Sverige har generellt sett lyckats extremt bra med vaccinationsprogram, utan tvång eller förlöjligande och förringande av folks oro, bara genom att informera och erbjuda. I det här specifika fallet har över 70% av befolkningen vaccinerat sig och då handlar det om helt nya vaccinationsteknologier (sett till mänskligt bruk) som saknar den långtidsdata som man normalt sett kan erbjuda för att lugna den orolige. Vi har redan sett exempel på att vissa vaccin exkluderats för delar av befolkningen och att rekommendationer ändrats i takt med att nya biverkningar och risker upptäckts. Detta tillsammans med saker som svininfluensavaccinet relativt färskt i minnet, är det så konstigt att fler än vanligt valt att inte nappa på erbjudandet?
Vaccinens effektivitet när det kommer till att bromsa spridningen är med all rätt omtvistad men något som i alla fall är tydligt är att de kraftigt minskar risken för svår sjukdom och död. Denna effekt är extremt viktig eftersom hela vårdapparaten annars riskerar att kollapsa. Dessa fenomen drabbar dock främst personer över 50 och vissa riskgrupper. Om vi även inkluderar 40-åringarna så når vi hela 91% av de som intensivvårdats i Sverige. Vaccinationsgraden för denna del av befolkningen är redan runt 90% och den är cirka 70% för de i intervallet 18-40. Eftersom viruset helt klart inte stoppas av vaccinen så kan vi anta att nästan alla förr eller senare kommer att drabbas, precis som att nästan alla drabbas av influensa någon gång. Hur mycket tjänar vi som samhälle på att diskriminera eller tvångsvaccinera de kvarvarande procenten?
Några andra tankar:
Ett val är inte fritt om det finns repressalier med i beräkningen och exkludering från vad som kan räknas som vanliga samhällsaktiviteter är utan tvekan en form av tvång. Vill vi verkligen ge staten makten att påtvinga folk medicinska behandlingar mot deras vilja när de inte utgör ett direkt hot mot vare sig dem själva eller omgivningen? (Att vara sjuk är ett hot, att inte vara vaccinerad kan öka risken för sjukdom men är inte ett hot i sig)
Är diskriminering på medicinska grunder i allmänhet bra och var drar vi i så fall gränsen för vad som är och inte är vettigt? Vem ska bestämma det och vad händer när dessa individers åsikter inte längre stämmer överens med åsikterna hos de som tycker att det här är en bra idé? Även om vi skulle lita på våra nuvarande makthavare, kan vi även lita på alla deras efterföljare?
Om det nu är värt att dumpa rätten att bestämma över sin egen kropp, för att få ner vårdbelastningen några procent, bör vi även satsa på annan tvångsbehandling med samma syfte? Kanske införa tvångsbantning, kontrollera hur mycket socker folk äter och hur mycket alkohol de dricker? Vad är en acceptabel nivå av rökning? Hur skall allt detta spåras och vem får tillgång till datan? Hur påverkas den personliga integriteten? Kan vi utöka detta till att även gälla andra former av samhällsnytta? Om vi till exempel identifierar gener som korrelerar med ökad risk för kriminalitet, kan vi påtvinga genterapi för alla sådana individer när tekniken väl blir tillgänglig eller om de vägrar porta dem från platser där de lättare kan begå brott?
Hur har tidigare försök med tvångsbehandlingar och olika former av diskriminering av grupper senare kommit att se ut i ett historiskt perspektiv?
Det här handlar inte bara om covid-19 och ett vaccinpass. Det handlar om vilken riktning vi vill att samhället ska utvecklas i och personligen värderar jag individuell frihet ganska högt, i synnerhet när det kommer till min egen kropp. En del tror kanske att det här inte gäller Sverige men vi har redan sett hur det gick med till exempel datalagringen och FRA. Det gick utför på precis samma sätt som det garanterades att det inte skulle göra. Få politiker säger nej till mer makt och det här handlar onekligen om att ge dem just detta. Även om vaccinkrav just i detta fall kortsiktigt skulle kunna vara positivt så är jag inte bekväm med de långsiktiga konsekvenser som det öppnar upp för.
Med tanke på att demonstrationerna i både Göteborg och Stockholm var mer eller mindre “rekordstorlek” jämfört med andra demonstrationer de senaste 15 åren vet jag inte om “få” är rätt ord att använda…
“Så få” märkligt, inte ofta man ser en tidning skriva “så få” istället… kan man förvänta sig liknande beskrivningar i framtiden när folk protesterar för typ öppna gränser eller något?
Anyway… Vi vet alla att är en majoritet för något så är det ALLTID den rätta vägen att gå och allt kan bara gå bra.
3 comments
Sverige har generellt sett lyckats extremt bra med vaccinationsprogram, utan tvång eller förlöjligande och förringande av folks oro, bara genom att informera och erbjuda. I det här specifika fallet har över 70% av befolkningen vaccinerat sig och då handlar det om helt nya vaccinationsteknologier (sett till mänskligt bruk) som saknar den långtidsdata som man normalt sett kan erbjuda för att lugna den orolige. Vi har redan sett exempel på att vissa vaccin exkluderats för delar av befolkningen och att rekommendationer ändrats i takt med att nya biverkningar och risker upptäckts. Detta tillsammans med saker som svininfluensavaccinet relativt färskt i minnet, är det så konstigt att fler än vanligt valt att inte nappa på erbjudandet?
