Regeringen stryker förslaget om att offentlighetsprincipen kan komma att gälla även fristående skolor och inför i stället en ny skrivning om att de ska lyda under en ”insynsprincip”.
– Den svenska offentlighetsprincipen skulle vara svår att tillämpa för en liten skola, säger skolminister Lotta Edholm.
Frågan om offentlighetsprincipen ska gälla även fristående skolor har diskuterats fram och tillbaka under lång tid.
För några år sedan gjorde dessutom SCB och Skolverket en ny, överraskande tolkning av sekretesslagstiftningen och beslutade att statistik om fristående skolor inte skulle få lämnas ut över huvudtaget så länge skolor kan identifieras.
Det löste den förra regeringen med hjälp av en tillfällig sekretessbrytande lösning samtidigt som den drog igång den stora Skolinformationsutredningen, som var tänkt att presenteras i slutet av mars i år.
Utredningens uppdrag är att hitta en permanent lösning på hur en insamling av uppgifter ska kunna hanteras av Skolverket.
Den skulle också utreda om och hur offentlighetsprincipen eventuellt skulle kunna tillämpas även på de fristående skolorna.
Nu har den delen i utredningens direktiv strukits av den nuvarande regeringen, vilket Altinget var först med att rapportera. Inom kort ska den ersättas med en skrivning om att i stället utreda hur en så kallad insynsprincip kan införas. Det är något som även nämns i Tidöavtalet, säger skolminister Lotta Edholm (L) till DN.
– Bakgrunden är att vi måste öka insynen i friskolesektorn och enskilda friskolor. Därför kommer den sittande utredningen att få tilläggsdirektiv att göra detta, säger hon.
Hur skulle du förklara ”insynsprincip”?
– Det innebär att det offentliga får möjlighet att titta på ekonomiska förhållanden, att skolan måste lämna ut en rad uppgifter som kanske inte främst rör individer, men som är kopplade till hur skolan fungerar.
Hur det skulle kunna gå till är något som utredaren alltså ska titta närmare på. Inte ens direktiven från regeringen är färdiga än utan kommer inom några veckor, enligt Lotta Edholm.
Hon menar att offentlighetsprincipen är för svår att hantera framför allt för de små friskolorna.
– Det finns delar av den svenska offentlighetsprincipen som skulle kunna vara svår att tillämpa för en liten skola som kanske inte har juridisk kompetens, till exempel att avgöra vad som behöver vara sekretesskyddat samtidigt som man ska lämna ut handlingar ”skyndsamt”, säger hon.
Målsättningen är att den tänkta lagstiftningen med en insynsprincip ska fungera som offentlighetsprincipen fungerar för den offentliga sektorn i dag, menar hon.
– Men med hänsyn taget till att det kan vara små organisationer som främst ägnar sig åt undervisning och ska göra det också.
Det är främst de stora skolkoncernerna och deras företrädare, som Friskolornas riksförbund och Almega, som motsatt sig offentlighetsprincipen i olika remissyttranden.
Företrädare för de små friskolorna har däremot välkomnat ett införande av offentlighetsprincipen för alla skolor.
Håkan Wiclander, som är ordförande för Idéburna skolors riksförbund, har sagt till DN att det är ”självklart att offentlighetsprincipen borde gälla alla skolor”.
Är inte det här i själva verket ett förslag som går de stora skolkoncernerna till mötes?
– Nej, de stora koncernerna skulle ju klara att hantera offentlighetsprincipen. De har jurister anställda som kan avgöra om ett utlämnande av handlingar strider mot sekretess. Medan de små skulle få problem om man införde en offentlighetsprincip som är anpassad efter myndighetssverige.
Så varför är det de stora koncernerna som är kritiska?
– Jag tror det kan finnas en känsla, till exempel när det gäller ekonomiska förutsättningarna, av att man inte vill lämna ut information för att man inte vill att konkurrenterna ska få se den.
>Det är främst de stora skolkoncernerna och deras företrädare, som Friskolornas riksförbund och Almega, som motsatt sig offentlighetsprincipen i olika remissyttranden.
>Företrädare för de små friskolorna har däremot välkomnat ett införande av offentlighetsprincipen för alla skolor.
