Regeringen kan tvingas backa från löftet om kraftigt sänkt reduktionsplikt, kan DN avslöja. EU:s skärpta utsläppskrav sätter regeringen i en rävsax: Behåll reduktionsplikten på nuvarande nivå – eller betala miljardbelopp.
Enligt uppgifter till DN undersöker regeringen nu i tysthet det tidigare alternativet.
I valrörelsen lovade partierna i regeringsunderlaget kraftiga sänkningar av priset på bensin och diesel. SD gick längst och lovade 10 kronor lägre pris vid pumpen för diesel. Moderaternas bud var 5 kronor.
Men i budgeten för 2023 blev sänkningen bara en bråkdel av det – 41 öre för dieseln och 14 öre för bensinen.
Det har lett till en omfattande svekdebatt, med angrepp från oppositionen och konflikter mellan samarbetspartierna.
Regeringen har dock försvarat sig genom att peka framåt. I regeringsförklaringen utlovades att inblandningen av förnybara bränslen i bensin och diesel, kallad reduktionsplikten, ska sänkas till EU:s lägstanivå. Exakt vad det innebär är oklart, men näringsminister Ebba Busch (KD) sa inför valet att nivån skulle sänkas från dagens 30,5 procent till 6 procent för diesel och ligga kvar där ”ganska lång tid framöver”. Även M vill se en reduktionsplikt för diesel på 6 procent medan SD vill sänka till 5 procent. Det bedöms kunna sänka dieselpriset med 5–7 kronor per liter.
Nu kan DN avslöja att regeringen kan vara på väg att svika även det löftet. I tysthet har regeringen börjat undersöka en enbart marginell sänkning av reduktionsplikten, långt från den utlovade lägstanivån inom EU.
Orsaken är enkel. Om reduktionsplikten sänks så mycket som utlovats kommer Sverige att bryta mot EU:s utsläppskrav – något som kan komma att kosta mångmiljardbelopp.
– Regeringen har nog lovat saker som man inte riktigt förstod vad de innebar, säger en källa till DN.
– Det har inte varit en helt verklighetsförankrad debatt om reduktionsplikten, säger en annan källa.
Fakta. EU:s skärpta klimatmål fortfarande ”otillräckliga” enligt bedömare
● Till 2030 ska utsläppen inom EU minska med 55 procent jämfört med 1990, som ett steg på vägen mot målet om klimatneutralitet till 2050.
● Utsläppsminskningarna sker framför allt genom två olika åtgärder. Dels genom EU:s handel med utsläppsrätter, där stora delar av industrins utsläpp, kraft- och värmeproduktion samt flyget regleras. Där har EU-kommissionen föreslagit att utsläppen ska minska med 61 procent till 2030, jämfört med 2005.
● Resten av utsläppen regleras i den icke-handlade sektorn, kallad ESR. Där ska utsläppen minska med 40 procent till 2030. Olika länder har fått olika krav för att bidra till målet. Sveriges krav är 50 procent till 2030.
● Som en del av ESR beräknas nu tak för varje enskilt år för de olika länderna av EU-kommissionen. Det sker i två steg, där taket för 2021–2025 fastställs nu och taket för 2026–2030 kommer att uppdateras längre fram.
● Genom omgörningen närmar sig EU:s klimatpolitik att vara i linje med Parisavtalet, men rankas fortfarande som ”otillräcklig” av organisationen Climate Action Tracker. Målet om klimatneutralitet till 2050 anses vara acceptabelt, men världens rika länder har i Parisavtalet lovat att gå före i klimatomställningen. Ur det perspektivet bedöms EU inte göra sin rättvisa del.
EU:s klimatmål innebär att Sverige måste minska sina utsläpp med 50 procent till 2030 mot 2005. Dessutom sätts ett utsläppstak för varje år på vägen dit (se faktaruta).
DN har de senaste veckorna pratat med flera experter på myndigheter och organisationer för att reda ut vad detta innebär för Sverige. Och en slutsats är tydlig. Om reduktionsplikten sänks till EU:s miniminivå kommer Sverige att spräcka utsläppsbudgeten rejält.
Enligt DN:s beräkningar, som utgår från siffror från Naturvårdsverket och Energimyndigheten, skulle en reduktionsplikt på EU:s nuvarande miniminivå innebära att Sverige släpper ut runt 27 miljoner ton koldioxid för mycket fram till 2030. Det är nästan dubbelt så mycket som inrikes transporter släppte ut totalt under 2021.
Siffran är konservativt beräknad. Sannolikt handlar det om än mer än så, då vi har utgått från att utsläppen i övrigt fortsätter sjunka i samma takt som tidigare.
Det finns flera sätt att kompensera för de höga utsläppen, enligt EU-reglerna, men bara ett är realistiskt för Sverige.
Att köpa sig fri. Och det riskerar att bli en dyr affär för skattebetalarna.