Om vaccinen faktiskt varit så effektiva som först utlovats så hade vi helt utan andra åtgärder fått stopp på spridningen med ca 60-70% vaccinerade. Istället ser vi att den fortsätter på platser där i stort sett alla är vaccinerade ([1](https://www.reuters.com/world/europe/omicron-outbreak-norway-christmas-party-is-biggest-outside-s-africa-authorities-2021-12-03/), [2](https://edition.cnn.com/2021/12/14/us/cornell-university-covid-cases/index.html), [3](https://www.cnbc.com/2021/08/30/duke-university-mandates-covid-vaccines-for-staff-following-outbreak.html), [4](https://www.standard.co.uk/news/world/christmas-cancelled-gibraltar-vaccinations-b966816.html)). Verkligheten speglar helt enkelt inte det som sagts men istället för att prata om krav på faktiskt effektiva metoder som maskbärande, test och begränsningar av antalet människor som får vistas på vissa platser samtidigt så pushas vaccinen fortfarande som den huvudsakliga lösningen som allt hänger på. Finns det någon som tror att detta skulle göra de redan skeptiska mindre skeptiska? När till och med chefen för Oxford Vaccine Group, de som utvecklade AstraZeneca vaccinet, [inte längre tror att flockimmunitet ens är möjligt](https://www.theguardian.com/world/2021/aug/10/delta-variant-renders-herd-immunity-from-covid-mythical).
Vaccinens effektivitet när det kommer till att bromsa spridningen är med all rätt omtvistad men något som i alla fall är tydligt är att de kraftigt minskar risken för svår sjukdom och död. Denna effekt är extremt viktig eftersom hela vårdapparaten annars riskerar att kollapsa. Dessa fenomen drabbar dock främst personer över 50 och vissa riskgrupper. Om vi även inkluderar 40-åringarna så når vi hela 91% av de som intensivvårdats i Sverige. Vaccinationsgraden för denna del av befolkningen är redan runt 90% och den är cirka 70% för de i intervallet 18-40. Eftersom viruset helt klart inte stoppas av vaccinen så kan vi anta att nästan alla förr eller senare kommer att drabbas, precis som att nästan alla drabbas av influensa någon gång. Hur mycket tjänar vi som samhälle på att diskriminera eller tvångsvaccinera de kvarvarande procenten?
Några andra tankar:
Ett val är inte fritt om det finns repressalier med i beräkningen och exkludering från vad som kan räknas som vanliga samhällsaktiviteter är utan tvekan en form av tvång. Vill vi verkligen ge staten makten att påtvinga folk medicinska behandlingar mot deras vilja när de inte utgör ett direkt hot mot vare sig dem själva eller omgivningen? (Att vara sjuk är ett hot, att inte vara vaccinerad kan öka risken för sjukdom men är inte ett hot i sig)
Är diskriminering på medicinska grunder i allmänhet bra och var drar vi i så fall gränsen för vad som är och inte är vettigt? Vem ska bestämma det och vad händer när dessa individers åsikter inte längre stämmer överens med åsikterna hos de som tycker att det här är en bra idé? Även om vi skulle lita på våra nuvarande makthavare, kan vi även lita på alla deras efterföljare?
Om det nu är värt att dumpa rätten att bestämma över sin egen kropp, för att få ner vårdbelastningen några procent, bör vi även satsa på annan tvångsbehandling med samma syfte? Kanske införa tvångsbantning, kontrollera hur mycket socker folk äter och hur mycket alkohol de dricker? Vad är en acceptabel nivå av rökning? Hur skall allt detta spåras och vem får tillgång till datan? Hur påverkas den personliga integriteten? Kan vi utöka detta till att även gälla andra former av samhällsnytta? Om vi till exempel identifierar gener som korrelerar med ökad risk för kriminalitet, kan vi påtvinga genterapi för alla sådana individer när tekniken väl blir tillgänglig eller om de vägrar porta dem från platser där de lättare kan begå brott?
Hur har tidigare försök med tvångsbehandlingar och olika former av diskriminering av grupper senare kommit att se ut i ett historiskt perspektiv?
Det här handlar inte bara om covid-19 och ett vaccinpass. Det handlar om vilken riktning vi vill att samhället ska utvecklas i och personligen värderar jag individuell frihet ganska högt, i synnerhet när det kommer till min egen kropp. En del tror kanske att det här inte gäller Sverige men vi har redan sett hur det gick med till exempel datalagringen och FRA. Det gick utför på precis samma sätt som det garanterades att det inte skulle göra. Få politiker säger nej till mer makt och det här handlar onekligen om att ge dem just detta. Även om vaccinkrav just i detta fall kortsiktigt skulle kunna vara positivt så är jag inte bekväm med de långsiktiga konsekvenser som det öppnar upp för.
Med tanke på att demonstrationerna i både Göteborg och Stockholm var mer eller mindre “rekordstorlek” jämfört med andra demonstrationer de senaste 15 åren vet jag inte om “få” är rätt ord att använda…
“Så få” märkligt, inte ofta man ser en tidning skriva “så få” istället… kan man förvänta sig liknande beskrivningar i framtiden när folk protesterar för typ öppna gränser eller något?
Anyway… Vi vet alla att är en majoritet för något så är det ALLTID den rätta vägen att gå och allt kan bara gå bra.