>Håkan Wiclander, som är ordförande för Idéburna skolors riksförbund, har sagt till DN att det är ”självklart att offentlighetsprincipen borde gälla alla skolor”.
Snacka om att det här luktar beställningsjobb från de stora privatskolekoncernena.
Lätt löst, alla som får offentliga pengar (skattepengar) ska gälla under offentlighetsprincipen.
Regeringen: insert fucked up decision.
Herregud, vad denna regering verkar vara ute för att skada Sverige
Högerregering’s gonna höger.
“ChatGPT, Kan du presentera en politisk modell för hur vi stegvis rövknullar svenska folket?”
Tvärtom borde de stora privata aktörerna krävas på ännu mer offentlighet och öppenhet på vart pengarna går. Att det ska finnas sekretess överhuvudtaget för privata aktörer som använder kommunens och statens pengar för ett specifikt mål är fullständigt oacceptabelt.
Noll försök till att dölja korruptionen, ens. Fängelsestraff för samtliga inblandade, tack.
vart tog den där utredningen om korruption vägen?
Ändå mysigt när regeringen böjer sig för de stora skolkoncernerna och deras möjlighet att tjäna pengar på skattemedel.
Detta gör ju konkurrensen ojämn i fördel mot friskolorna då offentlighetsprincipen kostar mycket pengar. Jävligt korkat om man vill ha en fri marknad för skolorna.
Hoppas ni som röstade höger är nöjda, det är trots allt det här ni röstade för!
26 comments
Regeringen stryker förslaget om att offentlighetsprincipen kan komma att gälla även fristående skolor och inför i stället en ny skrivning om att de ska lyda under en ”insynsprincip”.
– Den svenska offentlighetsprincipen skulle vara svår att tillämpa för en liten skola, säger skolminister Lotta Edholm.
Frågan om offentlighetsprincipen ska gälla även fristående skolor har diskuterats fram och tillbaka under lång tid.
För några år sedan gjorde dessutom SCB och Skolverket en ny, överraskande tolkning av sekretesslagstiftningen och beslutade att statistik om fristående skolor inte skulle få lämnas ut över huvudtaget så länge skolor kan identifieras.
Det löste den förra regeringen med hjälp av en tillfällig sekretessbrytande lösning samtidigt som den drog igång den stora Skolinformationsutredningen, som var tänkt att presenteras i slutet av mars i år.
Utredningens uppdrag är att hitta en permanent lösning på hur en insamling av uppgifter ska kunna hanteras av Skolverket.
Den skulle också utreda om och hur offentlighetsprincipen eventuellt skulle kunna tillämpas även på de fristående skolorna.
Nu har den delen i utredningens direktiv strukits av den nuvarande regeringen, vilket Altinget var först med att rapportera. Inom kort ska den ersättas med en skrivning om att i stället utreda hur en så kallad insynsprincip kan införas. Det är något som även nämns i Tidöavtalet, säger skolminister Lotta Edholm (L) till DN.
– Bakgrunden är att vi måste öka insynen i friskolesektorn och enskilda friskolor. Därför kommer den sittande utredningen att få tilläggsdirektiv att göra detta, säger hon.
Hur skulle du förklara ”insynsprincip”?
– Det innebär att det offentliga får möjlighet att titta på ekonomiska förhållanden, att skolan måste lämna ut en rad uppgifter som kanske inte främst rör individer, men som är kopplade till hur skolan fungerar.
Hur det skulle kunna gå till är något som utredaren alltså ska titta närmare på. Inte ens direktiven från regeringen är färdiga än utan kommer inom några veckor, enligt Lotta Edholm.
Hon menar att offentlighetsprincipen är för svår att hantera framför allt för de små friskolorna.
– Det finns delar av den svenska offentlighetsprincipen som skulle kunna vara svår att tillämpa för en liten skola som kanske inte har juridisk kompetens, till exempel att avgöra vad som behöver vara sekretesskyddat samtidigt som man ska lämna ut handlingar ”skyndsamt”, säger hon.
Målsättningen är att den tänkta lagstiftningen med en insynsprincip ska fungera som offentlighetsprincipen fungerar för den offentliga sektorn i dag, menar hon.
– Men med hänsyn taget till att det kan vara små organisationer som främst ägnar sig åt undervisning och ska göra det också.
