Nordeas chefsekonom syftar på Erik Thedéen. Tidigare den här onsdagen har Riksbankschefen sagt att det inte finns några tecken på en krasch på bostadsmarknaden. Annika Winsth håller inte med.
Som vanligt. Annika Winsth är Riksbankens kanske argaste kritiker.
– Det är möjligt att jag är mer högljudd än många andra.
Hon hänvisar till att det är högt i tak på Nordea. En bank som hon inte har lämnat sedan hon klev in där i december 1994, efter en sejour på finansdepartementet. Dit kom hon direkt efter examen på Lunds universitet.
Sedan 2008 är hon chefsekonom och främsta ekonomiska talesperson för Nordens största bank.
Annika Winsth nämner även sin uppväxt i Småland och Skåne med föräldrar som såg och trodde på sina barn. Att ta ansvar var ett viktigt medskick. Pappa var läkare och mamma sjuksköterska.
Chefsekonomen sitter i ett kalt konferensrum på Nordeas huvudkontor i Stockholm. Hennes eget skrivbord står i handlarrummet där mäklare bollar med valutor, obligationer och aktier.
– Svensk ekonomi befinner sig i ett känsligt läge.
Hon anser att riksbankschefen Erik Thedéen riskerar att knäcka bostadsmarknaden och utlösa en ekonomisk kris om han höjer styrräntan för mycket.
Annika Winsth anser att Erik Thedéen, och hans direktion, gjorde rätt i att höja räntan med 50 punkter vid sitt första räntebeslut i februari.
– Han hade inget val då han var tvungen att sätta ned foten och visa att han tar inflationen på stort allvar. Han är en duktig kommunikatör och fick ovationer av finansmarknaderna, säger Annika Winsth.
– Om han hade höjt mindre än förväntat hade kronan försvagats och Riksbanken hade behövt ta i mer längre fram.
Men hon är något tveksam till om svensk ekonomi tål den förväntade höjningen på 50 punkter i april. Höjningen kan göra att den ekonomiska inbromsningen blir så kraftig att Riksbanken behöver sänka räntan snabbt i början av nästa år, enligt Annika Winsth.
– Svensk ekonomi är redan skör, men att inte höja alls i april skulle sannolikt ge en kraftig försvagning av kronan. Därefter är det inte lämpligt att gå vidare med räntehöjningar.
Hon anser även att Riksbanken borde signalera att räntan kommer att sänkas framöver för att visa att det inte blir värre. Men Riksbanken har tagit bort sänkningarna i sin prognos.
Annika Winsth och hennes kollegor på Nordea spår att Riksbanken höjer 50 punkter i april och 25 punkter i juni, så att reporäntan blir 3,75 procent. Sedan tror de att Riksbanken sänker till 2 procent första halvåret 2024.
Annika Winsth har kritiserat Riksbanken till och från sedan 2015. Hon ansåg att det var fel att Riksbanken fortsatte med mycket låg styrränta när svensk ekonomi var överhettad. Allt för att få upp inflationen till 2 procent.
Det agerandet har bidragit till instabilitet och tvära kast, vilket vi betalar priset för nu, hävdar Annika Winsth.
– Historien kommer ifatt oss som en bumerang.
Kan Riksbanken agera så mycket annorlunda än den europeiska centralbanken ECB eller amerikanska Federal Reserve?
– Nej, inte väsenskilt. Men Riksbanken sprang före ECB, trots att Sverige hade en starkare ekonomi som var mera lik den amerikanska än den europeiska.
Men sedan årsskiftet handlar det även om valutan. Riksbankens agerande runt den svaga kronan kan få det hela att tippa över och i värsta fall kasta in oss i en fullskalig kris, enligt Annika Winsth.
– Kronan har försvagats på grund av Riksbankens tidigare politik. Man har använt en svagare krona för att få upp inflationen. Signalen var tydlig att Riksbanken inte brydde sig om kronan.
Men sedan Erik Thedéen tog över den 1 januari i år har han satt kronan i fokus och börjat prata om att en svag krona är problematisk ur en penningpolitisk synvinkel.
