Forskaren sökte sig till Sverige – jobbar nu för Kinas högsta militärledning

16 comments
  1. >Våren 2014 hade den då 37-årige kinesiska forskaren Qin Fei packat färdigt sina resväskor och beviljats visum. Han hade kontaktat Lunds universitet för att fråga om det fanns en öppning för att komma och arbeta som gästforskare inom energivetenskap.

    >Det svenska universitetet svarade ja, och såg en möjlighet att utbyta erfarenheter och stärka de akademiska banden mellan Kina och Sverige. Tillsammans med sin fru lämnade han den kinesiska staden Xi’an bakom sig – och registrerades som invandrad till Sverige i april 2014.

    >Qin Fei togs emot direkt från ett av sju universitet med särskilda kopplingar till militären. Han kom senare att bli en nyckelspelare inom Kinas försvar – med uppdrag för den absolut högsta militärledningen.

    >DN:s granskning visar att Qin Fei inte är ensam. Fler forskare har följt i hans fotspår. De har utbildats i Sverige och sedan återvänt till Kina för att utföra militär forskning åt regimen.

    >Säkerhetshotet från Kina har skapat allt större rubriker det senaste året. Hotet om att Kina ska genomföra en invasion av Taiwan, den uppmärksammade ”spionballongen” över amerikanskt luftrum – och rapporter om illegala kinesiska ”polisstationer” i Europa.

    >Säkerhetspolisen har gång på gång varnat för att Kina är ett av länderna som utgör det största underrättelsehotet mot Sverige. Spetsteknologi och forskning är områden där Sverige ligger i framkant, och hamnar därför i stormaktens sikte.

    >I Säpos senaste årsrapport står det uttryckligen att den kinesiska staten använder sina medborgare för att utnyttja svenska universitet – med syftet att komma åt teknik och kunskap som stärker Kinas militära förmåga.

    >Trots den skarpa varningen fortsätter svenska universitet, tillsammans med andra myndigheter, varje år att lägga miljoner i skattepengar för att finansiera och utbilda kinesiska forskarstudenter kopplade till Kinas försvar.

    >Det gäller framför allt Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg. De senaste fem åren har de antagit närmare 30 forskarstudenter från Kina som alla har en sak gemensamt. De har forskat för sju universitet som spelar en central roll för regimens militärmakt, och som går under ett samlingsnamn i Kina.

    >”Det nationella försvarets sju söner”.

    > – Kommer forskarstudenter från De sju sönerna så finns det anledning att höja på ögonbrynen. De har ett mycket utarbetat samarbete med Kinas militär. Skulle någon av dem få tag på väldigt känslig information så är de skyldiga att förmedla detta till den kinesiska staten, säger Oscar Almén, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

    >Varningar om De sju sönerna har upprepade gånger lyfts från internationellt håll. USA har utfärdat sanktioner eller olika former av restriktioner mot alla de sju universiteten. Bland annat för att lärosätena, enligt amerikanska myndigheter, vill inhämta kunskap för att utveckla Kinas egna vapenprogram.

    >Den australiensiska tankesmedjan Australian Strategic Policy Institute (ASPI) gick redan 2019 ut med en guide för att hjälpa internationella universitet och myndigheter förstå hur en rad universitet i Kina är kopplade till landets försvarsmakt, kallad Folkets befrielsearmé.

    >ASPI bedömer att De sju sönerna utgör det största säkerhetshotet. Lärosätena har bland annat anklagats för spionage, hackerattacker och för att utveckla kärnvapen.

    >Sverige fortsätter ändå att ta in forskarstudenter från dessa universitet – och dessutom finansiera deras forskningsprojekt genom statliga bidrag.

    >På bland annat KTH och Chalmers tekniska högskola har de studerat ämnen som kärnkraftssäkerhet, kärnenergiteknik, farkostteknik och informationsteknologi. I ett par fall har de även forskat i samarbete med svenska teknikföretag som Ericsson.

    >Qin Fei och hans fru flyttade in i en lägenhet knappt en kilometer från Lunds universitet. Den kinesiska regimen stod för de flesta kostnader genom ett särskilt kinesiskt stipendium han tilldelades.

    >DN har nyligen avslöjat att den som får stipendiet, som delas ut av China Scholarship Council, måste skriva på juridiskt bindande avtal och riktlinjer. Dels kan forskarnas anhöriga straffas ekonomiskt om regler bryts – dels måste personen vara lojal mot kommunistpartiets ledning.

    >Qin Fei bedrev forskning på bland annat missiler åt den kinesiska regimen redan innan Lunds universitet beslutade att ta emot honom som gästforskare. Forskningen har publicerats av en vetenskaplig tidskrift som beskriver sig själv som ”viktig” för Kinas försvarsindustri.

