar.
I början av november låg den felaktiga rekommendationen om bedövningsplåster för barn kvar på region Västerbottens hemsida.
I början av november låg den felaktiga rekommendationen om bedövningsplåster för barn kvar på region Västerbottens hemsida.
Västra Götalandsregionen ändrade sina riktlinjer 10 oktober i år, nu gäller samma rutin för alla barn oavsett hudfärg. Sörmland har enligt dokument som DN tagit del av också ändrat sina riktlinjer.
Bo Sundqvist är allmänläkare och ordförande i läkemedelskommittén för region Västerbotten. Han förklarar att de skilda riktlinjerna avseende hudfärg beror på att en expertgrupp i barnfrågor inom läkemedelskommittén ansåg att mörkhyade barn behövde längre verkanstid för smärtlindring.
– Vi uppdaterar riktlinjerna årligen. Det här året granskade en ny kollega kapitlet och poängterade att det vetenskapliga underlaget för den rekommendationen var för svagt eller till och med felaktigt.
Bo Sundqvist fortsätter:
– Jag har inte hittat något som skulle peka på att vi behöver ha olika rutiner beroende på hudfärg. Vi ska skriva sådant som stämmer, fungerar det med samma tid oavsett hudfärg ska vi rekommendera det.
Att riktlinjerna ändrades först under slutet av år 2022 beklagar Bo Sundqvist.
– Rent medicinskt är det ingen nackdel att det smärtlindrande sitter kvar längre men det är inte tillfredsställande att en rekommendation med bristfälligt vetenskapligt underlag hängt med under flera år, säger Bo Sundqvist.
Zainab Jones menar att kunskapen kring vård av personer som har melaninrik hud är bristande på många håll och det kan få stora konsekvenser i vården.
– Vi har inte en jämlik vård i Sverige och det blir inte bättre av att rutinerna bestäms beroende på enskilda ansvariga eller enskilda chefer.
Zainab Jones vill se ett nationellt krafttag för att öka jämlikheten i vården.
– I dag handlar det om att enskilda individer påpekar rasistiska fördomar på sina arbetsplatser och vem patienter med melaninrik hud träffar när de söker vård, så ska det inte vara. Det måste finnas krav nationellt från politikens håll att vilja skapa en förändring så att vården är lika för alla.
Melanin
Melanin är hudens färgämne, eller pigment. En stor mängd melanin gör huden mörkare och skyddar bland annat mot solens ultravioletta strålning, UV-strålning.
Människan kan grovt delas upp i sex stycken olika hudtyper, typ 1-6. Människor med väldigt ljus hudfärg tillhör typ 1 medan människor med mycket mörk hudfärg tillhör typ 6.
Källa: 1177
???
Finns en enkel lösning på problemet. Vi tar helt enkelt och delar in världens människor efter hudfärg. Vi kan kalla de olika grupperna för raser och där de olika raserna överlappar blir det någon slags mellanting som ingen vill ha med att göra. Men det viktiga är att vi kan behandla alla människor lika, beroende på vad forskning säger om hudfärg och reaktion på olika läkemedel. Alla vita blir behanlade lika och alla svarta blir behandlade lika och alla blir glada för att de blir behandlade som alla andra i omgivningen. Det blir aldrig de här problemen med att en har blivit behandlad på ett annat sätt än den andra för att den hade ljusare hudfärg än den andra. Har även sett någon forskningsartikel om att man oftast känner större attraktion till människor av liknande utseende så det löser det problemet också. Alla man ser ser liknande ut och vi får enhetliga grupper som samverkar på ett godtyckligt sätt inom gruppen.