– Det är tydligt att han inte vill se en ytterligare försvagning, utan tvärtom menar att den svaga kronan försvårar arbetet att nå inflationsmålet.
– Problemet är att när han uttrycker sig så, tolkar finansmarknaden det som att han tänker agera för att inte kronan ska försvagas. Då finns det en uppenbar risk att han blir utmanad.
– Om han ska försvara kronan varje gång som marknaden testar ”tänker du bry dig om kronan?” är risken uppenbar att han knäcker svensk ekonomi och bostadsmarknad. Riksbanken har målat in sig ett hörn.
Det mest kända tillfället då Riksbanken tog position emot marknaden om kronan var 1992. Då höjde Riksbanken räntan till 500 procent för att försvara kronans värde.
Men marknadskrafterna var starkare och Riksbanken var tvungen att låta kronan flyta fritt, vilket den har gjort sedan dess.
– Som centralbank går det att försvaga en växelkurs genom att trycka pengar, men det går inte att förstärka en valuta om marknaden inte tror på den.
– Om ECB höjer räntan med 50 punkter i mars och Riksbanken med 50 punkter i april och sedan kanske Riksbanken är klar, medan ECB säger att de ska fortsätta höja. Då måste Thedéen höja räntan om han vill försvara kronan.
Annika Winsth påpekar att europeisk ekonomi tål mer räntehöjningar än svensk, eftersom övriga Europa inte är lika räntekänsligt.
Men om inte Riksbanken höjer räntan då ECB höjer kanske kronan försvagas och då får vi inflation via importerade varor?
– Ja, Riksbanken har satt sig i en rävsax.
Det är inte är lämpligt att Riksbanken använder kronan för att påverka inflationen varken upp eller ner.
Annika Winsth anser att den nya centralbankschefen har fel om läget för svensk ekonomi.
– Erik Thedéen menar att svensk ekonomi har klarat räntehöjningarna relativt väl, att arbetsmarknaden är stark och att sparandet är högt.
Hon påpekar att BNP föll redan fjärde kvartalet i fjol samt att data släpar efter. Det tar tre månader innan Riksbankens höjda ränta slår igenom fullt ut på de rörliga boräntorna.
– Bostadsbyggandet dog i september 2022, bostadspriserna faller och detaljhandeln är minst sagt svag. De tvära kasten i räntan riskerar att tvärbromsa ekonomin innan Riksbanken hinner se det och det är för sent.
Arbetslösheten faller ju fortfarande, senast i januari?
– Arbetsmarknaden släpar normalt ett halvår efter konjunkturen.
Hon pekar på att varslen ökar, enligt arbetsförmedlingens statistik för i år.
– Utfallet första halvan av februari var över 12 000 varsel och så högt att jag nästan trodde det var fel.
Hon tror på fler varsel framöver.
– Det är fortfarande relativt fullt på restaurangerna i Stockholm, men dessvärre tror jag att det kommer att ändras framöver. Jag har aldrig sett så många med matlåda på mitt jobb som nu.
Annika Winsth påpekar att många har fortsatt att konsumera genom att leva på sparat kapital. Hushållens förmögenhet ökade med närmare 3 000 miljarder 2021.
– Under 2022 konsumerade hushållen sparat kapital och den bufferten är nu slut. Det samtidigt som hushållen möter en räntevägg och inflationen är skyhög.
– Får du en bostadskrasch brukar det ta närmare tio år att komma tillbaka på ruta ett.
Men hon tillägger att om det skulle bli en djup kris kommer regeringen att stötta ekonomin via finanspolitiken. Samtidigt visar statistik från företaget Valueguard att bostadsmarknaden inte ser riktigt lika mörk ut längre. Annika Winsth anser dock att ljusglimtarna är tillfälliga.
Winsth pratar fort, säger att hon ”tänker på samhällsrelaterade frågor 24/7” och att hon får sina bästa idéer när hon är på landet eller går i skogen.
Hennes team på Nordea spår att Sveriges BNP krymper med 1,8 procent i år, mer än Riksbankens senaste prognos på minus 1,1 procent och mer än EU-kommissionens prognos på 0,8 procents minskning.
