Ifall det är på det viset så ska vi inte snacka om deras mammors slukhål..😆🤷
Brukar kallas för vakar, men det kanske man inte vet i storstan.
Skriver dom bara att is har hål, så är det ingen som klickar på artikeln och då genereras mindre reklampengar.
De här vakarna angriper aktivt människor.
I en facebookgrupp för långfärdsskridskoåkare jag är med i var det en av gruppens administratörer som beskrev slukhål och dess motsats, stöpvattenhål, på det här sättet.
> Skillnaden mellan slukhål och stöpvattenhål
>I Uppland har det varit plusgrader och regnat en hel del de senaste dygnen. Tack vare dagens klara väder har dock isarna börjat torka upp och överis börjar bildas trots att det är +3°C i luften. Men alltjämt är det dock mycket vatten på isen på många sjöar. I och med att isen är elastisk kan den att böjas horisontellt av vind och temperaturväxlingar.
>I nedbuktningarna kan vattnet bli flera decimeter djupt förutsatt att det inte slår upp en råk där spänningen är som störst. På uppbuktningarna kan isen vara torr och hård trots att det är plusgrader i luften. Hemligheten bakom detta fenomen är utstrålningen. Vid klart väder är nettoutstrålningen hög (utstrålning stor, instrålning liten) vilket kyler ner och bevarar isen. Vid mulet väder ökar nettoinstrålningen då jordens utstrålning studsar mot molnen och går ner mot jordytan igen. Denna minimala strålning värmer och kan smälta isen. Samma fenomen kan beskådas under anslutning till broar, bryggor och träd som hänger ut över isen. Förångning av vattnen i klart väder gynnas av vind och låg luftfuktighet. Detta kyler och bevarar isen.
>I vattensamlingarna brukar det finnas små hål där vattnet succesivt dräneras ner genom isen. Dessa hål kallas Slukhål. Ibland är flödet så stort att det bildas virvlar som kan vidga hålet. Dessa kan bli så stora så att man lätt kan få ner hela skridskon. Sker detta med lite fart kan det lätt uppstå en underbensfraktur. Om flödet är det motsatta, dvs att vattnet strömmar upp genom isen bildas ett sk. stöpvattenhål. Då detta fenomen vanligtvis uppkommer när det ligger tung blötsnö på isen bildar vattenflödet kanaler bort från hålet likt tentakler i det porösa snöslasket. Stöpvattenhål uppkommer ofta i anslutning till gamla sprickor.
5 comments
Ifall det är på det viset så ska vi inte snacka om deras mammors slukhål..😆🤷
Brukar kallas för vakar, men det kanske man inte vet i storstan.
Skriver dom bara att is har hål, så är det ingen som klickar på artikeln och då genereras mindre reklampengar.
De här vakarna angriper aktivt människor.
I en facebookgrupp för långfärdsskridskoåkare jag är med i var det en av gruppens administratörer som beskrev slukhål och dess motsats, stöpvattenhål, på det här sättet.
> Skillnaden mellan slukhål och stöpvattenhål
>I Uppland har det varit plusgrader och regnat en hel del de senaste dygnen. Tack vare dagens klara väder har dock isarna börjat torka upp och överis börjar bildas trots att det är +3°C i luften. Men alltjämt är det dock mycket vatten på isen på många sjöar. I och med att isen är elastisk kan den att böjas horisontellt av vind och temperaturväxlingar.
>I nedbuktningarna kan vattnet bli flera decimeter djupt förutsatt att det inte slår upp en råk där spänningen är som störst. På uppbuktningarna kan isen vara torr och hård trots att det är plusgrader i luften. Hemligheten bakom detta fenomen är utstrålningen. Vid klart väder är nettoutstrålningen hög (utstrålning stor, instrålning liten) vilket kyler ner och bevarar isen. Vid mulet väder ökar nettoinstrålningen då jordens utstrålning studsar mot molnen och går ner mot jordytan igen. Denna minimala strålning värmer och kan smälta isen. Samma fenomen kan beskådas under anslutning till broar, bryggor och träd som hänger ut över isen. Förångning av vattnen i klart väder gynnas av vind och låg luftfuktighet. Detta kyler och bevarar isen.
>I vattensamlingarna brukar det finnas små hål där vattnet succesivt dräneras ner genom isen. Dessa hål kallas Slukhål. Ibland är flödet så stort att det bildas virvlar som kan vidga hålet. Dessa kan bli så stora så att man lätt kan få ner hela skridskon. Sker detta med lite fart kan det lätt uppstå en underbensfraktur. Om flödet är det motsatta, dvs att vattnet strömmar upp genom isen bildas ett sk. stöpvattenhål. Då detta fenomen vanligtvis uppkommer när det ligger tung blötsnö på isen bildar vattenflödet kanaler bort från hålet likt tentakler i det porösa snöslasket. Stöpvattenhål uppkommer ofta i anslutning till gamla sprickor.