>Det är inte första gången som den högsta polisledningen synas för hur toppchefer tillsätts. Justitieombudsmannen, JO, har tidigare riktat allvarlig kritik mot hur flera polischefer fick sina jobb.
>År 2015 genomgick polisen en stor omorganisation och 29 chefer anställdes på polisens nyinrättade Nationella operativa avdelning, Noa. Det är en avdelning på hög nivå som leder polisverksamheten nationellt och internationellt och som ersatte Rikskriminalpolisen.
> – Tjänsten har gått till den som är mest lämpad för anställningen, sade Johan Grenfors, då biträdande Noa-chef, till Polistidningen i samband om omorganisationen.
>Chef på Noa blev Mats Löfving och det var han som rekryterade Linda Staaf som underrättelsechef. En tillsättning som nu utreds som misstänkt grovt tjänstefel eftersom det framkommit att Löfving och Staaf under en period hade en privat relation.
>Men det är inte första gången som tillsättningen av toppchefer inom polisen utreds. För två år sedan riktade JO skarp kritik mot hur rekryteringarna av chefer gick till.
>Upprinnelsen var att en kvinna sökte tjänsten som chef över Nationella insatsstyrkan men inte fick den. Beslutet överklagades till Statens överklagandenämnd som kom fram till att kvinnan var mer meriterad och att hon skulle få jobbet.
>En annan kvinna sökte tjänsten som chef för Sektionen för nationell samordning men inte heller hon fick den. Jobbet gick i stället till en person som anmälde sitt intresse efter sista ansökningsdag. Även detta överklagades till Statens överklagandenämnd som slog fast att meriterna måste jämföras och att den som fick jobbet hade ansökt för sent.
>Men Polismyndigheten rättade sig inte efter överklagandenämnden beslut, utan ansåg att nämnden överskred sin behörighet.
>Då hamnade de båda chefstillsättningarna, efter flera juridiska turer och skriftväxling, till slut på JO:s bord.
>Och i mars 2020 riktade JO skarp kritik mot Polismyndighetens agerande, som beskrevs som ”oacceptabelt”. Genom att inte följa beslut i Statens överklagandenämnd har polisen satt grundläggande förvaltningsrättsliga principer ur spel.
>”Det är av grundläggande betydelse att en beslutsmyndighet respekterar och rättar sig efter det som en överinstans har bestämt. Det kan inte accepteras att en myndighet sätter sig över en överinstans avgörande på det sätt som Polismyndigheten har gjort”, skrev JO.
>Fakta. Utredning om hur statliga chefer tillsätts
Turerna med tillsättningen av polischefer ihop med flera andra fall där myndigheter inte följt överklagandenämndens beslut, ledde till att regeringen år 2020 tillsatte en utredning som skulle granska vad som gäller.
>Våren 2022 kom utredarens förslag som i korthet innebär att nämnden ska kunna undanröja felaktiga anställningsbeslut. Men bara om det är uppenbart att reglerna om förtjänst och skicklighet inte följts, eller om det begåtts något fel i anställningsprocessen.
>Förslaget har fått kritik från bland annat Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR där Polisförbundet ingår, som varnar för en ökad risk för vänskapskorruption och nepotism vid rekryteringar inom staten.
>Beslutet avslutades med att Polismyndigheten förtjänade allvarlig kritik. Men det fick ingen praktisk betydelse för de två kvinnorna, som ändå inte fick tjänsterna.
>Händelserna blev mycket uppmärksammade och väckte kritik från de som ansåg att cheferna höll varandra om ryggen och att den som sade emot fick problem med sin karriär.
>Efter den senaste veckans turbulens i högsta polisledningen har polisanställda hört av sig till DN och hävdat att flera chefstillsättningar på Noa präglats av vänskapskorruption.
>×– Det här handlar absolut inte bara om hur Linda Staaf fick sitt jobb. Det är ett exempel på ett större problem, ett systemfel, säger en uppgiftslämnare.
>För två år sedan tillbakavisade Mats Löfving, som då var Noa-chef, att cheferna skulle hålla varandra om ryggen.