– EU-kommissionens prognos är att Sverige riskerar att bli sämst i klassen. Varför? För att hushållen är mycket räntekänsliga och Riksbanken nu chockhöjer räntan.
Riksbanken har bedrivit en extrem politik som inte varit anpassad för svensk ekonomi, säger hon och syftar på att Riksbanken hade låg styrränta även i goda tider.
Erik Thedéen har betonat att det är viktigt att höja räntan för att få bukt med inflationen eftersom prisökningarna är mer negativa för hushållen än höjd ränta.
Vid sitt första räntebesked i februari sa Riksbankschefen:
– Den höga inflationen gröper ur hushållens köpkraft med laserprecision.
Men Annika Winsth efterlyser en bredare syn.
– Uppenbart är det så att inflationsmålet, som det hela tiden hänvisas till, har blivit heligare än själva stabiliteten. Jag tycker att Riksbankens huvudsakliga roll är att skapa en stabil ekonomisk utveckling. Det tänker jag var syftet med inflationsmålet.
Det ska vara ett verktyg för att skapa förutsägbarhet och inte bidra till tvära kast i svensk ekonomi.
Hon anser att Riksbankens expansiva politik har bakbundit både Riksbanken – eftersom den inte kan sänka räntan när ekonomin nu vänder ned – och politikerna.
– Finansminister Elisabeth Svantesson säger att hon inte kan göra något för att stimulera ekonomin eftersom inflationen är så hög. Vi röstar på politiker och när svenska folket inte längre tycker att de håller måttet röstar vi bort dem.
En centralbank kan inte folket avsätta och det blir då väldigt märkligt att politiker ska rätta sig efter centralbanken och inte tvärtom.
Vill du själv bli Riksbankschef?
– Om man är så högljudd som jag är så tror jag inte att förutsättningarna är så gynnsamma.
Så jävla hajpad på en bostadscrash så jag måste bo kvar här i hela mitt liv för att jag inte har en glaskula att spå framtiden i 🥰
Fast kraschar det blir det ju billigare med andra bostäder, synd bara att man har lån som är i relation till bostadspristoppen.
[deleted]
Nordea är alltså för att fortsätta blåsa upp bubblor och belåna människor ännu mer.
Inflationen och kronans fallande värde är ett större problem och vi har låga räntor just nu trots väldigt hög inflation.
Jag vet inte vad Annika (Winsth dessutom, hilarious efternamn som högt uppsatt tjänsteman på bank) gafflar om.
Räntan ska UPP. Det är trist – JAG vill inte att den ska upp, men att inte höja räntan när det ser ut som det gör går emot all konventionell kännedom om penningpolitik.
Det är inte heller frågan om några TVÄRA kast. Räntan har varit historiskt låg (och med QE i bakgrunden dessutom) ända sen finanskrisen.
Om något är det bankerna som inte tagit ansvar och tummat på KALP allt för ofta, om nu kraschen ska hända. När vi köpte vårt hus utfördes en KALP med en ränta på 7.5%. Det var 7 år sen…
Jag har varnat för Ingves i tio år, utbrutit i hatiska svador över hans extremt låga räntor och hur naiv han varit.
Att stirra sig blind på priser när en teknikrevultion kapar allt från platttv till dvds som ingen köper längre och import mode mm hållls nere genom slavarbete. Att tro på löneökningar när Freddie öppnat våra gränser(och hjärtan) och arbetskraft väller in. Samtidig ingår inte fastigheter i KPI så det ända som ökat extremt mycket ingår inte i beräkningarna.
Helt ärligt börjar jag nästan luta mot att gå över till euron… känns som att det finns mer kompetens att hämta nere på kontinenten.
Line must go up.
Nordeas tjänstmän talar givetvis i egen bok, ta detta med en stor nypa salt.
Bankman vill tjäna mer pengar på att ge ännu mer lån till människor som inte borde låna. Hon skiter i folket, hon vill bara sälja mer lån.
Tar rygg på riksbankschefen. Räntan ska fortsätta höjas. Den borde aldrig gått under 2% från första början.
Det här får anses som en anekdot i sammanhanget, men jag har sett en del inslag på SVT Forum och liknande där Annika Winsth medverkat och hon slår mig alltid som väldigt skärpt.