    >Någon bakgrundskontroll gjordes aldrig, enligt professorn som tog emot honom i Lund.

    >DN har kartlagt en lång rad forskarstudenter som kommit till Sverige från Kina. På så sätt har vi kunnat följa hur ett 20-tal av dem gått från att ha forskat i Sverige – till att bli lärare och professorer vid De sju sönerna hemma i Kina. På universitetens öppna intranät finns lärarlistorna där de anställda berättar om sina meriter.

    >Flera av dem har arbetat i ospecificerade nationella militära forskningsprojekt. Ett par undervisar nu nästa generations forskarstudenter i bland annat vapenteknik och vapenvetenskap.

    >Men Sveriges stöd till De sju sönerna har inte bara kommit från våra egna universitet. Myndigheten Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) har enligt sin hemsida investerat över 15 miljoner kronor i gemensamma forskningsprojekt med kinesiska universitet. Bland annat med lärosäten ur De sju sönerna.

    >Den studentlägenhet som Qin Fei och hans fru bodde i finns inte längre kvar. Paret hade redan lämnat Sverige hösten 2016, innan byggnaderna på gatan revs för att ge plats åt nyare bostäder.

    >Tillbaka i Kina har Qin Fei gjort kometkarriär. Han arbetar i dag som lärare på samma universitet som han kom ifrån. Northwestern Polytechnical University – en av De sju sönerna. På skolans hemsida sträcker sig hans meritlista längre än de flesta andras.

    >Det framgår bland annat att han är medlem i en expertgrupp vid Centrala militärkommissionen – den absolut högsta militära organisationen som finns i regimen. Enligt hans cv har han vunnit sex priser i olika tävlingar för bland annat innovationer på försvarsområdet.

  2. Vatten är vått och Sverige naivt så in åt helvete att det troligtvis skulle tjäna på att styras av något annat land.

  3. Man får dock vara noggrann och se till att detta inte slår mot vanliga doktorandstudenter och eller liknande från Kina.

    Låt oss säga att en ung student utan några som helst försvarskopplingar drar till Sverige för en master, sen kommer tillbaka och söker sig till försvaret. Vi kan ju inte göra något för att förhindra det så klart. Skall vi sluta anta studenter från Kina då? Börjar röra sig i lite fel riktning.

  4. >Det svenska universitetet svarade ja, och såg en möjlighet att utbyta erfarenheter och stärka de akademiska banden mellan Kina och Sverige.

    Alltså jag förstår inte. Hur fan kan man vara så sjukt naiv?

  5. Det är väl ändå rätt så svårt att stoppa? Sverige och Kina är inte i krig eller ens fiender. Kina är istället en av Sveriges största handelspartners och vi har ett enormt akademiskt utbyte. Det är också en enorm mängd svenska studenter och gästforskare på Kinesiska universitet.

  6. Till universitetets försvar.

    Det vi vet idag, och det förhållningssättet vi har idag, är ganska nytt. Det var inte förrän efter 2016 som man började ändra förhållningssätt till Kina, och uppmärksamheten om hur Kina använder sig av denna sortens metod att få ny kunskap började först spridas efter 2016.

    På den tiden såg man fortfarande utbyte med Kina som någonting i grunden positivt och man hoppades att denna sorts kunskaps utbyte (och ekonomisk samverkan) skulle leda till att Kina öppnades upp mer och tog till sig mer demokratiska värderingar.

    Det är knappast förhållningssättet man har idag, och som man pekar på i artikeln så har universitetet nya rutiner. Numera får man i princip räkna med att all forskning som bedrivs av kinesiska gästforskare kan komma att användas av Kinesiska staten.

  7. Fattar inte problemet. Klart grabben tar erbjudande som han behöver för att klara ekonomi bäst, överleva eller främja sitt akademiska intresse bäst.

    Varför skulle han inte ta erbjudanden från kinesiska militären? Varför skulle vi förvänta oss att kinesiska medborgare skulle kunna tänka sig en bra anställning hos kinesiska myndigheter och institutioner?

  8. Det är väl det som är hela poängen med utbytet? att de ska komma hem med mer kunskap? Dock kanske man inte ska låta doktorander från utlandet jobba med försvarshemligheter?

  9. Säpo varnar och vi fortsätter finansiera och utbilda fienden. Fan va trött man blir. Enda gången man hatar Sverige är när just vi blir utnyttjade till Max av människor med solklar pissagenda. Låt Säpo köra över korkade universiteten

  10. Vad kommer härnäst – att SÄPO skulle prioritera mångfald framför rikets säkerhet när det gäller rekrytering?

Leave a Reply