Fakta. Så kan de höga utsläppen kompenseras
Det finns fyra sätt för regeringen att kompensera för de höga utsläppen i den icke-handlade sektorn, enligt EU:s regler:
• Minskad avverkning av skog. De experter som DN varit i kontakt med bedömer att det inte är en realistisk väg då Sverige redan står redan inför ökade EU-krav på att låta skog stå kvar.
• Att använda sparade utsläppsrätter och/eller låna utrymme från nästa års utsläppsbudget. Det sistnämnda går dock enbart att göra för 5–10 procent av utsläppen och de måste betalas tillbaka redan året efter.
● Att växla utsläpp i den icke-handlade sektorn mot utsläppsrätter i den handlade sektorn (EU-ETS). Där finns ett tak på 800 000 ton om året för Sverige. Det skulle också innebära förlorade intäkter från försäljning av utsläppsrätterna, på motsvarande runt 700 miljoner kronor om året.
• Att köpa utsläppsutrymme från andra länder.
Källa: EU-kommissionen, Naturvårdsverket
En del av utsläppen kan kvittas mot att regeringen låter bli att sälja så kallade utsläppsrätter, vilket skulle innebära ett inkomstbortfall på flera hundra miljoner kronor om året. Resten skulle behöva köpas från andra EU-länder, där prislappen görs upp mellan länderna. Mycket få sådana affärer har hittills skett och de är omgärdade av sekretess, men när Tyskland missade utsläppsmålen till 2020 tvingades landet köpa 11 miljoner utsläppsrätter från Bulgarien, Tjeckien och Ungern. Kostnaden uppgavs till ”flera miljoner euro”.
– Och det kommer garanterat att bli mycket dyrare nu när alla EU-länder får ökade utsläppskrav, säger Sam Van den plas, policychef på organisationen Carbon Market Watch.
Om priset för den typen av affär skulle vara i nivå med priserna på EU:s utsläppsmarknad handlar det om över 20 miljarder kronor i kostnader till 2030.
– Dessutom är sådan handel med utsläpp inget som gynnar klimatet, det bara flyttar runt utsläppen, säger Sam Van den plas.
Så vilken väg väljer regeringen? Enligt uppgifter till DN kan det bli en fjärde väg: att backa från vallöftet. I onsdags förra veckan bad regeringskansliet Energimyndigheten titta på hur mycket reduktionsplikten kan sänkas utan att man samtidigt bryter mot EU:s utsläppskrav.
Myndigheten har påbörjat sina beräkningar och redan nu står det klart att reduktionsplikten inte kommer kunna sänka till närmelsevis så mycket som utlovats. Reduktionsplikten kommer också att behöva skärpas över tid, vilket näringsminister Ebba Busch har sagt att den inte ska göra.
Noak Westerberg, utredare på Energimyndigheten, jämför med de förslag för olika nivåer av reduktionsplikt som myndigheten presenterade i en rapport i somras. Det minst ambitiösa innebar en reduktionsplikt på 34,5 procent från 2024 som sedan steg till 57 procent till 2030.
– Vi kommer nog att landa på en lite lägre nivå än det, men det är svårt att säga i nuläget hur mycket mindre, säger han till DN.
Men regeringen kommer inte att kunna hålla sitt löfte?
– Nej, man kulle inte få en sådan kostnadsminskning som utlovats.
DN har sökt näringsminister Ebba Busch som avböjt intervju på grund av tidsbrist.
Fakta. Energimyndighetens förslag
I somras släppte Energimyndigheten rapporten ”Kontrollstation för reduktionsplikten”, där tre alternativa vägar föreslogs för att regeringen skulle vara någorlunda i linje med Sveriges klimatmål till 2030.
I rapporten konstateras att det finns tekniska hinder för att öka reduktionsplikten för bensin kraftigt, vilket gör att dieseln behöver stå för majoriteten av utsläppsminskningarna. Det minst ambitiösa förslaget från Energimyndigheten, som inte bedöms tillräckligt för att nå de svenska klimatmålen till 2030, skulle ha en reduktionsplikt enligt nedan (den tidigare regeringens planerade reduktionsplikt inom parentes):
År Bensin Diesel
2024 11,0 (12,5) 34,5 (40,0)
2025 14,0 (15,5) 38,0 (45,0)
2026 14,0 (19,0) 42,0 (50,0)
2027 14,0 (22,0) 45,5 (54,0)
2028 14,0 (24,0) 49,5 (58,0)
2029 14,0 (26,0) 53,0 (62,0)
2030 14,0 (28,0) 57,0 (66,0)
Källa: Kontrollstation för reduktionsplikten, Energimyndigheten, 2022
Regeringens “brutna vallöften”-speedrun går fortsatt bra, ser jag.
*”Regeringen har nog lovat saker som man inte riktigt förstod vad de innebar”* sammanfattar ganska perfekt de första månaderna med nya regeringen.