Det har historiskt sett aldrig gått att undvika en lågkonjunktur efter en tid av hög inflation.
Oavsett så kommer det ske en ekonomisk krasch. Det är oundvikligt. Hur allvarlig den blir är svår att förutsäga, men fler räntehöjningar är tyvärr det som behövs för att ekonomin ska börja tanka.
Nordea är såklart inte så sugna på detta då de har lånat ut miljarder till svaga hushåll. Det kommer bli kännbart, men staten räddar alltid bankerna ändå.
Vinst: Ta bort Kontant insats och amorteringskrav?
#bigflip
Brukar vara en bra ide att göra motsatsen till bankens råd
Varför skulle riksbanken flagga för att räntan kommer sänkas snart när vi är i en inflationsspiral som inte är övergående? Den här Winsth vill endast värna om Nordeas intresse som är att rädda överbelånade.
Okej hög ränta.. men det gör det inte lättare med dessa elpriser heller.
Räcker med 1 i röven, avstår gärna från 2.
Tycker att en ordentlig debatt om Euron borde komma nu om någonsin. Men vem vet, inte ens liberalerna vågar ju stå för att de vill införa den.
Inflation, från latinets “inflare”, betyder i grunden “inflöde”. Vi har ett inflöde av pengar, mängden pengar ökar. Fler kronor som konkurrerar om att prissätta varor och tjänster som har sitt ursprung på en ändlig planet med ändliga resurser.
En effekt av detta är prisökning.
Hur skapas pengar? Vad är pengar ens? Dags att ställa rätt frågor.
Litar inte nån utav dem. Mycket snack och spekulation över något som de har förvånansvärt lite kontroll över egentligen…
Kan inte folk sluta låna pengar istället?
Vi bailar ju ut bankerna hela tiden med skattepengar, när ska dom hjälpa oss??
Kul att hon är chefsekonom och heter Winsth i efternamn.
23 comments
– Det kan han få äta upp, säger Annika Winsth.
Nordeas chefsekonom syftar på Erik Thedéen. Tidigare den här onsdagen har Riksbankschefen sagt att det inte finns några tecken på en krasch på bostadsmarknaden. Annika Winsth håller inte med.
Som vanligt. Annika Winsth är Riksbankens kanske argaste kritiker.
– Det är möjligt att jag är mer högljudd än många andra.
Hon hänvisar till att det är högt i tak på Nordea. En bank som hon inte har lämnat sedan hon klev in där i december 1994, efter en sejour på finansdepartementet. Dit kom hon direkt efter examen på Lunds universitet.
Sedan 2008 är hon chefsekonom och främsta ekonomiska talesperson för Nordens största bank.
Annika Winsth nämner även sin uppväxt i Småland och Skåne med föräldrar som såg och trodde på sina barn. Att ta ansvar var ett viktigt medskick. Pappa var läkare och mamma sjuksköterska.
Chefsekonomen sitter i ett kalt konferensrum på Nordeas huvudkontor i Stockholm. Hennes eget skrivbord står i handlarrummet där mäklare bollar med valutor, obligationer och aktier.
– Svensk ekonomi befinner sig i ett känsligt läge.
Hon anser att riksbankschefen Erik Thedéen riskerar att knäcka bostadsmarknaden och utlösa en ekonomisk kris om han höjer styrräntan för mycket.
Annika Winsth anser att Erik Thedéen, och hans direktion, gjorde rätt i att höja räntan med 50 punkter vid sitt första räntebeslut i februari.
– Han hade inget val då han var tvungen att sätta ned foten och visa att han tar inflationen på stort allvar. Han är en duktig kommunikatör och fick ovationer av finansmarknaderna, säger Annika Winsth.
– Om han hade höjt mindre än förväntat hade kronan försvagats och Riksbanken hade behövt ta i mer längre fram.
Men hon är något tveksam till om svensk ekonomi tål den förväntade höjningen på 50 punkter i april. Höjningen kan göra att den ekonomiska inbromsningen blir så kraftig att Riksbanken behöver sänka räntan snabbt i början av nästa år, enligt Annika Winsth.
