Regeringen bad EU ändra tågkartor – missar chans till miljarder i stöd

23 comments
  1. Regeringen har bett EU ändra i kartorna över var snabbtåg i Europa ska byggas.

    EU fördelar de närmaste åren 200 miljarder i stöd till moderniserade spår, men kartändringen innebär att Sverige mister möjligheter till tiotals miljarder i bidrag.

    ”Det är logiskt att regeringens beslut får konsekvenser”, säger infrastrukturminister Andreas Carlson (KD).

    I den åter uppblossade debatten efter regeringens besked om att skrota planerna på nya stambanor för tåg som kör över 250 km/h, spelar några kartor hos EU-kommissionen och ministerrådet i Bryssel en undanskymd men viktig roll.

    Vilka planerade järnvägsspår som finns på dessa så kallade TEN-T-kartor och hastigheter som de planeras för är avgörande för möjligheterna att ta del av de omkring 200 miljarder som EU är på väg att fördela för att, som det heter, ”stödja övergången till renare, miljövänligare och smartare rörlighet”.

    Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).
    Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD). Foto: Pontus Lundahl/TT
    Med fyra olika beslut precis före jul bytte regeringen spår i järnvägspolitiken. Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) beställde nya utredningar om sträckorna Ostlänken, Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund.

    Fakta. EU:s TEN-T-system
    EU:s väg- och järnvägsplanering ligger i det så kallade TEN-T-systemet, Trans-European Transport Network, och på dess hemsida är fortfarande planerade höghastighetsbanor, ”high speed”, mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö inritade som del av EU:s ”kärnnät”.

    EU beviljar stöd till prioriterade projekt på upp till 30 procent av byggkostnaden, eller upp till 50 procent om vägen eller järnvägen går mellan flera länder. Totalt fördelas 26 miljarder Euro i stöd till transportsektorn fram till år 2027.

    Samtidigt beslöt regeringen att Trafikverket omedelbart skulle avbryta planeringen för det så kallade centrala avsnittet för de stambanor som regeringen Reinfeldt lanserade 2014, alltså sträckorna Linköping-Borås och Jönköping-Hässleholm.

    Andreas Carlson motiverade beslutet med att regeringen ”i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik eftersom det främjar jobb och tillväxt”.

    – Vår inriktning är att de järnvägssatsningar som görs ska vara mer kostnadseffektiva än om den ursprungliga planen för nya stambanor för höghastighetståg hade fullföljts, sa han då.

    Nu har dock en diskussion uppstått om hur mycket pengar från de planerade nya stambanorna som regeringen faktiskt ”sparar” och kan flytta över till andra projekt, eftersom besluten alltså samtidigt stänger dörren till EU-stöd.

    Som ett exempel har den 18 kilometer långa tåg- och biltunneln under Fehmarn Bält mellan Rødby och Puttgarten, som planeras invigas år 2029, beviljats motsvarande 12 miljarder kronor. Projektet är budgeterat till 53 miljarder i 2015 års penningvärde.

    EU:s TEN-T-nät uppdateras regelbundet och i de kartor som Sverige tog in i förhandlingarna 2021 låg de då tänka nya stambanorna med, anpassade för hastigheter över 250 km/h, inritade.

    Men 25 november i fjol kom nya instruktioner till ett möte med Coreper, kommittén som förbereder EU:s beslut. De enda spår som nu fanns på Sveriges kartor, utöver befintliga som inte är berättigade till stöd, var Ostlänken och Norrbotniabanan. Ostlänken är markerad för hastigheter från 200 km/h medan Norrbotniabanan för upp till 160 km/h. (Den senare planeras dock i dag för 250 km/h, uppger Trafikverket för DN).

    Till de som länge argumenterat för höghastighetstågen hör Miljöpartiet. Deras nye trafikpolitiske talesperson Daniel Helldén säger till DN att han tror att regeringen, i sitt behov av att komma överens med SD, inte tänkt på konsekvenserna.

    – Sträckan Malmö-Linköping som nu finns inritad som konventionell järnväg finns ju redan och kan vi sannolikt inte få några stödpengar alls för, säger Helldén och fortsätter:

    – Det tänkta nya dubbelspåret Hässleholm-Lund finns inte med, och därmed kan vi inte heller få stöd för det längre fram. Detsamma för Göteborg-Borås, som ju regeringen säger ska byggas, om än inte för farter över 250 km/h.

    Hur mycket Sverige på detta vis missar i möjligt EU-stöd säger Helldén är svårt att svara på.

    – Men det handlar om enormt stora belopp. Om vi utgår från de 320 miljarder som de nya stambanorna tidigare har bedömts kosta så handlar det ju i teorin om nära på hundra miljarder.

    Helldén tog även upp risken för missade EU-medel under en interpellationsdebatt i riksdagen på tisdagskvällen där han beskrev det som ”pinsamt” att se Sveriges nya kartmaterial.

    – Jag kan inte förstå hur regeringen kan göra så här, sa han då.

    – Det är mycket märkligt. Teoretiskt är det hundra miljarder som ni slarvat bort, det motsvarar ungefär merkostnaden för att bygga höghastighetståg jämfört med långsamma banor, och nu har vi ryckt bort möjligheten att få stödet för flera decennier framåt.

    Infrastrukturminister Andreas Carlson upprepade i sitt svar att regeringen gör en ny prioritering när de så kallade centrala delarna av nya stambanor strukits.

    – Att låta dem ligga kvar är också förknippat med ett åtagande. Det är inte ologiskt att beslutet att avbryta får konsekvenser för TEN-T-kartorna, svarade han Daniel Helldén.

