En ny textrobot skapar på några sekunder välskrivna uppsatser i olika ämnen.
Nu befarar lärosäten och skolor att fusket med inlämningsuppgifter kommer att öka.
– Man kommer att gå över till allt fler salstentamen och muntliga prov, säger Anne Kaun vid Södertörns högskola.
När DN ber den nya AI-roboten ChatGPT att skriva en kort artikel om ”risken för att elever fuskar med inlämningsuppgifter” skriver den följande text på bara några sekunder:
”Fusk med inlämningsuppgifter är ett allvarligt problem som kan påverka både elevers lärande och skolans integritet. När elever fuskar vid inlämningsuppgifter får de inte möjlighet att lära sig materialet på ett djupare plan, vilket kan begränsa deras förståelse av ämnet och deras förmåga att tillämpa det i verkliga situationer. Dessutom kan fusk skada skolans omdöme och integritet, eftersom det kan få andra elever och föräldrar att tvivla på skolans förmåga att ge en kvalitativ utbildning.”
Bakom ChatGPT står företaget OpenAI som uppger att den på mindre än en vecka har fått över en miljon användare.
Att studenter fuskar med inlämningsuppgifter har varit känt länge, och fusket riskerar att öka med tillgången på den nya chatroboten är överhängande, menar Anne Kaun som är professor i medie- och kommunikationsvetenskap och forskar om artificiell intelligens vid Södertörns högskola.
– I går satt jag och testade hur bra den verkligen är, säger Anne Kaun.
Hon är övertygad om att rutinerna för inlämningsuppgifter och examinationsformer kommer att förändras som en följd av den nya roboten.
– Jag tror det här kommer att leda till att man går över till allt fler salstentamen och muntliga prov för att övervaka så studenterna inte använder sådana här hjälpmedel, säger Anne Kaun.
Det finns också möjligheter med ChatGPT och lärare har redan börjat använda sig av chattroboten i sin undervisning. Anne Kaun berättar om en kollega i Tyskland som låtit sina studenter använda roboten.
– Det går inte att stoppa studenter från att använda den. Istället behöver vi vara proaktiva och visa vad den erbjuder för möjligheter och vad den har för begränsningar, säger hon.
ChatGPT är bra på att använda sig av kunskap som redan är producerad. När Anne Kaun, som forskar om den digitala välfärdsstaten, bad chattboten om en definition av ”den digitala välfärdsstaten” fick hon en nyanserad text om innebörden.
Den kan användas för att ta fram forskningsöversikter och skapar grammatiskt klanderfria texter. Men den klarar inte att föra värderande resonemang eller uttrycka åsikter.
– Det är något man däremot kan efterfråga i en inlämningsuppgift, att studenten ska använda argument, värdera och hitta egna exempel. Därför tror jag den kan komma att användas i delar av uppsatser som ett hjälpmedel, men att studenterna då själva måste lägga till egna kreativa resonemang.
Skolor och lärosäten kommer också behöva förhålla sig till en etisk aspekt, menar Anne Kaun.
– Anledningen till att företaget gjort den gratis och öppen för alla är att så många som möjligt ska träna sig på den och samtidigt bidra till att förbättra teknologin. Därför måste alla som är offentligt finansierade, till exempel universitet, fråga sig om det är etiskt försvarbart att bidra till att förbättra en teknologi som drivs kommersiellt, säger Anne Kaun.
Skolverket har ännu inte kommit med några specifika råd kring ChatGPT.
– Men lärare måste vara ännu mer uppmärksamma på att hemuppgifter kan vara utförda av någon annan, om det så är en människa eller en robot, säger Hannes Theander som är undervisningsråd på Skolverket.
Flera skolor har redan börjat förbereda sig. På Kunskapskolan låter man eleverna i allt större utsträckning göra sina inlämningsuppgifter i skolan under övervakning av lärare, berättar biträdande pedagogik- och utvecklingschefen Maria Szabo.