– Svensk ekonomi är redan skör, men att inte höja alls i april skulle sannolikt ge en kraftig försvagning av kronan. Därefter är det inte lämpligt att gå vidare med räntehöjningar.
Hon anser även att Riksbanken borde signalera att räntan kommer att sänkas framöver för att visa att det inte blir värre. Men Riksbanken har tagit bort sänkningarna i sin prognos.
Annika Winsth och hennes kollegor på Nordea spår att Riksbanken höjer 50 punkter i april och 25 punkter i juni, så att reporäntan blir 3,75 procent. Sedan tror de att Riksbanken sänker till 2 procent första halvåret 2024.
Annika Winsth har kritiserat Riksbanken till och från sedan 2015. Hon ansåg att det var fel att Riksbanken fortsatte med mycket låg styrränta när svensk ekonomi var överhettad. Allt för att få upp inflationen till 2 procent.
Det agerandet har bidragit till instabilitet och tvära kast, vilket vi betalar priset för nu, hävdar Annika Winsth.
– Historien kommer ifatt oss som en bumerang.
Kan Riksbanken agera så mycket annorlunda än den europeiska centralbanken ECB eller amerikanska Federal Reserve?
– Nej, inte väsenskilt. Men Riksbanken sprang före ECB, trots att Sverige hade en starkare ekonomi som var mera lik den amerikanska än den europeiska.
Men sedan årsskiftet handlar det även om valutan. Riksbankens agerande runt den svaga kronan kan få det hela att tippa över och i värsta fall kasta in oss i en fullskalig kris, enligt Annika Winsth.
– Kronan har försvagats på grund av Riksbankens tidigare politik. Man har använt en svagare krona för att få upp inflationen. Signalen var tydlig att Riksbanken inte brydde sig om kronan.
Men sedan Erik Thedéen tog över den 1 januari i år har han satt kronan i fokus och börjat prata om att en svag krona är problematisk ur en penningpolitisk synvinkel.
– Det är tydligt att han inte vill se en ytterligare försvagning, utan tvärtom menar att den svaga kronan försvårar arbetet att nå inflationsmålet.
– Problemet är att när han uttrycker sig så, tolkar finansmarknaden det som att han tänker agera för att inte kronan ska försvagas. Då finns det en uppenbar risk att han blir utmanad.
– Om han ska försvara kronan varje gång som marknaden testar ”tänker du bry dig om kronan?” är risken uppenbar att han knäcker svensk ekonomi och bostadsmarknad. Riksbanken har målat in sig ett hörn.
Det mest kända tillfället då Riksbanken tog position emot marknaden om kronan var 1992. Då höjde Riksbanken räntan till 500 procent för att försvara kronans värde.
Men marknadskrafterna var starkare och Riksbanken var tvungen att låta kronan flyta fritt, vilket den har gjort sedan dess.
– Som centralbank går det att försvaga en växelkurs genom att trycka pengar, men det går inte att förstärka en valuta om marknaden inte tror på den.
– Om ECB höjer räntan med 50 punkter i mars och Riksbanken med 50 punkter i april och sedan kanske Riksbanken är klar, medan ECB säger att de ska fortsätta höja. Då måste Thedéen höja räntan om han vill försvara kronan.
Annika Winsth påpekar att europeisk ekonomi tål mer räntehöjningar än svensk, eftersom övriga Europa inte är lika räntekänsligt.
Men om inte Riksbanken höjer räntan då ECB höjer kanske kronan försvagas och då får vi inflation via importerade varor?
– Ja, Riksbanken har satt sig i en rävsax.
Det är inte är lämpligt att Riksbanken använder kronan för att påverka inflationen varken upp eller ner.
Annika Winsth anser att den nya centralbankschefen har fel om läget för svensk ekonomi.
– Erik Thedéen menar att svensk ekonomi har klarat räntehöjningarna relativt väl, att arbetsmarknaden är stark och att sparandet är högt.
Hon påpekar att BNP föll redan fjärde kvartalet i fjol samt att data släpar efter. Det tar tre månader innan Riksbankens höjda ränta slår igenom fullt ut på de rörliga boräntorna.