(För att förtydliga då jag blir nedröstad: jag är glad om reduktionsplikten blir kvar. Bara intressant att så gott som inget som gicks till val på faktiskt kan genomföras, när de nu måste konfrontera verkligheten.)
Det går inte så bra för den blåbruna regeringens vallöften.
>DN har sökt näringsminister Ebba Busch som avböjt intervju på grund av tidsbrist.
Varför är det alltid tidsbrist?
Sverige kommer inte vara det enda landet som når klimatmålen.
Det är bra att avskaffa reduktionsplikten; förstod inte hur vi kunde hitta på något så dumt från första början ens
Swexit?
Var det någon annan som inte riktigt hade fattat att det här handlade om minst dubbelt så mycket utsläpp som all inrikes flygtrafik i Sverige? Hur kan man ens föreslå något sådant år 2022, när vi i åratal har snackat så mycket om att minska flygresande etc.?
Jag förstår att drivmedelspriser absolut är kritiska för mångas privatekonomi, men då kan man väl kapa skatten på bensin istället och hitta pengarna någonstans som inte direkt dödar vår planet?
Riksdagen har en hel jävla researchavdelning till sitt förfogande.
Att vår regering, som består av folk som, fram till valsegern, satt i riksdagen backar på i princip alla de tyngsta valöftena innan det ens gått ett kvartal måste ju ändå vara rekord?
Antingen så har de ljugit eller så är de helt jävla inkompetenta.
Minst en av de två ovanstående alternativen är det i varje fall.
Lite roligt att Moderaterna skall vara partiet för de utbildade välbärgade (de smarta)
Bevisar väll mest att deras väljare inte är speciellt intelligenta.
>EU:s skärpta utsläppskrav sätter regeringen i en rävsax
Om man bryr sig om vad EU säger så antar jag att man sitter fast.
Inte så överraskande för de flesta utanför denna regering, både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket [hade redan varnat](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/den-kommande-regeringen-forsvarar-forslaget-om-sankt-reduktionsplikt) för att slopad reduktionsplikt skulle innebära en ökning av Sveriges utsläpp med ca 10%. Det motsvarar ungefär 5 000 000 ton ökade CO2-utsläpp per år. För att sätta det i perspektiv kan man jämföra med det omtalade Karlshamnsverket som släppte ut 90 000 ton förra året. Att ta bort reduktionsplikten är alltså som att köra fler än 50 Karlshamnsverk på 2021 års nivåer.
Regeringen skjuter skarpt från höften och missar.
“När man går till val så säger man en sak innan valet, sen genomförs valet, och sen säger man en sak också efter valet.”
Bryr mig för att vara ärlig inte, snarare nöjdare.
Jag röstade höger pga migrationsfrågan. Såg det som nödvändigt ont att bortprioritera klimatfrågan. Men om det nu ser ut som regeringen inte kan svika i klimatfrågan så ser jag det som ett win.
…Dvs så länge något görs i migrationsfrågan.
– Bränslepriset ska sänkas med cirka tio kronor ❌
– Elstöd kommer 1 november 2022 ❌
– Reduktionsplikten ska sänkas ❌
– Skatten ska sänkas för de allra rikaste (Ebbas motsvarande cirka 250 falukorvar) ✔️
Blå-bruna blocket:
”-Sorry Sveriges befolkning det blir inget elstöd reduktionsplikten sket sig pengarna går istället till EU”
Postar detta som en toppnivå-kommentar också då jag ändå lade lite tid på det.
Ljuger hon rakt upp och ner när hon lovar dumheter, eller är hon bara inkompetent?
Det som oroar mig allra mest är hur EU:s makt utökas och utökas på punkt efter punkt. När någon politisk debatt blosssr upp i det här landet nuförtiden så mynnar det oftast ut i ”vi kan ändå inte ändra X eftersom lag/överenskommelse/paragraf w/e Y i EU kräver annat”. Att ingen heller verkar reagera? Alla är helt OK med att EU bestämmer och lagstiftar om ta mig fan allt.
Grattis till er pajaser som gick och röstade fram dessa lögnaktiga råttor! Skall tilläggas att dom andra också är det, men dom gick inte ut med sån här bullshit som verkligen har röv knullat den svenska befolkningen. Detta är inte försvarbart nånstans!
De har majoritet. De har fria tyglar till att göra nästan allt de vill.
Be utsugrna I EU att kyssa den store – och hotar Dom med viten kan Dom skicka sin arme för att driva in det
Horungar
EU kan faktiskt dra åt helvete.
Har jag förstått det rätt om det här alltså bygger på att billigare disel = högre utsläpp?
Det är alltså tvärlugnt att sänka priset om totala utsläpp ändå håller sig under taken?
Misstroendeförklaringarna som denna regering inklusive SD drev av olika anledningar bleknar ju i jämförelse med detta. Tror aldrig under mina 30 år en tillträdande regering varit såhär oärlig och misslyckad mot sina väljare.