– Det beror på att det är läraren som måste säkerställa att eleven har arbetat på egen hand, säger hon.
Elin Bommenel som leder ett projekt för att förebygga fusk vid Lunds universitet säger att problemet ökar i takt med att det utvecklas nya verktyg.
– Det gör att rutinerna för hemuppgifter hela tiden behöver ses över. Man behöver jobba ihop med studenterna med detta eftersom det är de som drabbas i slutändan om lärosätet inte kan ordna en säker examination, säger Elin Bommenel.
Läs mer: ”Chattroboten visar att vi inte kan lita på vem som är människa”
Chat GPT
● Chat GPT har utvecklats av Open AI, en San Francisco-baserad organisation som även är känd för Dall-E, en AI som genererar bilder.
● Open AI grundades av bland andra Elon Musk. Den skapades som en icke vinstdrivande organisation men har i dag nära band till Microsoft som har investerat en miljard dollar.
● Dess språk-AI har funnits i olika versioner i flera år. Tidigare experiment har visat hur den kan formulera nyhetstexter på ett språkligt trovärdigt sätt, men utan att bry sig om vilka fakta som är korrekta.
● Den bakomliggande tekniken bygger på så kallad maskininlärning, där en mjukvara analyserar stora mängder information, i detta fall text, och lär sig känna igen mönster som den kan använda i texter den själv skapar.
Man har kunnat fuska länge med tex copy paste eller genom att andra skriver inlämningar så det här är inget nytt i det stora hela. Det är ungefär samma sak som roboten gör. Det lärare kan göra för att förhindra det är att elever måste ange källor, ge exempel och argumentera.
Just nu ligger det på enormt för hög nivå. Tar två sekunder att se att min elev som jag har koll skriver eller talar på det viset.
Man kan också se det här som ett tecken på att skolan inte hängt med i utvecklingen. Den lär ut meningslöst “busy work”.
4 comments
En ny textrobot skapar på några sekunder välskrivna uppsatser i olika ämnen.
Nu befarar lärosäten och skolor att fusket med inlämningsuppgifter kommer att öka.
– Man kommer att gå över till allt fler salstentamen och muntliga prov, säger Anne Kaun vid Södertörns högskola.
När DN ber den nya AI-roboten ChatGPT att skriva en kort artikel om ”risken för att elever fuskar med inlämningsuppgifter” skriver den följande text på bara några sekunder:
”Fusk med inlämningsuppgifter är ett allvarligt problem som kan påverka både elevers lärande och skolans integritet. När elever fuskar vid inlämningsuppgifter får de inte möjlighet att lära sig materialet på ett djupare plan, vilket kan begränsa deras förståelse av ämnet och deras förmåga att tillämpa det i verkliga situationer. Dessutom kan fusk skada skolans omdöme och integritet, eftersom det kan få andra elever och föräldrar att tvivla på skolans förmåga att ge en kvalitativ utbildning.”
Bakom ChatGPT står företaget OpenAI som uppger att den på mindre än en vecka har fått över en miljon användare.
Att studenter fuskar med inlämningsuppgifter har varit känt länge, och fusket riskerar att öka med tillgången på den nya chatroboten är överhängande, menar Anne Kaun som är professor i medie- och kommunikationsvetenskap och forskar om artificiell intelligens vid Södertörns högskola.
– I går satt jag och testade hur bra den verkligen är, säger Anne Kaun.
Hon är övertygad om att rutinerna för inlämningsuppgifter och examinationsformer kommer att förändras som en följd av den nya roboten.
– Jag tror det här kommer att leda till att man går över till allt fler salstentamen och muntliga prov för att övervaka så studenterna inte använder sådana här hjälpmedel, säger Anne Kaun.
Det finns också möjligheter med ChatGPT och lärare har redan börjat använda sig av chattroboten i sin undervisning. Anne Kaun berättar om en kollega i Tyskland som låtit sina studenter använda roboten.
