Vi pratade en del om detta på univeristetet, då det är så många som skriver fel när det gäller de och dem (kan själv erkänna att jag har problem med att veta när man ska använda vad) så har det funnits diskussioner att gå över helt till “dom”

Finns en podd med Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen där de pratar om “dom-reformen”. 4 av 10 ville ha kvar de/dem, men var fjärde ville gå över till dom.
[https://spraktidningen.se/2022/09/nytt-poddavsnitt-om-en-dom-reform-i-svenskan/](https://spraktidningen.se/2022/09/nytt-poddavsnitt-om-en-dom-reform-i-svenskan/)

Vad tycker ni? Vill ni behålla *de/dem* eller vill ni ha *dom*? Varför/varför inte?

Lite fler länkar om detta:
[https://spraktidningen.se/2019/06/sista-striden-de-dem-dom/](https://spraktidningen.se/2019/06/sista-striden-de-dem-dom/)
[https://www.svd.se/a/g6Qjqk/dom-slar-snart-ut-de-och-dem-i-skriftspraket](https://www.svd.se/a/g6Qjqk/dom-slar-snart-ut-de-och-dem-i-skriftspraket)

Edit: vill lägga till att de flesta som ville övergå helt till “dom” var äldre (40+ om jag kommer ihåg rätt) medan de yngre var generellt emot att gå över till “dom”

47 comments
  1. “Dom” hör inte hemma i skriftspråket. Att folk är för lata för att lära sig är ingen ursäkt. Jag anser att de som använder “dom” när de skriver är lågutbildade.

  2. Det finns absolut noll skäl att behålla de/dem-distinktionen. Det kommer ändå försvinna med tid, känns onödigt att förhala det.

  3. Hur ska vi då kunna urskilja dem/desägarna från domsägarna?

    Ska vi börja tillåta särskrivning också?
    Jag tycker personligen dom-ordet förenklar och förfular språket.

  4. Jag säger di och dom i talspråk, men i vissa situationer dom/dom.

    Jag cringar ganska hårt när jag läser någon skriva dom, dej, sej, mej i skriftspråk. Men så vet jag att jag är lite… ehm… speciell på den punkten. Försöker lära mig att ha mer acceptans.

    Jag tror att de allra flesta som har problem med de/dem inte har problem på engelska med motsvarande ord. Det handlar alltså helt enkelt om att lära sig sakta ner när man skriver och läsa igenom det man skrivit.

    Att några lite då och då stavar fel på dessa är inte heller hela världen. I praktiken så framgår i stort sett alltid betydelsen ur kontexten och andemeningen.

    Jag tycker därför vi ska behålla de/dem som de är, både i skrift och i uttal. Dels för att alla dialekter inte säger dom/dom, dels för att i princip alla kan skriva rätt om de bara gör en ansträngning och slutligen för att om det blir fel när någon är för snabb, som idag händer ibland, så påverkar det inte förståelsen. Det påverkar bara sådana som mig som dör lite inombords. Men det är ju vårt eget fel, så det tycker jag vi får leva.

  5. de/dom. Ser ingen anledning varför man ska skriva dem men när man talar säger dom. samt så klart inte alla men de personer jag vet skriver dem använder det inte när dom talar.

  6. Om tillräckligt många använder ”dom” så kommer det tillslut bli standard. Det är så språk fungerar. Språk är levande och förändras med tiden. Svenska idag är inte samma sak som för 200 år sedan.

    Personligen har jag inga problem att använda de/dem. Har man gått i skolan borde det komma ganska intuitivt men har personligen gått över till ”dom” när jag skriver informellt, t.ex på messenger osv.

  7. Varför måste det vara en antingen eller fråga. Låt oss bara lägga till “dom” som accepterad form av ordet. Låt akademikerna använda de/dem och låt dom som vill använda dom 🙂

    Minns att det fanns folk som motsatte sig ordet “snippa” för ett tag sen, sen gissar jag att samma människor motsatte sig “hen” också. Vem bryr sig säger jag, lägg till alla ord, nya, påhittande, ofta använda, inte så använda, ha kvar dom gamla också osv. Vad är problemet med att språket utvecklas över tid. Hade du verkligen villat var i ett samhälle där folk fortfarande skulle säga “otukt” tex. inte jag iaf…

  8. Jag tycker vi kan ha det som vi har det idag, med ändringen att ingen säger det är *fel* att säga dom. Jag ser tusen gånger hellre ett “dom” än ett felanvänt “de/dem”.

  9. Använder de/dem själv men ser ärligt talat inget syfte att ha kvar det då det i samtliga fall är uppenbart exakt vad jag menar om jag skriver dom. Det skiljer sig från jämförelserna med exempelvis särskrivningar där meningar får helt nya betydelser.

  10. Jag är för att behålla de/dem och tycker att man måate börja med det mycket tidigare i skolan. Vara stenhård på det. Samma sak gäller stavning generellt. Om man inte påpekar felen och rättar, hur ska man då veta att man har fel?

  11. Jag undrar om många av de som säger att folk är ”för lata” för att lära sig de/dem faktiskt skulle få 10/10 rätt på ett svårt de/dem-prov. I många fall är det väl ganska lätt men ibland är det fan riktigt svårt.
    Jag lyssnade för något år sen på ett avsnitt av Alex och Sigge där detta togs upp, och inte ens de visste alltid vad som var rätt, och det enda de gör är fan att sa och skriva böcker.