> – Jag har hört den typen av synpunkter. Vi är vaksamma på det och jag känner inte till att det finns ett sådant problem, sade han till tidningen Expressen.
>DN har tidigare granskat hur chefer inom flera rättsvårdande myndigheter gav toppjobb till tidigare kollegor. Bland annat att rikspolischef Anders Thornberg tog med sig sin närmsta kollega Christina Weihe när han gick från Säkerhetspolisen till Polismyndigheten. Weihe fick tjänsten som stabschef utan att tjänsten utlysts via annonsering. När DN ställde frågor om detta svarade polisens kommunikationsavdelning att det var ”i enlighet med gällande bestämmelser.”
>Fakta. Chefstillsättningar inom staten
Statliga anställningar ska ske på sakliga grunder och allas likhet inför lagen. De sökande ska jämföras utifrån förtjänst och skicklighet: Teoretisk och praktisk utbildning, personliga egenskaper och andra kunskaper och erfarenheter från offentlig eller privat verksamhet.
>Den som anser sig mer meriterad och omsprungen kan överklaga till Statens överklagandenämnd, eller till Överklagandenämnden för högskolan i fall som rör tjänster på universitet och högskolor.
Knappast förvånande..
Betyder “Oacceptabelt” någonting i dagens klimat? Det verkar vara ett standardsvar från politiker, myndigheter och ansvariga som i princip verkar betyda “vi/jag gillar inte det här, och kommer inte på något sätt anstränga mig ytterligare för att åtgärda det, men känner mig manad att uttala mig eftersom ni ställer en fråga”.
Det är så vrickat att man väljer att bortse ifrån kompetens bara för att välja rätt kön.
Jag brukar se på polisen som ett familjeföretag. Är du inte släkt eller vän så kommer du aldrig upp i ledningen.
Vilken jävla soppa.
Idag lärde jag mig att Linda Staaf även är sambo med ÖB Bydén… jag undrar om han tog några kontakter med Löfving innan rekryteringen?
Man kan bara hoppas på flertalet avgångar efter detta…
7 comments
>Det är inte första gången som den högsta polisledningen synas för hur toppchefer tillsätts. Justitieombudsmannen, JO, har tidigare riktat allvarlig kritik mot hur flera polischefer fick sina jobb.
>År 2015 genomgick polisen en stor omorganisation och 29 chefer anställdes på polisens nyinrättade Nationella operativa avdelning, Noa. Det är en avdelning på hög nivå som leder polisverksamheten nationellt och internationellt och som ersatte Rikskriminalpolisen.
> – Tjänsten har gått till den som är mest lämpad för anställningen, sade Johan Grenfors, då biträdande Noa-chef, till Polistidningen i samband om omorganisationen.
>Chef på Noa blev Mats Löfving och det var han som rekryterade Linda Staaf som underrättelsechef. En tillsättning som nu utreds som misstänkt grovt tjänstefel eftersom det framkommit att Löfving och Staaf under en period hade en privat relation.
>Men det är inte första gången som tillsättningen av toppchefer inom polisen utreds. För två år sedan riktade JO skarp kritik mot hur rekryteringarna av chefer gick till.
>Upprinnelsen var att en kvinna sökte tjänsten som chef över Nationella insatsstyrkan men inte fick den. Beslutet överklagades till Statens överklagandenämnd som kom fram till att kvinnan var mer meriterad och att hon skulle få jobbet.
>En annan kvinna sökte tjänsten som chef för Sektionen för nationell samordning men inte heller hon fick den. Jobbet gick i stället till en person som anmälde sitt intresse efter sista ansökningsdag. Även detta överklagades till Statens överklagandenämnd som slog fast att meriterna måste jämföras och att den som fick jobbet hade ansökt för sent.
>Men Polismyndigheten rättade sig inte efter överklagandenämnden beslut, utan ansåg att nämnden överskred sin behörighet.
>Då hamnade de båda chefstillsättningarna, efter flera juridiska turer och skriftväxling, till slut på JO:s bord.