The dildo of consequences rarely arrives lubed.
Nånstans måste man ju väga kostnaden för att köpa sig fri mot kostnaden för inflation.
Vad tror ni att ett dieselpris på 40kr/L gör för matpriserna ?
De höjer skatterna nu så att de sedan kan sänka dom igen till nästa val och säga ”Vi sänkte skatten”
Jag undrar vem som trodde på detta valfläsk?
Det är så jävla svårt att få något som helst gjort i sverige eftersom vi är så smutas in i EU regler – teknisk set – så styrs sverige 100% från EU nu.
Det roliga med sådana här trådar är att kritikerna förutsätter att alla som röstade höger gjorde det för att sänka bensinpriser och få bidrag för elräkningen.
Sorjigt att tidigare regeringar satt oss i en sitts där vi inte ens kan bestämma över vårt eget hem . Vårt folk o mark sålde dom till ME . Vår infrastruktur och styre sålde dom till EU. Ska vara glada att vi äntligen har en regering som iallafall har öppna ögon och vill göra något i rätt riktning.
Regeringen under all kritik, men jag blir mer och mer övertygad om att EU är någon typ av mafia
Det är EU, man kan skita i vad de tycker.
Jag fattar inte hur det tänkte sänka priserna
Ringa Putin? Tjena sorry för alla vapen till Ukraina.. kan vi få lite olja? Nä?..ok
Ringer Saudi-arabien
Fortfarande sur för avslöjandet om era slavar? Kan vi olja? Inte? Ok..
USA?
Yo vi älskar die hard! Kan vi få olja till rabatterat pris?
Nej!?
Kan erkänna att jag röstade höger denna gången då jag var ganska trött på sossarna men man kände på sig att det skulle bli lite av en bajsmacka detta med. Frågan är bara om sossarna hade lyckats hålla fler löften än dessa tomtar.
Regeringen har precis blivit tillsatt. Jag tror de flesta – utom de rödgröna aktivisterna – fattar att det kommer ta tid att fixa allt som gått sönder. Vi är många som ser fram emot de attitydförändringar i politiken som regeringen ska leverera.
Det börjar närma sig, snart har vi betat av allt som inte är invandringsfrågan. Ska bli spännande att se hur sveket blir där, är väl då Sweddit faktiskt slutar låtsas som att de inte bryr sig över att ha blivit grundlurade.
Det är väl bra med reduktionsplikt, kompensera för utsläpp. Tänk om tåget och bussen var betydligt billigare och gick rakt från förorten till jobbet, hade folk varit lika oroliga över bensinpriset, om bussen var lika snabb eller snabbare än bilen?
40 comments
Regeringen kan tvingas backa från löftet om kraftigt sänkt reduktionsplikt, kan DN avslöja. EU:s skärpta utsläppskrav sätter regeringen i en rävsax: Behåll reduktionsplikten på nuvarande nivå – eller betala miljardbelopp.
Enligt uppgifter till DN undersöker regeringen nu i tysthet det tidigare alternativet.
I valrörelsen lovade partierna i regeringsunderlaget kraftiga sänkningar av priset på bensin och diesel. SD gick längst och lovade 10 kronor lägre pris vid pumpen för diesel. Moderaternas bud var 5 kronor.
Men i budgeten för 2023 blev sänkningen bara en bråkdel av det – 41 öre för dieseln och 14 öre för bensinen.
Det har lett till en omfattande svekdebatt, med angrepp från oppositionen och konflikter mellan samarbetspartierna.
Regeringen har dock försvarat sig genom att peka framåt. I regeringsförklaringen utlovades att inblandningen av förnybara bränslen i bensin och diesel, kallad reduktionsplikten, ska sänkas till EU:s lägstanivå. Exakt vad det innebär är oklart, men näringsminister Ebba Busch (KD) sa inför valet att nivån skulle sänkas från dagens 30,5 procent till 6 procent för diesel och ligga kvar där ”ganska lång tid framöver”. Även M vill se en reduktionsplikt för diesel på 6 procent medan SD vill sänka till 5 procent. Det bedöms kunna sänka dieselpriset med 5–7 kronor per liter.
Nu kan DN avslöja att regeringen kan vara på väg att svika även det löftet. I tysthet har regeringen börjat undersöka en enbart marginell sänkning av reduktionsplikten, långt från den utlovade lägstanivån inom EU.
Orsaken är enkel. Om reduktionsplikten sänks så mycket som utlovats kommer Sverige att bryta mot EU:s utsläppskrav – något som kan komma att kosta mångmiljardbelopp.
– Regeringen har nog lovat saker som man inte riktigt förstod vad de innebar, säger en källa till DN.
– Det har inte varit en helt verklighetsförankrad debatt om reduktionsplikten, säger en annan källa.
