>Kokain är vanligare i det socioekonomiskt starkare området, men användningen av amfetamin och tramadol är långt ifrån lika utbredd som i andra delar av Göteborg. Det visar resultaten från den mätning som statliga forskningsinstitutet Rise genomförde under en vecka i juni.
> – Resultaten går i linje med förra årets. Det går att urskilja att det skiljer sig mellan preparaten beroende på område, säger Catharina Lindstedt, planeringsledare på Göteborgs stads kunskapscentrum mot organiserad brottslighet.
>Projektet inleddes 2021. Under en vecka, med start i mitten av juni, samlades då prover av avloppsvattnet in vid fyra mätstationer i Göteborg. Erik Nord, som då var chef för polisen i Storgöteborg, drog slutsatsen att rapporten visade på ett omfattade missbruk.
>Samma vecka i år togs nya prover – och de visar alltså att flera av skillnaderna inom staden kvarstår. Enligt Catharina Lindstedt stärker det bilden av hur narkotikaanvändningen ser ut i staden, och kan tillsammans med andra analyser bidra till att mer specifika åtgärder mot narkotikan kan sättas in där de behövs.
> – Så att man inte sätter in en åtgärd för hela staden när man egentligen behöver sätta in helt olika åtgärder, eftersom att konsumtionen ser helt olika ut.
>Olika socioekonomiska områden
>En av mätstationerna är Ryaverket på Hisingen, som samlar avloppsvatten från såväl stora delar av Göteborg som kranskommuner. Resultaten därifrån kan därför ge något av en helhetsbild. De andra tre mätstationerna är utvalda för att motsvara olika socioekonomiska områden i Göteborg – ett starkt, ett medelområde och ett socioekonomiskt svagt område.
>Att skillnader syns, gällande vilken narkotika som är vanligast i vilka områden, förvånar inte polisinspektör Maria Sahlström.
>Samtidigt är alltså exempelvis kokain vanligare i det socioekonomiskt starkare området, vars pumpstation i rapporten finns vid Hovås Oxledsväg. Kokainet förekom emellertid också i avloppsvattnet i medelområdet – vid Norumsgärde på Hisingen – samt i området med låga inkomster – kring Kosmosgatan i Bergsjön.
> – Kokain har alltid varit en drog som har använts i socioekonomiskt starkare klasser. Men det har också förändrats lite – det är inte en partydrog för höginkomsttagare endast nu, utan det har blivit vanligare bland till exempel ungdomar också, säger Maria Sahlström.
>Koppling till kriminella gäng
>Enligt polisinspektören Maria Sahlström är det viktigt att arbeta med att få ner narkotikaanvändningen i staden, framför allt då försäljningen har en tydlig koppling till den organiserade brottsligheten och Göteborgs utsatta områden.
> – Drogmarknaden styrs till stor del av våra kriminella nätverk och försäljningen sker inte bara i anknytning till våra utsatta områden utan över hela staden. Det är de kriminella nätverken som tjänar pengar på att övriga befolkningen köper narkotika.
>Vad tänker du kring att människor i alla samhällsskikt, mot den bakgrunden, brukar narkotika?
> – Jag tror att man inte riktigt förstår att man faktiskt, på ett eller annat sätt, bidrar till den organiserade brottsligheten när man köper sin narkotika. Sedan är det inte bara det, utan det finns naturligtvis en hälsoaspekt i det också. Det finns många anledningar till att man inte ska bruka narkotika.
>Polisen: ”Utbredd narkotikaanvändning”
>Bakgrunden till mätningarna är ett uppdrag från alliansens kommunbudget 2020, om att identifiera brottsutsatta och otrygga platser i Göteborg. Att kartlägga narkotikaanvändningen anses därför vara viktigt, då narkotikaförsäljningen i sig dels anses bidra till otrygghet, men också kan kopplas till kriminella miljöer.
>Under årets mätperiod visar resultaten att förekomsten av flera typer av narkotika ökat jämfört med förra årets mätning. Nivåerna av såväl amfetamin som kokain och tramadol var högre än 2021.
> – Det är en väldigt utbredd narkotikaanvändning i alla samhällsklasser, säger Maria Sahlström.