– Bostadsbyggandet dog i september 2022, bostadspriserna faller och detaljhandeln är minst sagt svag. De tvära kasten i räntan riskerar att tvärbromsa ekonomin innan Riksbanken hinner se det och det är för sent.
Arbetslösheten faller ju fortfarande, senast i januari?
– Arbetsmarknaden släpar normalt ett halvår efter konjunkturen.
Hon pekar på att varslen ökar, enligt arbetsförmedlingens statistik för i år.
– Utfallet första halvan av februari var över 12 000 varsel och så högt att jag nästan trodde det var fel.
Hon tror på fler varsel framöver.
– Det är fortfarande relativt fullt på restaurangerna i Stockholm, men dessvärre tror jag att det kommer att ändras framöver. Jag har aldrig sett så många med matlåda på mitt jobb som nu.
Annika Winsth påpekar att många har fortsatt att konsumera genom att leva på sparat kapital. Hushållens förmögenhet ökade med närmare 3 000 miljarder 2021.
– Under 2022 konsumerade hushållen sparat kapital och den bufferten är nu slut. Det samtidigt som hushållen möter en räntevägg och inflationen är skyhög.
– Får du en bostadskrasch brukar det ta närmare tio år att komma tillbaka på ruta ett.
Men hon tillägger att om det skulle bli en djup kris kommer regeringen att stötta ekonomin via finanspolitiken. Samtidigt visar statistik från företaget Valueguard att bostadsmarknaden inte ser riktigt lika mörk ut längre. Annika Winsth anser dock att ljusglimtarna är tillfälliga.
Winsth pratar fort, säger att hon ”tänker på samhällsrelaterade frågor 24/7” och att hon får sina bästa idéer när hon är på landet eller går i skogen.
Hennes team på Nordea spår att Sveriges BNP krymper med 1,8 procent i år, mer än Riksbankens senaste prognos på minus 1,1 procent och mer än EU-kommissionens prognos på 0,8 procents minskning.
– EU-kommissionens prognos är att Sverige riskerar att bli sämst i klassen. Varför? För att hushållen är mycket räntekänsliga och Riksbanken nu chockhöjer räntan.
Riksbanken har bedrivit en extrem politik som inte varit anpassad för svensk ekonomi, säger hon och syftar på att Riksbanken hade låg styrränta även i goda tider.
Erik Thedéen har betonat att det är viktigt att höja räntan för att få bukt med inflationen eftersom prisökningarna är mer negativa för hushållen än höjd ränta.
Vid sitt första räntebesked i februari sa Riksbankschefen:
– Den höga inflationen gröper ur hushållens köpkraft med laserprecision.
Men Annika Winsth efterlyser en bredare syn.
– Uppenbart är det så att inflationsmålet, som det hela tiden hänvisas till, har blivit heligare än själva stabiliteten. Jag tycker att Riksbankens huvudsakliga roll är att skapa en stabil ekonomisk utveckling. Det tänker jag var syftet med inflationsmålet.
Det ska vara ett verktyg för att skapa förutsägbarhet och inte bidra till tvära kast i svensk ekonomi.
Hon anser att Riksbankens expansiva politik har bakbundit både Riksbanken – eftersom den inte kan sänka räntan när ekonomin nu vänder ned – och politikerna.
– Finansminister Elisabeth Svantesson säger att hon inte kan göra något för att stimulera ekonomin eftersom inflationen är så hög. Vi röstar på politiker och när svenska folket inte längre tycker att de håller måttet röstar vi bort dem.
En centralbank kan inte folket avsätta och det blir då väldigt märkligt att politiker ska rätta sig efter centralbanken och inte tvärtom.
Vill du själv bli Riksbankschef?
– Om man är så högljudd som jag är så tror jag inte att förutsättningarna är så gynnsamma.
Så jävla hajpad på en bostadscrash så jag måste bo kvar här i hela mitt liv för att jag inte har en glaskula att spå framtiden i 🥰
Fast kraschar det blir det ju billigare med andra bostäder, synd bara att man har lån som är i relation till bostadspristoppen.
[deleted]
Nordea är alltså för att fortsätta blåsa upp bubblor och belåna människor ännu mer.