Fakta. EU:s skärpta klimatmål fortfarande ”otillräckliga” enligt bedömare
● Till 2030 ska utsläppen inom EU minska med 55 procent jämfört med 1990, som ett steg på vägen mot målet om klimatneutralitet till 2050.
● Utsläppsminskningarna sker framför allt genom två olika åtgärder. Dels genom EU:s handel med utsläppsrätter, där stora delar av industrins utsläpp, kraft- och värmeproduktion samt flyget regleras. Där har EU-kommissionen föreslagit att utsläppen ska minska med 61 procent till 2030, jämfört med 2005.
● Resten av utsläppen regleras i den icke-handlade sektorn, kallad ESR. Där ska utsläppen minska med 40 procent till 2030. Olika länder har fått olika krav för att bidra till målet. Sveriges krav är 50 procent till 2030.
● Som en del av ESR beräknas nu tak för varje enskilt år för de olika länderna av EU-kommissionen. Det sker i två steg, där taket för 2021–2025 fastställs nu och taket för 2026–2030 kommer att uppdateras längre fram.
● Genom omgörningen närmar sig EU:s klimatpolitik att vara i linje med Parisavtalet, men rankas fortfarande som ”otillräcklig” av organisationen Climate Action Tracker. Målet om klimatneutralitet till 2050 anses vara acceptabelt, men världens rika länder har i Parisavtalet lovat att gå före i klimatomställningen. Ur det perspektivet bedöms EU inte göra sin rättvisa del.
Källor: EU-kommissionen, Naturvårdsverket, Climate Action Tracker
EU:s klimatmål innebär att Sverige måste minska sina utsläpp med 50 procent till 2030 mot 2005. Dessutom sätts ett utsläppstak för varje år på vägen dit (se faktaruta).
DN har de senaste veckorna pratat med flera experter på myndigheter och organisationer för att reda ut vad detta innebär för Sverige. Och en slutsats är tydlig. Om reduktionsplikten sänks till EU:s miniminivå kommer Sverige att spräcka utsläppsbudgeten rejält.
Enligt DN:s beräkningar, som utgår från siffror från Naturvårdsverket och Energimyndigheten, skulle en reduktionsplikt på EU:s nuvarande miniminivå innebära att Sverige släpper ut runt 27 miljoner ton koldioxid för mycket fram till 2030. Det är nästan dubbelt så mycket som inrikes transporter släppte ut totalt under 2021.
Siffran är konservativt beräknad. Sannolikt handlar det om än mer än så, då vi har utgått från att utsläppen i övrigt fortsätter sjunka i samma takt som tidigare.
Det finns flera sätt att kompensera för de höga utsläppen, enligt EU-reglerna, men bara ett är realistiskt för Sverige.
Att köpa sig fri. Och det riskerar att bli en dyr affär för skattebetalarna.
Fakta. Så kan de höga utsläppen kompenseras
Det finns fyra sätt för regeringen att kompensera för de höga utsläppen i den icke-handlade sektorn, enligt EU:s regler:
• Minskad avverkning av skog. De experter som DN varit i kontakt med bedömer att det inte är en realistisk väg då Sverige redan står redan inför ökade EU-krav på att låta skog stå kvar.
• Att använda sparade utsläppsrätter och/eller låna utrymme från nästa års utsläppsbudget. Det sistnämnda går dock enbart att göra för 5–10 procent av utsläppen och de måste betalas tillbaka redan året efter.
● Att växla utsläpp i den icke-handlade sektorn mot utsläppsrätter i den handlade sektorn (EU-ETS). Där finns ett tak på 800 000 ton om året för Sverige. Det skulle också innebära förlorade intäkter från försäljning av utsläppsrätterna, på motsvarande runt 700 miljoner kronor om året.
• Att köpa utsläppsutrymme från andra länder.
Källa: EU-kommissionen, Naturvårdsverket
En del av utsläppen kan kvittas mot att regeringen låter bli att sälja så kallade utsläppsrätter, vilket skulle innebära ett inkomstbortfall på flera hundra miljoner kronor om året. Resten skulle behöva köpas från andra EU-länder, där prislappen görs upp mellan länderna. Mycket få sådana affärer har hittills skett och de är omgärdade av sekretess, men när Tyskland missade utsläppsmålen till 2020 tvingades landet köpa 11 miljoner utsläppsrätter från Bulgarien, Tjeckien och Ungern. Kostnaden uppgavs till ”flera miljoner euro”.
– Och det kommer garanterat att bli mycket dyrare nu när alla EU-länder får ökade utsläppskrav, säger Sam Van den plas, policychef på organisationen Carbon Market Watch.
Om priset för den typen av affär skulle vara i nivå med priserna på EU:s utsläppsmarknad handlar det om över 20 miljarder kronor i kostnader till 2030.
– Dessutom är sådan handel med utsläpp inget som gynnar klimatet, det bara flyttar runt utsläppen, säger Sam Van den plas.