>Resultaten kan dock påverkas av olika osäkerhetsfaktorer. De inblandade aktörerna är därför noggranna med att betona att årets rapport behöver sättas i ett större perspektiv, som en pusselbit i ett större pussel.
>Högre nivåer i Göteborg än Gävle
>Utöver att mäta den faktiska mängden av olika substanser har man också beräknat hur många doser narkotika, per 1 000 invånare och dygn, som nivåerna motsvarar vid Ryaverket. De resultaten visar att det under den aktuella juniveckan brukades omkring 70 doser cannabis, 57 doser amfetamin och 7 doser kokain per 1 000 invånare och dag.
>Det innebär inte att man säkert kan säga att så pass många personer tagit de olika substanserna varje dag. Omvandlingen följer dock en formel, baserat på vad forskarna anser är normaldoser, som även andra städer använder. Det gör resultaten jämförbara.
>När kommunen jämför resultaten med motsvarande mätningar i Gävle, som har pågått under en längre tid, framkommer att förekomsten av narkotika i göteborgarnas avloppsvatten var högre vid den aktuella mätningen. Analyserna av vad det innebär, och hur narkotikaproblematiken kan hanteras, fortsätter nu. Och nästa år väntar, enligt planen, en ny mätning.
> – Analysen ska inte stå för sig själv, utan tillsammans med annat. Men nu när vi har kommit till år två, och det visar samma trender och tendenser, så stärker det ändå bilden.
Ju tidigare man förstår att narkotika användning inte kommer att upphöra bara för att man ”bidrar till organiserad brottslighet” desto bättre för alla inblandade. Användaren slutar knappast bruka droger för att det kan gynna organiserad brottslighet.
Och att kalla det för ”knarkandet” visar bara deras syn på de som brukar/missbrukar olika substanser. Ingen har väl någonsin sagt ”ska bara knarka klart mitt kaffe så är jag redo”
Hur mycket ”knarkande” i form av alkohol under jul/nyår hade varit intressant att veta, något som inte bara accepteras utan rakt av uppmuntras.
Lol. Det går bra med det narkotikafria samhället ser jag.
Bara jag som får en stroke av diagrammet? Vad är x-axeln? Är siffrorna en sammanvägning av alla områden som har testats under testveckan (dvs Gbg och Gävle)?
Glöm inte att adhd medicin innehåller amfetamin right?
Första diagrammet har ingen x-axel. Andra diagrammet är så områdesspecifikt att det är omöjligt att få en helhetsbild annat än att det är ganska stadigt?
Detta visar ju klart och tydligt den tragiska verkligheten kring droganvändning i Sverige:
De flesta har inte råd med den bra skiten och får nöja sig med hasch och fultjack.
Dags att dricka avloppsvatten då!
Så när cannabis ökar så ökar amfetamin straxt efteråt och kokain är relativt stabilt i konsumtionen.
Ser nästan ut som att folk börjar med cannabis för att sedan växla över till amfetamin och sedan växla tillbaka.
LegalIiize it ye-ah
En person påverkad på cannabis oroar mig mycket mindre än någon som är påverkad på alkohol. 🙄
Jag är inte för att vi ska privatisera försäljningen av mjuka droger som i USA, men varför kan vi inte ha ett systembolag för mjuka drogar i Sverige? Hårdare droger förses utav sjukhusen som kan hjälpa att behandla drogmissbruket. Då vet man vad kokainet är cuttat med något som inte gör drogen farligare och minska överdoser.
Per person eller ?
Bra att gäng kriminella har nått lätt att tjäna pengar på : droger och alla skjutningar bästa som finns , ”drogfritt samhälle ”funkar så bra /s
Lite kul att det står att det knarkas mer i Göteborg än i Gävle, Göteborg är större än Gävle.
Men det knarkas för mycket här med…
Jävla fest i Norumsgärde 22/6 ser det ut som
Vad i renaste helvete
Har alltid tyckt att mätningar av avloppsvatten är lite märkligt. Mängden narkotika i urin borde ju vara mikroskopisk. Borde ju räcka med att en enda person spolar ner några gram eller till och med en tom påse med några milligram kvar i för att resultatet ska bli oerhört fel.
