64 procent av väljarna tror alltså att räntorna kommer vara högre än nu 2026. Det var intressant.
Man får ändå glädjas åt att Sverige har ett tryggt ledarskap i de kriser vi har i många skilda områden. Det är skönt att vi fick ett regeringsskifte.
Nog med dessa profetior och mätningar som tyder på sämre tider. Ge mig apokalypsen redan! Har väntat nog för länge.
**En stor majoritet av väljarna tror att ekonomin försämras det kommande året. Flertalet räknar inte med en ljusning ens i slutet av mandatperioden. Det visar en mätning från DN/Ipsos. Samtidigt finns det tvivel på regeringens förmåga att hantera krisen.**
– Det råder en väldigt pessimistisk stämning, säger Nicklas Källebring på Ipsos.Den svenska ekonomin befinner sig i ett synnerligen besvärligt läge. Inflationen är historiskt hög samtidigt som vi är på väg in i en lågkonjunktur.Hushåll och företag pressas av höga priser på drivmedel och el. Maten har också blivit dyrare, liksom bolånen. Till det kommer att tillväxten blir negativ nästa år medan arbetslösheten stiger, enligt finansdepartementets bedömning.
Väljarna har inte missat orosmolnen. I en mätning från DN/Ipsos svarar sju av tio att de tror att Sveriges ekonomi kommer att vara sämre om ett år. En av tio är optimist.
[Hur tror du att följande kommer att utvecklas fram till nästa riksdagsval. Tror du att… kommer att vara…?](https://i.imgur.com/aCSMsne.png)
**De flesta ser även** pessimistiskt på det längre tidsperspektivet. Sex av tio tror att räntorna kommer att vara högre när nästa riksdagsval närmar sig 2026. Hälften förutspår högre arbetslöshet. I bägge avseendena är det bara en minoritet som tror på en ljusning. När det gäller inflationen är väljarna inte fullt lika dystra. De som tror på bättre tider i slutet av mandatperioden är nästan lika många som de som tror på sämre.
Väljarna tycks inte vara lika oroliga för egen del som för samhället i stort. Ungefär tre av tio är bekymrade över hur privatekonomin utvecklas. Mycket få oroar sig för att bli arbetslösa. Men det finns skillnader. Kvinnor och äldre är mer pessimistiska om den egna ekonomin än män och unga.
– Många verkar se att det kommer att vara tufft, men gör ändå bedömningen att de kommer att klara utgifterna. Lite förvånande är det ändå att så många uppfattar att de kommer att vara mer eller mindre opåverkade av krisen, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
**Den nuvarande krisen** är särskilt svår att hantera politiskt. Inflationen kräver återhållsamhet med statens finanser, för att inte sätta käppar i hjulet för Riksbankens försök att dämpa prisökningarna genom räntehöjningar. Men en lågkonjunktur bekämpas normalt med det motsatta: en expansiv budget som stimulerar efterfrågan.
**Det är inga starka siffror för regeringen**
Det gör att M-ledaren Ulf Kristerssons ministär har haft en motig start. Frikostiga vallöften om en ”chocksänkning” av drivmedelspriserna har frusit inne, eftersom läget kräver en stram budget. Det har skapat en svekdebatt, och ett missnöje bland väljarna.
DN/Ipsos nya mätning visar också att det finns tvivel i väljarkåren på regeringens förmåga att hantera den svenska ekonomins utveckling. Närmare hälften svarar att deras förtroende är litet. Var fjärde uppger att deras förtroende är stort.
– Det är inga starka siffror för regeringen. Men det är tydliga skillnader mellan olika väljare, påpekar Nicklas Källebring.