Det är främst de stora skolkoncernerna och deras företrädare, som Friskolornas riksförbund och Almega, som motsatt sig offentlighetsprincipen i olika remissyttranden.
Företrädare för de små friskolorna har däremot välkomnat ett införande av offentlighetsprincipen för alla skolor.
Håkan Wiclander, som är ordförande för Idéburna skolors riksförbund, har sagt till DN att det är ”självklart att offentlighetsprincipen borde gälla alla skolor”.
Är inte det här i själva verket ett förslag som går de stora skolkoncernerna till mötes?
– Nej, de stora koncernerna skulle ju klara att hantera offentlighetsprincipen. De har jurister anställda som kan avgöra om ett utlämnande av handlingar strider mot sekretess. Medan de små skulle få problem om man införde en offentlighetsprincip som är anpassad efter myndighetssverige.
Så varför är det de stora koncernerna som är kritiska?
– Jag tror det kan finnas en känsla, till exempel när det gäller ekonomiska förutsättningarna, av att man inte vill lämna ut information för att man inte vill att konkurrenterna ska få se den.
>Det är främst de stora skolkoncernerna och deras företrädare, som Friskolornas riksförbund och Almega, som motsatt sig offentlighetsprincipen i olika remissyttranden.
>Företrädare för de små friskolorna har däremot välkomnat ett införande av offentlighetsprincipen för alla skolor.
>Håkan Wiclander, som är ordförande för Idéburna skolors riksförbund, har sagt till DN att det är ”självklart att offentlighetsprincipen borde gälla alla skolor”.
Snacka om att det här luktar beställningsjobb från de stora privatskolekoncernena.
Lätt löst, alla som får offentliga pengar (skattepengar) ska gälla under offentlighetsprincipen.
Regeringen: insert fucked up decision.
Herregud, vad denna regering verkar vara ute för att skada Sverige
Högerregering’s gonna höger.
“ChatGPT, Kan du presentera en politisk modell för hur vi stegvis rövknullar svenska folket?”
Tvärtom borde de stora privata aktörerna krävas på ännu mer offentlighet och öppenhet på vart pengarna går. Att det ska finnas sekretess överhuvudtaget för privata aktörer som använder kommunens och statens pengar för ett specifikt mål är fullständigt oacceptabelt.
Noll försök till att dölja korruptionen, ens. Fängelsestraff för samtliga inblandade, tack.
vart tog den där utredningen om korruption vägen?
Ändå mysigt när regeringen böjer sig för de stora skolkoncernerna och deras möjlighet att tjäna pengar på skattemedel.
Detta gör ju konkurrensen ojämn i fördel mot friskolorna då offentlighetsprincipen kostar mycket pengar. Jävligt korkat om man vill ha en fri marknad för skolorna.
Hoppas ni som röstade höger är nöjda, det är trots allt det här ni röstade för!
Lotta Ledholm (vår skolminister) valdes 2021 in i [styrelsen för skolkoncernen Tellusgruppen.](https://www.etc.se/inrikes/tidigare-skolborgarrad-varvas-till-borsnoterad-skolkoncern)
Dags för revolution snart?
Lotta edholm ”Under 2021 valdes hon in i styrelsen för den börsnoterade friskolekoncernen Tellusgruppen”
Väldigt oväntat…
Från wikipedia.
Dem kan ha hur hemliga skolor som helst. Bara det inte finansieras med skattemedel
Inte ens borgerligheten har majoritetsstöd för friskolan hos sina väljare.
Classic. Ish och fy. Borgeligheten sätter stopp för alla utredningar som hade kunnat varit bra mot korruption. Galet
Grattis ni som röstade på högerblocket. Det är såhär det blir när girigheten går före allt annat.
Får man idiotförklara den nya regeringen nu då?
Vad exakt är de som den här regeringen faktiskt har gjort bra nu igen? Nått borde de väl ändå finnas?
Amen va fan? Har alltid velat ha en lite mer genomskinlig regering menade jag inte att de skulle vara öppet korrupta.
Helt sjukt, friskolorna ska inte ha det bättre.
De ska lagstiftas bort
Vilken jävla pajas-regering.
100% efterblivet. Grattis väljare, här kommer högerpolitiken.