18 comments
>Kokain är vanligare i det socioekonomiskt starkare området, men användningen av amfetamin och tramadol är långt ifrån lika utbredd som i andra delar av Göteborg. Det visar resultaten från den mätning som statliga forskningsinstitutet Rise genomförde under en vecka i juni.
> – Resultaten går i linje med förra årets. Det går att urskilja att det skiljer sig mellan preparaten beroende på område, säger Catharina Lindstedt, planeringsledare på Göteborgs stads kunskapscentrum mot organiserad brottslighet.
>Projektet inleddes 2021. Under en vecka, med start i mitten av juni, samlades då prover av avloppsvattnet in vid fyra mätstationer i Göteborg. Erik Nord, som då var chef för polisen i Storgöteborg, drog slutsatsen att rapporten visade på ett omfattade missbruk.
>Samma vecka i år togs nya prover – och de visar alltså att flera av skillnaderna inom staden kvarstår. Enligt Catharina Lindstedt stärker det bilden av hur narkotikaanvändningen ser ut i staden, och kan tillsammans med andra analyser bidra till att mer specifika åtgärder mot narkotikan kan sättas in där de behövs.
> – Så att man inte sätter in en åtgärd för hela staden när man egentligen behöver sätta in helt olika åtgärder, eftersom att konsumtionen ser helt olika ut.
>Olika socioekonomiska områden
>En av mätstationerna är Ryaverket på Hisingen, som samlar avloppsvatten från såväl stora delar av Göteborg som kranskommuner. Resultaten därifrån kan därför ge något av en helhetsbild. De andra tre mätstationerna är utvalda för att motsvara olika socioekonomiska områden i Göteborg – ett starkt, ett medelområde och ett socioekonomiskt svagt område.
>Att skillnader syns, gällande vilken narkotika som är vanligast i vilka områden, förvånar inte polisinspektör Maria Sahlström.
>Samtidigt är alltså exempelvis kokain vanligare i det socioekonomiskt starkare området, vars pumpstation i rapporten finns vid Hovås Oxledsväg. Kokainet förekom emellertid också i avloppsvattnet i medelområdet – vid Norumsgärde på Hisingen – samt i området med låga inkomster – kring Kosmosgatan i Bergsjön.
> – Kokain har alltid varit en drog som har använts i socioekonomiskt starkare klasser. Men det har också förändrats lite – det är inte en partydrog för höginkomsttagare endast nu, utan det har blivit vanligare bland till exempel ungdomar också, säger Maria Sahlström.
>Koppling till kriminella gäng
>Enligt polisinspektören Maria Sahlström är det viktigt att arbeta med att få ner narkotikaanvändningen i staden, framför allt då försäljningen har en tydlig koppling till den organiserade brottsligheten och Göteborgs utsatta områden.
> – Drogmarknaden styrs till stor del av våra kriminella nätverk och försäljningen sker inte bara i anknytning till våra utsatta områden utan över hela staden. Det är de kriminella nätverken som tjänar pengar på att övriga befolkningen köper narkotika.
>Vad tänker du kring att människor i alla samhällsskikt, mot den bakgrunden, brukar narkotika?
> – Jag tror att man inte riktigt förstår att man faktiskt, på ett eller annat sätt, bidrar till den organiserade brottsligheten när man köper sin narkotika. Sedan är det inte bara det, utan det finns naturligtvis en hälsoaspekt i det också. Det finns många anledningar till att man inte ska bruka narkotika.
>Polisen: ”Utbredd narkotikaanvändning”
>Bakgrunden till mätningarna är ett uppdrag från alliansens kommunbudget 2020, om att identifiera brottsutsatta och otrygga platser i Göteborg. Att kartlägga narkotikaanvändningen anses därför vara viktigt, då narkotikaförsäljningen i sig dels anses bidra till otrygghet, men också kan kopplas till kriminella miljöer.
>Under årets mätperiod visar resultaten att förekomsten av flera typer av narkotika ökat jämfört med förra årets mätning. Nivåerna av såväl amfetamin som kokain och tramadol var högre än 2021.
> – Det är en väldigt utbredd narkotikaanvändning i alla samhällsklasser, säger Maria Sahlström.
>Resultaten kan dock påverkas av olika osäkerhetsfaktorer. De inblandade aktörerna är därför noggranna med att betona att årets rapport behöver sättas i ett större perspektiv, som en pusselbit i ett större pussel.