Så vilken väg väljer regeringen? Enligt uppgifter till DN kan det bli en fjärde väg: att backa från vallöftet. I onsdags förra veckan bad regeringskansliet Energimyndigheten titta på hur mycket reduktionsplikten kan sänkas utan att man samtidigt bryter mot EU:s utsläppskrav.
Myndigheten har påbörjat sina beräkningar och redan nu står det klart att reduktionsplikten inte kommer kunna sänka till närmelsevis så mycket som utlovats. Reduktionsplikten kommer också att behöva skärpas över tid, vilket näringsminister Ebba Busch har sagt att den inte ska göra.
Noak Westerberg, utredare på Energimyndigheten, jämför med de förslag för olika nivåer av reduktionsplikt som myndigheten presenterade i en rapport i somras. Det minst ambitiösa innebar en reduktionsplikt på 34,5 procent från 2024 som sedan steg till 57 procent till 2030.
– Vi kommer nog att landa på en lite lägre nivå än det, men det är svårt att säga i nuläget hur mycket mindre, säger han till DN.
Men regeringen kommer inte att kunna hålla sitt löfte?
– Nej, man kulle inte få en sådan kostnadsminskning som utlovats.
DN har sökt näringsminister Ebba Busch som avböjt intervju på grund av tidsbrist.
Fakta. Energimyndighetens förslag
I somras släppte Energimyndigheten rapporten ”Kontrollstation för reduktionsplikten”, där tre alternativa vägar föreslogs för att regeringen skulle vara någorlunda i linje med Sveriges klimatmål till 2030.
I rapporten konstateras att det finns tekniska hinder för att öka reduktionsplikten för bensin kraftigt, vilket gör att dieseln behöver stå för majoriteten av utsläppsminskningarna. Det minst ambitiösa förslaget från Energimyndigheten, som inte bedöms tillräckligt för att nå de svenska klimatmålen till 2030, skulle ha en reduktionsplikt enligt nedan (den tidigare regeringens planerade reduktionsplikt inom parentes):
År Bensin Diesel
2024 11,0 (12,5) 34,5 (40,0)
2025 14,0 (15,5) 38,0 (45,0)
2026 14,0 (19,0) 42,0 (50,0)
2027 14,0 (22,0) 45,5 (54,0)
2028 14,0 (24,0) 49,5 (58,0)
2029 14,0 (26,0) 53,0 (62,0)
2030 14,0 (28,0) 57,0 (66,0)
Källa: Kontrollstation för reduktionsplikten, Energimyndigheten, 2022
Regeringens “brutna vallöften”-speedrun går fortsatt bra, ser jag.
*”Regeringen har nog lovat saker som man inte riktigt förstod vad de innebar”* sammanfattar ganska perfekt de första månaderna med nya regeringen.
(För att förtydliga då jag blir nedröstad: jag är glad om reduktionsplikten blir kvar. Bara intressant att så gott som inget som gicks till val på faktiskt kan genomföras, när de nu måste konfrontera verkligheten.)
Det går inte så bra för den blåbruna regeringens vallöften.
>DN har sökt näringsminister Ebba Busch som avböjt intervju på grund av tidsbrist.
Varför är det alltid tidsbrist?
Sverige kommer inte vara det enda landet som når klimatmålen.
Det är bra att avskaffa reduktionsplikten; förstod inte hur vi kunde hitta på något så dumt från första början ens
Swexit?
Var det någon annan som inte riktigt hade fattat att det här handlade om minst dubbelt så mycket utsläpp som all inrikes flygtrafik i Sverige? Hur kan man ens föreslå något sådant år 2022, när vi i åratal har snackat så mycket om att minska flygresande etc.?
Jag förstår att drivmedelspriser absolut är kritiska för mångas privatekonomi, men då kan man väl kapa skatten på bensin istället och hitta pengarna någonstans som inte direkt dödar vår planet?
Riksdagen har en hel jävla researchavdelning till sitt förfogande.
Att vår regering, som består av folk som, fram till valsegern, satt i riksdagen backar på i princip alla de tyngsta valöftena innan det ens gått ett kvartal måste ju ändå vara rekord?
Antingen så har de ljugit eller så är de helt jävla inkompetenta.
Minst en av de två ovanstående alternativen är det i varje fall.
Lite roligt att Moderaterna skall vara partiet för de utbildade välbärgade (de smarta)
Bevisar väll mest att deras väljare inte är speciellt intelligenta.
>EU:s skärpta utsläppskrav sätter regeringen i en rävsax
Om man bryr sig om vad EU säger så antar jag att man sitter fast.
