Vi ser alltid upp till vuxna (nästan alla), vi försöker alltid göra det lilla extra, det lilla extra som utmärker och visar en mognad.
Men, visste du att dem vuxna bokstavlig talat har skapa en oreda som förmodligen jag och du under 20-års åldern kommer märka och bli så inhelvete drabbade av? Många vuxna kommer förmodligen inte ens finnas kvar när det här händer, för då är det vi som är dem vuxna.
Du kanske undrar, vad? Jo vart ska man börja, vi kan börja med bostadspolitiken. 1990 kunde du i princip köpa dig en helt normal lägenhet efter drygt ett års vanligt knegande. Du behövde inget bostadslån om du inte skulle slå till väldigt stort på någon villa med en havsutsikt och många kvadrat mark.
Idag, så kan du inte ens få en lägenhet i en normalstor förort för under en miljon, vissa byar kanske 500000, men poängen är att dem flesta oftast behöver ta en bolån. Du kanske undrar, vad är problemet. Jo, det innebär att dagens generation som ska komma in i bostadsmarknaden kommer få betala dem högsta priserna i modern tid, priserna har skjutit från den vanliga inflationen med över flera tusen procent.
Så när du köper din “dröm” lägenhet så har du i princip gjort kanske ditt livs sämsta affär beroende på hur man räknar och den som köpte bostaden innan 2010-2000 talet gjort sin livs affär (förmodligen en person över 40+). De människorna kommer få flera miljoner i avkastning, en sådan avkastning som inte ens aktiemarknaden kan ge. Det kommer innebära att för att vi unga ska ha en chans att komma in i bostadsmarkanden så kommer vi tvingas att jobba resten av våra liv för att kunna betala av dem här enorma skulderna.
Många vuxna kommer förmodligen att flytta till en sydkust och spendera sina miljoner som den har tjänat på bekostnad av oss unga. Sedan har jag inte ens nämnt räntan, om räntan skulle gå upp med här bostadspriserna till ungefär 7-8% så kommer vi förmodligen att lägga undan över 10000 kr (om man har tur) i månaden på enbart ränta. Medans många vuxna inte kommer ha något bostadslån då inflationen dem varit med och skapat kommer äta upp skulderna.
Konsekvenser av den här helt otroligt oansvariga politiken kommer förmodligen innebära att vi kommer uppleva en total krasch inom ekonomin, för som alltid spräcks inflationen till slut. Alltså bubblan spricker.
Det var en grej, sedan har vi nästa grej. Såklart, vår Jord. Alltså hotet mot klimatet.
Vart ska vi börja?
Tror inte ens jag behöver, men typ det kommer bli konsekvenser som vi inte ens har en aning om. Enkelt kortfattat så kommer det förmodligen bli vattenbrist, matbrist och många ekosystem kommer dö ut.
En bra sammanfattning av den globala uppvärmningen:
[https://climate.ec.europa.eu/climate-change/consequences-climate-change\_sv](https://climate.ec.europa.eu/climate-change/consequences-climate-change_sv)
Sedan har jag inte ens nämnt konsekvenser av överfiske, kemikalier i vår natur osv. Utan detta är enbart den globala uppvärmningen och den globala ekonomin i framtiden.
Sedan finns det många saker till, men Kl är 3:30 och jag vill fan sova nu.
14 comments
Ekonomidelen är helt korrekt och den borde vi alla vara rädda/förbannade över. Bara vara kall och vänta på kraschen. Har aldrig tagit ett lån i mitt 35 åriga liv och nu med räntor på väg upp så får man faktiskt tänka lite.
Klimatet har det skrikits om i 70 år med nya stolpar för världens undergång hela tiden… Skulle inte lägga för mycket ångest på det för att vara ärlig. Problemet är väl att det letat sig in i politiken och EU har massa korkade lagar på väg som kommer göra mer skada än nytta.
Underförstått så kan vi tydligen inte bara bygga billiga hyresrätter som vi en gång gjorde för det skulle “förstöra marknaden”. Totalt vansinne.
Vi kan alla ge fan i att skaffa barn och begränsa invandring så har vi snart överskott av lägenheter…
Gottem.
Tyvärr har du helt rätt. Jag beklagar, verkligen, det gör jag.