>Högre nivåer i Göteborg än Gävle
>Utöver att mäta den faktiska mängden av olika substanser har man också beräknat hur många doser narkotika, per 1 000 invånare och dygn, som nivåerna motsvarar vid Ryaverket. De resultaten visar att det under den aktuella juniveckan brukades omkring 70 doser cannabis, 57 doser amfetamin och 7 doser kokain per 1 000 invånare och dag.
>Det innebär inte att man säkert kan säga att så pass många personer tagit de olika substanserna varje dag. Omvandlingen följer dock en formel, baserat på vad forskarna anser är normaldoser, som även andra städer använder. Det gör resultaten jämförbara.
>När kommunen jämför resultaten med motsvarande mätningar i Gävle, som har pågått under en längre tid, framkommer att förekomsten av narkotika i göteborgarnas avloppsvatten var högre vid den aktuella mätningen. Analyserna av vad det innebär, och hur narkotikaproblematiken kan hanteras, fortsätter nu. Och nästa år väntar, enligt planen, en ny mätning.
> – Analysen ska inte stå för sig själv, utan tillsammans med annat. Men nu när vi har kommit till år två, och det visar samma trender och tendenser, så stärker det ändå bilden.
https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/drogerna-i-g%C3%B6teborgs-avloppsvatten-avsl%C3%B6jar-narkotikabruket-1.88655496
knark är bajs
Ju tidigare man förstår att narkotika användning inte kommer att upphöra bara för att man ”bidrar till organiserad brottslighet” desto bättre för alla inblandade. Användaren slutar knappast bruka droger för att det kan gynna organiserad brottslighet.
Och att kalla det för ”knarkandet” visar bara deras syn på de som brukar/missbrukar olika substanser. Ingen har väl någonsin sagt ”ska bara knarka klart mitt kaffe så är jag redo”
Hur mycket ”knarkande” i form av alkohol under jul/nyår hade varit intressant att veta, något som inte bara accepteras utan rakt av uppmuntras.
Lol. Det går bra med det narkotikafria samhället ser jag.
Bara jag som får en stroke av diagrammet? Vad är x-axeln? Är siffrorna en sammanvägning av alla områden som har testats under testveckan (dvs Gbg och Gävle)?
Glöm inte att adhd medicin innehåller amfetamin right?
Första diagrammet har ingen x-axel. Andra diagrammet är så områdesspecifikt att det är omöjligt att få en helhetsbild annat än att det är ganska stadigt?
Detta visar ju klart och tydligt den tragiska verkligheten kring droganvändning i Sverige:
De flesta har inte råd med den bra skiten och får nöja sig med hasch och fultjack.
Dags att dricka avloppsvatten då!
Så när cannabis ökar så ökar amfetamin straxt efteråt och kokain är relativt stabilt i konsumtionen.
Ser nästan ut som att folk börjar med cannabis för att sedan växla över till amfetamin och sedan växla tillbaka.
LegalIiize it ye-ah
En person påverkad på cannabis oroar mig mycket mindre än någon som är påverkad på alkohol. 🙄
Jag är inte för att vi ska privatisera försäljningen av mjuka droger som i USA, men varför kan vi inte ha ett systembolag för mjuka drogar i Sverige? Hårdare droger förses utav sjukhusen som kan hjälpa att behandla drogmissbruket. Då vet man vad kokainet är cuttat med något som inte gör drogen farligare och minska överdoser.
Per person eller ?
Bra att gäng kriminella har nått lätt att tjäna pengar på : droger och alla skjutningar bästa som finns , ”drogfritt samhälle ”funkar så bra /s
Lite kul att det står att det knarkas mer i Göteborg än i Gävle, Göteborg är större än Gävle.
Men det knarkas för mycket här med…
Jävla fest i Norumsgärde 22/6 ser det ut som
Vad i renaste helvete
Har alltid tyckt att mätningar av avloppsvatten är lite märkligt. Mängden narkotika i urin borde ju vara mikroskopisk. Borde ju räcka med att en enda person spolar ner några gram eller till och med en tom påse med några milligram kvar i för att resultatet ska bli oerhört fel.