Inte så överraskande för de flesta utanför denna regering, både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket [hade redan varnat](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/den-kommande-regeringen-forsvarar-forslaget-om-sankt-reduktionsplikt) för att slopad reduktionsplikt skulle innebära en ökning av Sveriges utsläpp med ca 10%. Det motsvarar ungefär 5 000 000 ton ökade CO2-utsläpp per år. För att sätta det i perspektiv kan man jämföra med det omtalade Karlshamnsverket som släppte ut 90 000 ton förra året. Att ta bort reduktionsplikten är alltså som att köra fler än 50 Karlshamnsverk på 2021 års nivåer.
Regeringen skjuter skarpt från höften och missar.
“När man går till val så säger man en sak innan valet, sen genomförs valet, och sen säger man en sak också efter valet.”
Bryr mig för att vara ärlig inte, snarare nöjdare.
Jag röstade höger pga migrationsfrågan. Såg det som nödvändigt ont att bortprioritera klimatfrågan. Men om det nu ser ut som regeringen inte kan svika i klimatfrågan så ser jag det som ett win.
…Dvs så länge något görs i migrationsfrågan.
– Bränslepriset ska sänkas med cirka tio kronor ❌
– Elstöd kommer 1 november 2022 ❌
– Reduktionsplikten ska sänkas ❌
– Skatten ska sänkas för de allra rikaste (Ebbas motsvarande cirka 250 falukorvar) ✔️
Blå-bruna blocket:
”-Sorry Sveriges befolkning det blir inget elstöd reduktionsplikten sket sig pengarna går istället till EU”
Postar detta som en toppnivå-kommentar också då jag ändå lade lite tid på det.
[Nya regeringens vallöften: Hur gick det sen?](https://i.imgur.com/GNS4pE1.jpg)
—-
Bränslepriser:
[“Moderaterna lovar sänkt dieselpris. Sammantaget ger förändringarna en prissänkning med minst 5 kr/liter för diesel.” (Underskrivet av Svantesson)](https://moderaterna.se/gotland/nyhet/lovar-sankt-dieselpris/)
Hur gick det sen?
[“Vallöften om kronor blir ören vid pump. (…) 14 öre mindre för en liter bensin och 41 öre för dieseln (…) Finansministern Elisabeth Svantesson har sagt att hon vill satsa på mer långsiktiga åtgärder”](https://www.msn.com/sv-se/ekonomi/marknader/vall%C3%B6ften-om-kronor-blir-%C3%B6ren-vid-pump/ar-AA13vlBy?li=BB13jOav)
[“EU har gett Sverige tillåtelse att ta bort energiskatten på drivmedel under en tre månaders period. Trots det vill inte den nyligen tillträdda finansministern Elisabeth Svantesson (M) utnyttja möjligheten för att få ned priserna vid pumparna.”](https://www.mestmotor.se/automotorsport/artiklar/nyheter/20221101/trots-eu-godkannande-regeringen-sanker-inte-bransleskatten/)
—-
**Elstödet:**
[“Vallöfte: Högkostnadsskyddet mot de extrema elpriserna kommer vara på plats 1 november.”](https://twitter.com/moderaterna/status/1565659261744685056)
Hur gick det sen?
[“Ebba Busch medger att regeringen inte håller löftet om elstöd”](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-medger-att-de-inte-har-hallit-sitt-vallofte-om-elstod)
—-
**Amorteringskravet:**
[“Därför kommer Moderaterna nu med ett nytt besked. Vi vill pausa amorteringskravet.](https://twitter.com/moderaterna/status/1567057558136885250)
Hur gick det sen?
[“FI:s beslut står fast: Det blir inga ändringar i amorteringskraven”](https://www.dagensjuridik.se/nyheter/fis-beslut-star-fast-det-blir-inga-andringar-i-amorteringskraven/) (Uffe missade att det är FI och inte regeringen som beslutar om det)
—-
**Archer-system till Ukraina:**
[“M och KD: Skicka Archersystem till Ukraina”](https://www.svd.se/a/0Gw112/m-vill-skicka-archersystem-till-ukraina)
[“Kristersson: Ynkligt och svagt säga nej till Archer”](https://omni.se/a/JQWxJR)
Hur gick det sen?
[Försvarsministern (M): Därför skickas inte Archer till Ukraina](https://www.tv4.se/artikel/3t0BrOgewJbBmBqSCcvm3j/foersvarsministern-daerfoer-skickas-inte-archer-till-ukraina)
—-
**ISK-skatt:**
[Moderaterna: Sänk skatten på ISK.](https://twitter.com/moderaterna/status/1402950434327830530)
Hur gick det sen?
[“Skatten på ISK blir mer än dubbelt så hög”](https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/skatten-pa-isk-blir-mer-an-dubbelt-sa-hog)
—-
**Klimatpolitik:**
[“Sverige har fått ett nytt miljöparti. Vi heter Moderaterna”](https://twitter.com/moderaterna/status/1361353847424372737)
[“Sverige ska nå klimatmålen”](https://www.liberalerna.se/politik/klimatet) (Liberalernas valmanifest)
Hur gick det sen?