    Jag är fan inte säker på att jag använt de/dem rätt i det här inlägget.

  12. Övergå till dom av samma anledning som jag skriver mej och dej istället för mig och dig. Stavning är inte till för sin egen skull.

    (iofs är jag dialekttalare så jag uttalar det di men sak samma)

  13. I skrivet språk föredrar jag de/dem men jag pluggar också ett språkvetarprogram och kan skillnaden. När jag talar säger jag oftast dom eftersom det är så jag är uppväxt. Dom tycker jag är okej att använda i vardagligt tal, chattar och som internetspråk men i offentliga handlingar, nyheter och liknande tycker jag att de/dem borde användas (alltså generellt i genrer med en högre stilnivå). Sen kommer språk att förändras och det ser ut som att dom kommer ta över mer och mer men jag kommer att skriva de/dem tills jag dör i alla fall.

    De är subjektsformen och kan bytas mot jag, vi, du, osv. Dem är objeksformen och kan bytas mot mig, oss, dig. Det är en relativt enkel regel att följa om man vill göra det. De äter köttbullarna. Köttbullarna äter dem.

  14. Kan engelskskrivande klara av they/them så kan svenskskrivande klara av de/dem. Allt annat är bara lättja (dyslektiker är såklart ursäktade).

  15. >Edit: vill lägga till att de flesta som ville övergå helt till “dom” var äldre (40+ om jag kommer ihåg rätt) medan de yngre var generellt emot att gå över till “dom”

    De yngre skriver bara “dem” och förstår inte problemet. /s

  16. Jag använder “dom” eftersom det funkar för 99% av människorna man stöter på ute i världen. Det är bara här på sweddit det av nån anledning blivit så att sittkissarna med glasögon lyckats lura alla andra att det här är nån jätteviktig regel som alla hel tiden måste försöka tänka på, mycket tack vare den där värdelösa botjäveln som nån töntjävel programmerat till att dyka upp i varje tråd för att trycka ner hederligt folk som bara är ute efter att diskutera på internet.

  17. Folk kan skilja på “jag” och “mig”. Folk kan skilja på “du” och “dig”. Folk kan skilja på “vi” och “oss”. Så folk bör kunna lära sig skillnaden på “de” och “dem”.

  18. Jag tycker att hela världen skulle byta till fonetisk skrift. Då kommer det inte bli någon dispyt mellan uttal och stavning.
    Och det skulle passa bättre eftersom språk alltid förändras.

  19. 4/10 > 1/4

    När det finns en majoritet för att ändra så gör vi det. Nu är det väl ingen mening att gå emot 40% av de befolkningen (om vi antar att de tillfrågade utgör en representativ grupp)? Speciellt om vi antar att 35% inte har en åsikt i frågan ens då.

  20. Dom ser äckligt ut. Som när någon skriver HöHö eller Ja istället för jag.

    Min inre bild av den som skriver så är Ralph Wiggum möter Ronny och Ragge.

    Svenska akademin kan ändra vilka regler dom vill men rent objektivt så är det bara clowner som skriver dom istället för dem/de.

  21. Men är det så svårt då? Tänkt bara engelskans “they/them” när man skriver, så är det glasklart. Varför ändra något som inte är komplicerat till att börja med?

  22. Om vi går över till “dom” måste vi också sluta använda alla ackusitiva/dativa böjningar som “mig,” “dig,” “henne” osv.

    Jag tycker vi borde ha fyra stycken som på isländska.

  23. Skall vi ha en språkreform så kan vi göra det ordentligt och ändra på mycket än att diddla runt.

    Mig -> Mej / Dig -> Dej (ja, jag vet hur fult och ont i ögonen det svider)

    C -> S = Syckel, Sentrum, Sentral.
    C -> K = Sykkel.
    sj-ljudet/n -> ß = Duß, ßiraff, ßack, Paßionsfrukt

    Några exempel, lika bra att rodda om ordentligt medans vi håller på.

  24. Tycker vi har värre problem i svenska språket. Varför uttalas a:et i Gabriel annorlunda från a:et i Gabriella? Varför uttalas rosa som råsa men namnet Rosa som Rósa? Varför stavas banan och banan likadant men uttalas olika (bánan och banán)?

  25. Föredrar de/dem i skrift då det i vissa sammanhang kan bli otydligt om man inte kan skilja på subjekt och objekt. Sen i tal är det överlag oviktigt, möjligtvis att det är viktigt i exempelvis spoken word-poesi.

  26. De/dem. Det är enkelt som fan och jag förstår inte varför det har blivit ett problem att använda rätt.

    DE används ju dessutom ofta online av dem som inte orkar skriva DET. Det gör ont i hjärnan att läsa sånt.

    Tillägg: DOM känns oftast inte rätt. Men jag ser det inte som ett fel heller. Mycket hellre det än att det blir fel med val mellan de/dem.

    Mitt pladder avser hur man uttrycker sig online. I jobbet och skolan är det uteslutet att skriva något annat än korrekt de/dem.

  27. Fick lära mig i skolan (runt stenåldern) att de/dem var skriftspråk, dom talspråk, men det var absolut inget fel att skriva dom om det var i informellt sammanhang.

    Tycker numer att det är ganska trivialt och generellt ovidkommande när de flesta (iaf yngre) verkar sluta lära sig att stava när de går i högstadiet, det gäller både de blåögda blonda svenskarna som de med annan hår-/hudfärg.

Leave a Reply