Som tillhörande den åldersgrupp som, åtminstone vad gäller bostadsmarknaden, gynnats av den utveckling du beskriver kan jag bara säga att det inte ger mig ett uns av tillfredsställelse. Jag är djupt bekymrad över hur nästa generation och deras barn ska få det.
Bo måste alla, och bostaden får inte kosta hur mycket som helst, man måste ha råd att leva också. Det måste finnas pengar till mat, kläder, transport, medicin, sparande och lite nöje – så är det bara, och man måste ha marginal om man blir sjuk/arbetslös/ensamstående. Bostadens kostnad får inte ta alltför stor tugga ur en medborgares månatliga inkomst, det är ett nationalekonomiskt faktum.
Riksbanken har under många år påpekat att svenskarna är för högt skuldsatta och bostadspriserna stiger för mycket. Det egentliga budskapet är att det är för dyrt att bo. Jag kan inte förstå varför det inte skapat mer opinion och större press på politikerna, för det är oerhört allvarligt. Hela ansvaret har lagts på individen när det i grund och botten är ett samhällsekonomiskt och politiskt problem, för individen är maktlös. Man måste ju bo! Men det är klart, det finns ju starka ekonomiska incitament att ha det såhär och så länge opinionen inte kräver förändring kan det rulla på.
Sen det här med klimatkrisen. Återigen – beklagar! Jag kan inte för mitt liv förstå att det fortfarande finns människor som inte tar detta på allvar, som inte gör allt de kan för att motverka klimatförändringarna. Att så många tycker att någon annan ska fixa detta eller att det inte ens är på riktigt osv. Även i denna fråga krävs stark och högljudd opinion.
Det är som att vi sitter på ett riktigt bekvämt och trevligt snabbtåg som vi får höra är påväg mot en bro som rasat, och vissa tror inte på det och andra diskuterar vems ansvar det är att laga den och hur det ska göras medan ytterst få vill bromsa in och kliva av. Att jag själv möjligen hinner dö innan tåget kommer till denna bro är verkligen ingen tröst när jag har tre barn på tåget.
Tro inte att alla vuxna skiter i er som är unga, det gör vi sannerligen inte. Skulle säga att det är de finansiella systemen som skiter i er. De strukturerna skiter i framtiden, både för människor och miljö.
Allting du beskriver kommer från att pengar skapas i samband med lån tas. Om du vill köpa en bostadsrätt och behöver ta ett lån på 1,5 miljoner så hör banken av sig till centralbanken, som skapar 1,5 miljoner, ger till banken, som sedan lånar ut det till dig. Banken är skyldig att lämna tillbaka pengarna till centralbanken, men kan behålla att ränta du betalar.
Detta gör att det alltid finns mer pengar, och därför går priserna aldrig ner på sikt.
Ja, men också nej. De flesta problemen du tar upp är smarta människor som utnyttjar *dumma.* Konceptet är väldigt enkelt, du vill ha något du tjänar på, för att få det lurar du i folket att det andra alternativet är värre.
Se familjeekonomin, det gick skitbra under 60 talet, en familj med 2 barn, 2 bilar kunde köpa sig en villa på en inkomst, men företagarna ville tjäna mer pengar, så de sa till sina politiker kompisar att de behövde få de där extra 8h arbete per dag de kunde få av frugan med. Så självklart behövde de bli av med hemmafruar. Vad är gemene mans syn på hemmafruar i dagsläget? *Kvinnor som slavar för sin kvinnohatande män! Sambeskattning lurar kvinnor!* Vi behöver starka oberoende kvinnor som inte behöver någon man som är ute och slavar för en arbetsgivare som skiter i dem istället!
Vad hände med den personliga friheten? Politiker gjorde tom ett aktivt val att inte försöka stoppa kriminaliteten, så att folket ska be politikerna om mer övervakning, mer inkräktande på den personliga friheten. Tror ni på riktigt saft och bulle, bjuda gängledare på pizza osv är det bästa vår politiska elit kunde komma på för att stoppa brottsligheten?
Jag ser fortfarande nästan dagligen kommentarer på hur dumma politiker är. Det är långt ifrån sanningen. De är inte dumma de är onda. Det är något helt annat. Ingen människa gör *misstag* efter *misstag* 75 år i rad. Att singla slant resulterar till och med i alla fall 50% rätt. Gör du mer än 50% fel är det inte misstag utan planerat. Sen är de självklart väldigt glada över att ni sitter och kallar dem “dumma idioter”, och ursäktar dem för deras “misstag”, klart de inte kommer rätta er.