[Finansminister Svantesson vill inte uppfylla klimatmålen](https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wAr6q5/finansminister-svantesson-vill-inte-uppfylla-klimatmalen)
[“Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) håller med finansministern om att det blir svårt att nå klimatmålet till 2030”](https://mobile.twitter.com/svd/status/1591028540891615233)
—-
**Ränta på CSN-lån**
[“Innan valet meddelade samtliga högerpartier att de motsatte sig en höjning av räntan”](https://www.altinget.se/utbildning/artikel/studentorganisationer-regeringen-sviker-sitt-vallofte?toke=0d7bbba779124ba597b5c814a30aea9d)
Hur gick det sen?
[“CSN-lånet dyrare nästa år – ny påslagsränta införs”](https://omni.se/a/Kn8PGG)
Ljuger hon rakt upp och ner när hon lovar dumheter, eller är hon bara inkompetent?
Det som oroar mig allra mest är hur EU:s makt utökas och utökas på punkt efter punkt. När någon politisk debatt blosssr upp i det här landet nuförtiden så mynnar det oftast ut i ”vi kan ändå inte ändra X eftersom lag/överenskommelse/paragraf w/e Y i EU kräver annat”. Att ingen heller verkar reagera? Alla är helt OK med att EU bestämmer och lagstiftar om ta mig fan allt.
Grattis till er pajaser som gick och röstade fram dessa lögnaktiga råttor! Skall tilläggas att dom andra också är det, men dom gick inte ut med sån här bullshit som verkligen har röv knullat den svenska befolkningen. Detta är inte försvarbart nånstans!
De har majoritet. De har fria tyglar till att göra nästan allt de vill.
Be utsugrna I EU att kyssa den store – och hotar Dom med viten kan Dom skicka sin arme för att driva in det
Horungar
EU kan faktiskt dra åt helvete.
Har jag förstått det rätt om det här alltså bygger på att billigare disel = högre utsläpp?
Det är alltså tvärlugnt att sänka priset om totala utsläpp ändå håller sig under taken?
Misstroendeförklaringarna som denna regering inklusive SD drev av olika anledningar bleknar ju i jämförelse med detta. Tror aldrig under mina 30 år en tillträdande regering varit såhär oärlig och misslyckad mot sina väljare.
The dildo of consequences rarely arrives lubed.
Nånstans måste man ju väga kostnaden för att köpa sig fri mot kostnaden för inflation.
Vad tror ni att ett dieselpris på 40kr/L gör för matpriserna ?
De höjer skatterna nu så att de sedan kan sänka dom igen till nästa val och säga ”Vi sänkte skatten”
Jag undrar vem som trodde på detta valfläsk?
Det är så jävla svårt att få något som helst gjort i sverige eftersom vi är så smutas in i EU regler – teknisk set – så styrs sverige 100% från EU nu.
Det roliga med sådana här trådar är att kritikerna förutsätter att alla som röstade höger gjorde det för att sänka bensinpriser och få bidrag för elräkningen.
Sorjigt att tidigare regeringar satt oss i en sitts där vi inte ens kan bestämma över vårt eget hem . Vårt folk o mark sålde dom till ME . Vår infrastruktur och styre sålde dom till EU. Ska vara glada att vi äntligen har en regering som iallafall har öppna ögon och vill göra något i rätt riktning.
Regeringen under all kritik, men jag blir mer och mer övertygad om att EU är någon typ av mafia
Det är EU, man kan skita i vad de tycker.
Jag fattar inte hur det tänkte sänka priserna
Ringa Putin? Tjena sorry för alla vapen till Ukraina.. kan vi få lite olja? Nä?..ok
Ringer Saudi-arabien
Fortfarande sur för avslöjandet om era slavar? Kan vi olja? Inte? Ok..
USA?
Yo vi älskar die hard! Kan vi få olja till rabatterat pris?
Nej!?
Kan erkänna att jag röstade höger denna gången då jag var ganska trött på sossarna men man kände på sig att det skulle bli lite av en bajsmacka detta med. Frågan är bara om sossarna hade lyckats hålla fler löften än dessa tomtar.
Regeringen har precis blivit tillsatt. Jag tror de flesta – utom de rödgröna aktivisterna – fattar att det kommer ta tid att fixa allt som gått sönder. Vi är många som ser fram emot de attitydförändringar i politiken som regeringen ska leverera.
Det börjar närma sig, snart har vi betat av allt som inte är invandringsfrågan. Ska bli spännande att se hur sveket blir där, är väl då Sweddit faktiskt slutar låtsas som att de inte bryr sig över att ha blivit grundlurade.
Det är väl bra med reduktionsplikt, kompensera för utsläpp. Tänk om tåget och bussen var betydligt billigare och gick rakt från förorten till jobbet, hade folk varit lika oroliga över bensinpriset, om bussen var lika snabb eller snabbare än bilen?