    På DN:s fråga om regeringen räknar med att spara mer på de omlagda planerna än vad som är troligt att Sverige kunnat få i EU-stöd om de tidigare legat kvar, säger Andreas Carlson i ett skriftligt svar:

    ”Ja. Att finnas med på kartorna över TEN-T-nätverket innebär inte bara en möjlighet att få medfinansiering från EU, utan det är ett åtagande för medlemsstaterna att bygga ut den infrastruktur som finns på kartorna. När det gäller de nya höghastighetsjärnvägarna skulle åtagandet alltså ha inneburit att regeringen tagit på sig att färdigställa utbyggnaden till 2040”.

    På TEN-T-kartorna anges ”höghastighet” till farter över 200 km/h. Det är endast för Ostlänken som den markeringen finns med på nya kartorna.

    På frågan om regeringen anser att övriga sträckor som ska byggas ska hålla toppfarter under 200 km/h, svarar Andreas Carlson:

    ”Det är den svenska regeringen och Trafikverket som bestämmer vilken hastighet en järnvägssträcka ska medge. Även om en sträcka är klassificerad som konventionell järnväg på TEN-T-kartorna kan den användas för trafik på 200 km/h eller över, om den tekniska standarden medger det. På samma sätt finns det inget hinder för att dimensionera nybyggda järnvägar för hastigheter på 200 km/h eller mer, även om de är klassade som konventionella på TEN-T-kartorna.”

  2. Klockrent jävla försvar av Andreas:

    > Även om en sträcka är klassificerad som konventionell järnväg på TEN-T-kartorna kan den användas för trafik på 200 km/h eller över, om den tekniska standarden medger det.

    Så vad han säger är att om man mot förmodan väljer att bygga med vettig standard så har man bara bränt ut sig från att få EU-pengar för det, vilket är nice.

  3. >Andreas Carlson motiverade beslutet med att regeringen ”i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik eftersom det främjar jobb och tillväxt”.

    Din dumma fan, vad skulle de slopade stambanorna användas till? spår till Dressin?

    Edit: Så blir det när en stolle med 100% rövslickeri sen KDU och 0% utbildning (enstaka kurser här och där) tar över infrastrukturminister.

    Edit: PING u/kommanditbolag

  4. Innan snabbspårväg så kan dom första bygga ut dubbelbana.

    Skapa en tävling dör man kan bygga järnväg över asfalt eller upphöjd bana som kineserna erbjöd. Vad fan är det som är svårt med det nuvarande systemet.

  5. Man blir ju för fan deprimerad. Upprustning av räls, speciellt höghastighets, hade gett så enormt mycket men det är väl för mycket att begära. Det räckte alltså inte med att avveckla planerna, man gör det på det mest inkompetenta viset. Gick väl inte att sekretessbelägga var pengarna gick antar jag. Mer seriöst så verkar regression vara denna regeringens signaturmelodi än så länge. Men gissar att folk lär ha glömt det igen vid nästa val, därav att man gör detta tidigt under mandatperioden.

  6. Man hade ju hoppats att Sverige skulle hänka på de andra europeiska länderna och att satsa på tågtrafiken… Men nej, Sverige måste vara som “Mini-USA”! (Usa’s tågtrafik är urgammal och är mestadels bara frakttåg, inte mycket pendel eller vardagliga resor.)

    Vårt land går baklänges, blir så ledsen…

  7. Skönt. Jag har aldrig lyckats förstå hur höghastighetståg skulle kunna bära sig i vårt glesbefolkade land. Man gick miste om en delfinansiering via bidrag på säg 10%? och besparade skattebetalare resterande kostnad.

  8. “Vi sa att vi skulle stoppa alla bidrag och stöd och nu är det gjort! Vad menar du med att det var till Sverige?! Jag stoppade det för jag trodde att det var till fattiga personer!”

  9. Va, nuvarande KD som inte vill stötta tågtrafik utan istället vill premiera billism? Säg att det inte är så, vi som trodde att de värnade om miljö och natur.

  10. > Ja. Att finnas med på kartorna över TEN-T-nätverket innebär inte bara en möjlighet att få medfinansiering från EU, utan det är ett åtagande för medlemsstaterna att bygga ut den infrastruktur som finns på kartorna. När det gäller de nya höghastighetsjärnvägarna skulle åtagandet alltså ha inneburit att regeringen tagit på sig att färdigställa utbyggnaden till 2040

    Anar man ett mått av självinsikt här? “Om vi ska få pengarna så måste vi leverera och det är inget vi i Regeringen sysslar med”

  11. Sverige är så kallad nettobetalare till EU och varit det varje år sedan vi gick med trots att vi inte har €

    Varit i många EU länder där man imponeras av hur fina vägar och mängden snabbatåg som finns där och det har vi på sätt och vis bidragit till att det finns.

    Så nu när Sverige skulle haft chansen få tillbaka lite blev det helt enkelt bortkastat pga politisk inkompetens.

    USA och många andra EU länder ser lågkonjukturen som en bra tidpunkt till att satsa på infrastruktur.

    Här skall det istället troligen fortsättas sparas och gnetas till fattigdom istället för att utvecklas.

  12. Det mest korkade är väl dock att regeringen klassifierar järnvägslinjer som byggs för hastigheter över 200km/h som konventionell järnväg i upp till 160km/h när dem ber EU ändra TEN-T kartan och sedan använder ursäkten:

    >Även om en sträcka är klassificerad som konventionell järnväg på TEN-T-kartorna kan den användas för trafik på 200 km/h eller över, om den tekniska standarden medger det. På samma sätt finns det inget hinder för att dimensionera nybyggda järnvägar för hastigheter på 200 km/h eller mer, även om de är klassade som konventionella på TEN-T-kartorna

    Asså inser dem inte pengarna dem missar att få där?

Leave a Reply