>Och i mars 2020 riktade JO skarp kritik mot Polismyndighetens agerande, som beskrevs som ”oacceptabelt”. Genom att inte följa beslut i Statens överklagandenämnd har polisen satt grundläggande förvaltningsrättsliga principer ur spel.
>”Det är av grundläggande betydelse att en beslutsmyndighet respekterar och rättar sig efter det som en överinstans har bestämt. Det kan inte accepteras att en myndighet sätter sig över en överinstans avgörande på det sätt som Polismyndigheten har gjort”, skrev JO.
>Fakta. Utredning om hur statliga chefer tillsätts
Turerna med tillsättningen av polischefer ihop med flera andra fall där myndigheter inte följt överklagandenämndens beslut, ledde till att regeringen år 2020 tillsatte en utredning som skulle granska vad som gäller.
>Våren 2022 kom utredarens förslag som i korthet innebär att nämnden ska kunna undanröja felaktiga anställningsbeslut. Men bara om det är uppenbart att reglerna om förtjänst och skicklighet inte följts, eller om det begåtts något fel i anställningsprocessen.
>Förslaget har fått kritik från bland annat Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR där Polisförbundet ingår, som varnar för en ökad risk för vänskapskorruption och nepotism vid rekryteringar inom staten.
>Beslutet avslutades med att Polismyndigheten förtjänade allvarlig kritik. Men det fick ingen praktisk betydelse för de två kvinnorna, som ändå inte fick tjänsterna.
>Händelserna blev mycket uppmärksammade och väckte kritik från de som ansåg att cheferna höll varandra om ryggen och att den som sade emot fick problem med sin karriär.
>Efter den senaste veckans turbulens i högsta polisledningen har polisanställda hört av sig till DN och hävdat att flera chefstillsättningar på Noa präglats av vänskapskorruption.
>×– Det här handlar absolut inte bara om hur Linda Staaf fick sitt jobb. Det är ett exempel på ett större problem, ett systemfel, säger en uppgiftslämnare.
>För två år sedan tillbakavisade Mats Löfving, som då var Noa-chef, att cheferna skulle hålla varandra om ryggen.
> – Jag har hört den typen av synpunkter. Vi är vaksamma på det och jag känner inte till att det finns ett sådant problem, sade han till tidningen Expressen.
>DN har tidigare granskat hur chefer inom flera rättsvårdande myndigheter gav toppjobb till tidigare kollegor. Bland annat att rikspolischef Anders Thornberg tog med sig sin närmsta kollega Christina Weihe när han gick från Säkerhetspolisen till Polismyndigheten. Weihe fick tjänsten som stabschef utan att tjänsten utlysts via annonsering. När DN ställde frågor om detta svarade polisens kommunikationsavdelning att det var ”i enlighet med gällande bestämmelser.”
>Fakta. Chefstillsättningar inom staten
Statliga anställningar ska ske på sakliga grunder och allas likhet inför lagen. De sökande ska jämföras utifrån förtjänst och skicklighet: Teoretisk och praktisk utbildning, personliga egenskaper och andra kunskaper och erfarenheter från offentlig eller privat verksamhet.
>Den som anser sig mer meriterad och omsprungen kan överklaga till Statens överklagandenämnd, eller till Överklagandenämnden för högskolan i fall som rör tjänster på universitet och högskolor.
Knappast förvånande..
Betyder “Oacceptabelt” någonting i dagens klimat? Det verkar vara ett standardsvar från politiker, myndigheter och ansvariga som i princip verkar betyda “vi/jag gillar inte det här, och kommer inte på något sätt anstränga mig ytterligare för att åtgärda det, men känner mig manad att uttala mig eftersom ni ställer en fråga”.
Det är så vrickat att man väljer att bortse ifrån kompetens bara för att välja rätt kön.
Jag brukar se på polisen som ett familjeföretag. Är du inte släkt eller vän så kommer du aldrig upp i ledningen.
Vilken jävla soppa.
Idag lärde jag mig att Linda Staaf även är sambo med ÖB Bydén… jag undrar om han tog några kontakter med Löfving innan rekryteringen?
Man kan bara hoppas på flertalet avgångar efter detta…