**Inte oväntat** är förtroendet betydligt starkare bland dem som röstat på något av de fyra partierna i regeringsunderlaget (SD, M, KD, L), än bland oppositionspartiernas väljare. Högerväljarna ser övervägande positivt på regeringens förmåga. Män och storstadsbor tror också mer på regeringen än andra väljargrupper.Men kanske finns det en ljuspunkt för regeringen i DN/Ipsos siffror. Den socialdemokratiska statsministern Tage Erlander beklagade sig på sin tid över svårigheterna att leva upp till väljarnas ständigt stigande förväntningar. Ulf Kristerssons utgångsläge är ett helt annat, och möjligen mer tacksamt. Hösten 2022 är de svenska väljarnas förväntningar mycket lågt ställda.
**I DN/Ipsos väljarbarometer** svarar färre än var tionde att utvecklingen i Sverige generellt går åt rätt håll. Och pessimismen gäller inte bara ekonomin. De flesta tror till exempel att brottsligheten kommer att öka fram till nästa val.
– Om en regering visar handlingskraft kan det finnas mycket att vinna på att överträffa låga förväntningar. Det är upp till Ulf Kristersson att motbevisa väljarkårens pessimism under den här mandatperioden, säger Nicklas Källebring.
^(Fakta. Så gjordes undersökningen.Ipsos har genomfört 1 281 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 15-28 november. Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 547 intervjuer via smslänk till en webbenkät. 734 digitala intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Syftet med kvoturval är att säkerställa representativiteten hos de svarande. Eftersom kvoturval tillämpas kan inte felmarginaler beräknas på traditionellt sätt.Frågorna som ställdes var: Hur tror du att Sveriges ekonomi kommer att utvecklas under de kommande 12 månaderna? Hur tror du att din privatekonomi kommer att utvecklas under de kommande 12 månaderna? Vilket förtroende har du för regeringens sätt att hanterade den svenska ekonomins utveckling? Om du ser till utvecklingen i Sverige, vilken oro känner Du när det gäller följande: (Svensk ekonomi, privatekonomi etc))^(Hur tror Du att följande kommer att utvecklas under tiden fram till nästa riksdagsval i september 2026? (Räntor, brottslighet etc).)^(För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.)
3 comments
64 procent av väljarna tror alltså att räntorna kommer vara högre än nu 2026. Det var intressant.
Man får ändå glädjas åt att Sverige har ett tryggt ledarskap i de kriser vi har i många skilda områden. Det är skönt att vi fick ett regeringsskifte.
Nog med dessa profetior och mätningar som tyder på sämre tider. Ge mig apokalypsen redan! Har väntat nog för länge.
**En stor majoritet av väljarna tror att ekonomin försämras det kommande året. Flertalet räknar inte med en ljusning ens i slutet av mandatperioden. Det visar en mätning från DN/Ipsos. Samtidigt finns det tvivel på regeringens förmåga att hantera krisen.**
– Det råder en väldigt pessimistisk stämning, säger Nicklas Källebring på Ipsos.Den svenska ekonomin befinner sig i ett synnerligen besvärligt läge. Inflationen är historiskt hög samtidigt som vi är på väg in i en lågkonjunktur.Hushåll och företag pressas av höga priser på drivmedel och el. Maten har också blivit dyrare, liksom bolånen. Till det kommer att tillväxten blir negativ nästa år medan arbetslösheten stiger, enligt finansdepartementets bedömning.
Väljarna har inte missat orosmolnen. I en mätning från DN/Ipsos svarar sju av tio att de tror att Sveriges ekonomi kommer att vara sämre om ett år. En av tio är optimist.
[Hur tror du att följande kommer att utvecklas fram till nästa riksdagsval. Tror du att… kommer att vara…?](https://i.imgur.com/aCSMsne.png)
**De flesta ser även** pessimistiskt på det längre tidsperspektivet. Sex av tio tror att räntorna kommer att vara högre när nästa riksdagsval närmar sig 2026. Hälften förutspår högre arbetslöshet. I bägge avseendena är det bara en minoritet som tror på en ljusning. När det gäller inflationen är väljarna inte fullt lika dystra. De som tror på bättre tider i slutet av mandatperioden är nästan lika många som de som tror på sämre.