– Det går inte att stoppa studenter från att använda den. Istället behöver vi vara proaktiva och visa vad den erbjuder för möjligheter och vad den har för begränsningar, säger hon.
ChatGPT är bra på att använda sig av kunskap som redan är producerad. När Anne Kaun, som forskar om den digitala välfärdsstaten, bad chattboten om en definition av ”den digitala välfärdsstaten” fick hon en nyanserad text om innebörden.
Den kan användas för att ta fram forskningsöversikter och skapar grammatiskt klanderfria texter. Men den klarar inte att föra värderande resonemang eller uttrycka åsikter.
– Det är något man däremot kan efterfråga i en inlämningsuppgift, att studenten ska använda argument, värdera och hitta egna exempel. Därför tror jag den kan komma att användas i delar av uppsatser som ett hjälpmedel, men att studenterna då själva måste lägga till egna kreativa resonemang.
Skolor och lärosäten kommer också behöva förhålla sig till en etisk aspekt, menar Anne Kaun.
– Anledningen till att företaget gjort den gratis och öppen för alla är att så många som möjligt ska träna sig på den och samtidigt bidra till att förbättra teknologin. Därför måste alla som är offentligt finansierade, till exempel universitet, fråga sig om det är etiskt försvarbart att bidra till att förbättra en teknologi som drivs kommersiellt, säger Anne Kaun.
Skolverket har ännu inte kommit med några specifika råd kring ChatGPT.
– Men lärare måste vara ännu mer uppmärksamma på att hemuppgifter kan vara utförda av någon annan, om det så är en människa eller en robot, säger Hannes Theander som är undervisningsråd på Skolverket.
Flera skolor har redan börjat förbereda sig. På Kunskapskolan låter man eleverna i allt större utsträckning göra sina inlämningsuppgifter i skolan under övervakning av lärare, berättar biträdande pedagogik- och utvecklingschefen Maria Szabo.
– Det beror på att det är läraren som måste säkerställa att eleven har arbetat på egen hand, säger hon.
Elin Bommenel som leder ett projekt för att förebygga fusk vid Lunds universitet säger att problemet ökar i takt med att det utvecklas nya verktyg.
– Det gör att rutinerna för hemuppgifter hela tiden behöver ses över. Man behöver jobba ihop med studenterna med detta eftersom det är de som drabbas i slutändan om lärosätet inte kan ordna en säker examination, säger Elin Bommenel.
Läs mer: ”Chattroboten visar att vi inte kan lita på vem som är människa”
Chat GPT
● Chat GPT har utvecklats av Open AI, en San Francisco-baserad organisation som även är känd för Dall-E, en AI som genererar bilder.
● Open AI grundades av bland andra Elon Musk. Den skapades som en icke vinstdrivande organisation men har i dag nära band till Microsoft som har investerat en miljard dollar.
● Dess språk-AI har funnits i olika versioner i flera år. Tidigare experiment har visat hur den kan formulera nyhetstexter på ett språkligt trovärdigt sätt, men utan att bry sig om vilka fakta som är korrekta.
● Den bakomliggande tekniken bygger på så kallad maskininlärning, där en mjukvara analyserar stora mängder information, i detta fall text, och lär sig känna igen mönster som den kan använda i texter den själv skapar.
Man har kunnat fuska länge med tex copy paste eller genom att andra skriver inlämningar så det här är inget nytt i det stora hela. Det är ungefär samma sak som roboten gör. Det lärare kan göra för att förhindra det är att elever måste ange källor, ge exempel och argumentera.
Just nu ligger det på enormt för hög nivå. Tar två sekunder att se att min elev som jag har koll skriver eller talar på det viset.
Man kan också se det här som ett tecken på att skolan inte hängt med i utvecklingen. Den lär ut meningslöst “busy work”.