Inflationen och kronans fallande värde är ett större problem och vi har låga räntor just nu trots väldigt hög inflation.
Jag vet inte vad Annika (Winsth dessutom, hilarious efternamn som högt uppsatt tjänsteman på bank) gafflar om.
Räntan ska UPP. Det är trist – JAG vill inte att den ska upp, men att inte höja räntan när det ser ut som det gör går emot all konventionell kännedom om penningpolitik.
Det är inte heller frågan om några TVÄRA kast. Räntan har varit historiskt låg (och med QE i bakgrunden dessutom) ända sen finanskrisen.
Om något är det bankerna som inte tagit ansvar och tummat på KALP allt för ofta, om nu kraschen ska hända. När vi köpte vårt hus utfördes en KALP med en ränta på 7.5%. Det var 7 år sen…
Jag har varnat för Ingves i tio år, utbrutit i hatiska svador över hans extremt låga räntor och hur naiv han varit.
Att stirra sig blind på priser när en teknikrevultion kapar allt från platttv till dvds som ingen köper längre och import mode mm hållls nere genom slavarbete. Att tro på löneökningar när Freddie öppnat våra gränser(och hjärtan) och arbetskraft väller in. Samtidig ingår inte fastigheter i KPI så det ända som ökat extremt mycket ingår inte i beräkningarna.
Helt ärligt börjar jag nästan luta mot att gå över till euron… känns som att det finns mer kompetens att hämta nere på kontinenten.
Line must go up.
Nordeas tjänstmän talar givetvis i egen bok, ta detta med en stor nypa salt.
Bankman vill tjäna mer pengar på att ge ännu mer lån till människor som inte borde låna. Hon skiter i folket, hon vill bara sälja mer lån.
Tar rygg på riksbankschefen. Räntan ska fortsätta höjas. Den borde aldrig gått under 2% från första början.
Det här får anses som en anekdot i sammanhanget, men jag har sett en del inslag på SVT Forum och liknande där Annika Winsth medverkat och hon slår mig alltid som väldigt skärpt.
Jag tror hon är värd att tas på allvar.
Edit: [Här är ett seminarium hon är med i från några månader sen som jag kan rekommendera.](https://www.youtube.com/watch?v=mp3OUuMolsk)
Det har historiskt sett aldrig gått att undvika en lågkonjunktur efter en tid av hög inflation.
Oavsett så kommer det ske en ekonomisk krasch. Det är oundvikligt. Hur allvarlig den blir är svår att förutsäga, men fler räntehöjningar är tyvärr det som behövs för att ekonomin ska börja tanka.
Nordea är såklart inte så sugna på detta då de har lånat ut miljarder till svaga hushåll. Det kommer bli kännbart, men staten räddar alltid bankerna ändå.
Vinst: Ta bort Kontant insats och amorteringskrav?
#bigflip
Brukar vara en bra ide att göra motsatsen till bankens råd
Varför skulle riksbanken flagga för att räntan kommer sänkas snart när vi är i en inflationsspiral som inte är övergående? Den här Winsth vill endast värna om Nordeas intresse som är att rädda överbelånade.
Okej hög ränta.. men det gör det inte lättare med dessa elpriser heller.
Räcker med 1 i röven, avstår gärna från 2.
Tycker att en ordentlig debatt om Euron borde komma nu om någonsin. Men vem vet, inte ens liberalerna vågar ju stå för att de vill införa den.
Inflation, från latinets “inflare”, betyder i grunden “inflöde”. Vi har ett inflöde av pengar, mängden pengar ökar. Fler kronor som konkurrerar om att prissätta varor och tjänster som har sitt ursprung på en ändlig planet med ändliga resurser.
En effekt av detta är prisökning.
Hur skapas pengar? Vad är pengar ens? Dags att ställa rätt frågor.
Litar inte nån utav dem. Mycket snack och spekulation över något som de har förvånansvärt lite kontroll över egentligen…
Kan inte folk sluta låna pengar istället?
Vi bailar ju ut bankerna hela tiden med skattepengar, när ska dom hjälpa oss??
Kul att hon är chefsekonom och heter Winsth i efternamn.