Väljarna tycks inte vara lika oroliga för egen del som för samhället i stort. Ungefär tre av tio är bekymrade över hur privatekonomin utvecklas. Mycket få oroar sig för att bli arbetslösa. Men det finns skillnader. Kvinnor och äldre är mer pessimistiska om den egna ekonomin än män och unga.
– Många verkar se att det kommer att vara tufft, men gör ändå bedömningen att de kommer att klara utgifterna. Lite förvånande är det ändå att så många uppfattar att de kommer att vara mer eller mindre opåverkade av krisen, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
**Den nuvarande krisen** är särskilt svår att hantera politiskt. Inflationen kräver återhållsamhet med statens finanser, för att inte sätta käppar i hjulet för Riksbankens försök att dämpa prisökningarna genom räntehöjningar. Men en lågkonjunktur bekämpas normalt med det motsatta: en expansiv budget som stimulerar efterfrågan.
**Det är inga starka siffror för regeringen**
Det gör att M-ledaren Ulf Kristerssons ministär har haft en motig start. Frikostiga vallöften om en ”chocksänkning” av drivmedelspriserna har frusit inne, eftersom läget kräver en stram budget. Det har skapat en svekdebatt, och ett missnöje bland väljarna.
DN/Ipsos nya mätning visar också att det finns tvivel i väljarkåren på regeringens förmåga att hantera den svenska ekonomins utveckling. Närmare hälften svarar att deras förtroende är litet. Var fjärde uppger att deras förtroende är stort.
– Det är inga starka siffror för regeringen. Men det är tydliga skillnader mellan olika väljare, påpekar Nicklas Källebring.
[Hur tror du att…](https://i.imgur.com/ELSS1OB.png)
**Inte oväntat** är förtroendet betydligt starkare bland dem som röstat på något av de fyra partierna i regeringsunderlaget (SD, M, KD, L), än bland oppositionspartiernas väljare. Högerväljarna ser övervägande positivt på regeringens förmåga. Män och storstadsbor tror också mer på regeringen än andra väljargrupper.Men kanske finns det en ljuspunkt för regeringen i DN/Ipsos siffror. Den socialdemokratiska statsministern Tage Erlander beklagade sig på sin tid över svårigheterna att leva upp till väljarnas ständigt stigande förväntningar. Ulf Kristerssons utgångsläge är ett helt annat, och möjligen mer tacksamt. Hösten 2022 är de svenska väljarnas förväntningar mycket lågt ställda.
**I DN/Ipsos väljarbarometer** svarar färre än var tionde att utvecklingen i Sverige generellt går åt rätt håll. Och pessimismen gäller inte bara ekonomin. De flesta tror till exempel att brottsligheten kommer att öka fram till nästa val.
– Om en regering visar handlingskraft kan det finnas mycket att vinna på att överträffa låga förväntningar. Det är upp till Ulf Kristersson att motbevisa väljarkårens pessimism under den här mandatperioden, säger Nicklas Källebring.
^(Fakta. Så gjordes undersökningen.Ipsos har genomfört 1 281 intervjuer med röstberättigade personer under perioden 15-28 november. Utifrån ett slumpmässigt urval gjordes 547 intervjuer via smslänk till en webbenkät. 734 digitala intervjuer gjordes med ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Syftet med kvoturval är att säkerställa representativiteten hos de svarande. Eftersom kvoturval tillämpas kan inte felmarginaler beräknas på traditionellt sätt.Frågorna som ställdes var: Hur tror du att Sveriges ekonomi kommer att utvecklas under de kommande 12 månaderna? Hur tror du att din privatekonomi kommer att utvecklas under de kommande 12 månaderna? Vilket förtroende har du för regeringens sätt att hanterade den svenska ekonomins utveckling? Om du ser till utvecklingen i Sverige, vilken oro känner Du när det gäller följande: (Svensk ekonomi, privatekonomi etc))^(Hur tror Du att följande kommer att utvecklas under tiden fram till nästa riksdagsval i september 2026? (Räntor, brottslighet etc).)^(För mer information om urval, bortfall och svarsfrekvens, se ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.)