Eller hur ni fortsätter bråka om “mitt block är bättre än ditt!”, vi har precis bytt block, bokstavligen 4 månader sedan, och folk har redan glömt att det gick till precis likadant innan som det gör nu. Men nu sitter vi här, “om bara mitt block vinner nästa val så blir det bättre”. Hur många gånger ska vi behöva byta block för att folk ska fatta att det är inte färgen på politikerna som är problemet.
Alla behöver inte bo i Stockholm. Köp en lägenhet i någon småstad för 300 000
Det är ok. Vi löser det när det kommer. Ingen poäng stt må dåligt över morgondagens problem.
Matbrist stämmer inte om du pratar Sverige. Norra delen av klotet kommer bli bördigare.
Det du beskriver är en självklar och oundviklig följd av centraliserad beslutsfattning och demokratiska krafter framför individuella friheter och rättigheter. Om problemet inte analyserad korrekt kommer det garanterat bli värre.
En sak som unga missar är att de troligen är dem som fått störst del av de äldres bostadsaffärer, bil, bra mat, billiga kläder och liknande.
Utan allt det skulle inte så många unga haft en så bra uppväxt som de haft idag.
När jag växte upp blev jag sällan mätt vid matbordet, eftersom, jag visste att mamma hade dåligt med pengar.
Vi åkte inte på solsemester en enda gång, hade inget sommarhus och ingen bil.
Ibland hade vi råd med busskort och slapp gå flera kilometer till kompisar.
I stort sett alltid begagnade möbler och kläder.
Dator var bara att glömma. Eller video för att kunna hyra filmer.
Till exempel.
Så om vi slår ut det på ett helt liv, undrar jag ifall jag eller du har förbrukat mer resurser då vi dör?
Nu är jag inte över 40 så hör inte till den grupp du pratar om men dina upplevelser om möjligheterna 1990 är inte normen, och din utveckling sedan dess är klart felaktig. Inflationsjusterade ökningen av fastighetspriserna sedan 1990 är kring 200-250% i Storstockholm som är en av de större ökningarna i landet, stor ökningen men långt ifrån “flera tusen procent” som du hävdar.
Inte ens 1992/1993 mitt i bostadskraschen (relativt stor nedgång från 1990) kunde det en normal arbetstagare la undan på ett år räcka till att köpa en bostad helt utan lån förutom i extremfall. Vanliga genomsnittslöner låg under 20 tkr/mån innan skatt och för unga bra mycket lägre. En vanlig villa i en Stockholmsförort (inte en fin en) med renoveringsbehov mitt under fastighetskrisen kostade fortfarande över en miljon.
Så ja även de inflationsjusterade priserna var mycket lägre då, men räntorna var också mycket högre. Men även om man justerar med löner, priser och ränta så betalar man mer idag (förutom kanske under extremperioden med 14% årsränta), men det är inte så sinnessjuk stor skillnad som du vill få det till.
Min generation (70-talist) tyckte i rätt stor utsträckning också att “dem vuxna” hade ställt till det rätt mycket på 90-talet när vi kom ut i vuxenlivet samtidigt som det knappt gick att få ett städjobb.
Ja lägenheterna var billigare, men du får gärna utveckla resonemanget hur jag som ung skulle ha lyckats tjäna ihop till en på ett år.
Global uppvärmning var inte på tapeten, men ozonhålet framstod som ett lika allvarligt hot etc. Du kanske inte hört så mycket om ozonhålet – det beror på att vuxengenerationen tagit tag i det problemet åt dig och långsamt är på väg att vända utvecklingen. Polio och smittkoppor har varken du eller jag tänkt speciellt mycket på. Det beror på att tidigare vuxengenerationer tagit tag i de problemen. Det finns tiotusentals problem som du och jag inte behöver tänka på för att tidigare generationer löst dem åt oss. Men i likhet med tidigare generationer så ser du bara de problem som är aktuella nu och tycker att vuxengenerationen har förstört. Om 20 år står dina barn och gör samma sak.
Folk kommer tacka dig också för att ha “förstört” deras liv….
Detta är inget nytt!