Kände igen mig i mycket här, istället för att jag skulle lära mig mer på lektionerna fick jag gå runt och hjälpa alla. I sak inget fel med samarbete och förklaringar, men när det blir “belöningen” varje gång blir man riktigt trött på det
Så jag tröttnade på de flesta ämnen jag borde varit bra på och lärde mig allt om att bygga datorer och programmering på fritiden istället och typ satt av tiden i skolan och försökte få så mycket tid i datorsalen och gjorde minsta möjliga från år 5 eller 6.
Tyvärr är sannolikt resurserna, som redan är för små för att räcka, uppknutna till att hjälpa de som inte hänger med. En grupp som inte heller får tillräcklig hjälp. Två sidor av samma mynt, är man utanför medelnivån behövs anpassning.
Låter som ett icke-problem. Högstanivån är hög i Sverige problemet är lägsta nivån är för låg. Han får leka Einstein på fritiden.
Tyvärr så klarar inte särskilt obegåvade lärare att ge rätt utmaningar till särskilt begåvade barn. Det finns undantag, men det är oftast inte de vassaste knivarna i lådan som blir lärare.
Sen finns det en massa barn som är “särskilt begåvade”, som bara är lata och inte särskilt begåvade.
Om skolan hade handlat om att alla ska uppfylla en viss kunskapsnivå hade det inte funnits årskurser utan man hade behövt klara ett viss lärandemål. Vissa hade gjort det på 7 år och andra 11 år. Man kan inte sitta av andra utbildningar baserat på tid utan det är snarare att man tragglar på tills man klarat momenten.
Skolan är inte till för att utbilda, den är till för att förvara och lektioner är till för att hålla eleverna sysselsatta.
Undra hur många idag ungar som skulle vilja gå i *särklass* även om det är åt andra hållet.
Samtidigt har spetsutbildningarna på såväl högstadie- som gymnasienivå svårt att fylla sina platser.
Känner igen det där. Lärde mej själv att läsa när jag var 4, och jag nästan sov mej igenom hela grundskolan, läste på tio minuter före proven och fick ändå 4 eller 5 på de flesta.
Sedan kom verkligheten ikapp mej på naturvetenskaplig linje på gymnasiet, och jag kunde inte glida längre. Var en smärre chock, och jag höll på att duka under då jag inte hade någon vidare studieteknik för det som faktiskt var svårt. Plötsligt så funkade det inte överallt att bara läsa på strax innan proven! Klarade dock av det, och drog sedan vidare till universitetet.
Jag tror nog att jag hade kunnat göra bättre ifrån mej både på grundskolan och gymnasiet om jag varit mera utmanad. Och chocken jag fick i gymnasiet hade blivit lindrigare.
Om man är begåvad så brukar det ändå gå bra för en i livet.
Det är de svagpresterande som behöver hjälp, om resurserna måste budgeteras.
Och hjälper man både de starka och de svaga så finns det en stor hop i mitten som undrar varför inte de får extra stöd.
Vatten är Våt
Sverige gör ju allt för att förstöra för bra elever.
Lättare att slå ner en spik som sticker up i stället för att försöka lyfta de andra.
Vad är ni för knäppisar som förväntar er en massa stimulans från skolan bara för att ni är duktiga på dem? 90% av det ni kommer att göra i skolan kommer ni ändå att glömma bort och även för folk som har det svårt i skolan är den inte stimulerande, eftersom det är vad skolan är för de flesta, oavsett om man är begåvad eller inte. Bara gör färdigt arbetet, läs valfri bok, och lär er något från den.
Livet är mycket enklare för folk som är bra på skolan än för människor som är dåliga på den och det är ju ett faktum
Fan jag blev mobbad i skolan för att jag var smart. “Jävla MVG barn” ropade de och plugghäst trots att jag inte kunde plugga (fick ADD diagnos senare). Fattade inte förrän senare att de var avis
Men kärnkraften då? Och de hårda straffen? Vem behöver skola utan el eller om man blivit skjuten? Vi måste prioritera och skolan/vård/välfärd är inte lika viktigt /s
Skolan är inte till för att du ska blomstra som person den är till för att forma dig till en hårt arbetande vuxen.
Jag var över nivån och det gjorde allt tråkigt så jag till sist sket jag i skolan för jag tyckte allt var korkat. Så i gymnasiet blev det bara massa skolk och jag gjorde vad jag ville. Sen sket jag helt o hållit i högskola
Fick ett jobb pga av att jag var duktig på det jag kunde och de kunde inte bry sig mindre om mina skolbetyg.
Nu har jag det väldigt bra betalt och den bästa på mitt jobb inom mitt team.
Vet inte var jag skulle varit om jag fick den undervisning som passa mig. Fick bara höra från lärarna att jag kunde så mycket mer men var lat.
Såhär lät det för snart 20 år sedan då alliansen tog makten och ändrade om skolsystemet. Man skulle då ordna så att högbegåvade inte hamnade mellan stolarna och privatisering var svaret. Nu 2 decenium senare låter det som repris i mina öron.
Lite samma som med bedriagstagarna man skulle ge sig på för 20 år sedan och som M nu precis röstat om att de ska ge sig efter. Det ser inte ut som att något grundproblemen ändrades.
Lite förvånad över att problemet kvarstår idag med så många resurser på internet. Måste finnas hur många uppgifter som helst på högre nivå att ge till begåvade barn. Sen att det kanske inte finns lärare att lära ut den högre nivån till de särbegåvade är väl en annan femma, men brist på utmaningar finns det inte.
Fast vi hade begåvade elever under min skolgång i Gymnasiet + Högstadiet, dem fick jättemycket stöd, fick hoppa över klasser, fick advancerade uppgifter och dem trivdes jättemkt och kände sig utmanade. Jag gick visserligen i en Friskola både i hög + gym.
Ingenting i samhället är anpassat för intelligenta människor.
Man har byggt ett ramverk som alla ska passa in i.
Det är anpassat för den stora massan, och toppen och botten lämnas utanför.
Är det inte konstigt att alla framstående filosofer är från långt bak i historien?
I dagsläget om du väljer att vara en fri tänkare med stora ideer så blir du istället utstött!
När det borde premieras! Men det gör det verkligen inte.
Vi lever redan i filmen idiocracys verklighet för många intelligenta människor.
Jag har ett extremt inbyggt hat mot den svenska socialistiska skolan. Man är en spik som skall bankas in exakt lika långt in i plankan som alla andra och man tar ingen hänsyn till hur spiken är formad. En skola som “funkar för alla” är en skola som är byggd för att stänga ut människor som inte passar in i mallen. Fan vad jag hatade skolan och fan vad jag älskade universitetet i jämförelse. Att gå i svensk skola kändes som att bli våldtagen och förnedrad .. varje .. jävla .. dag.
Skulle aldrig sätta mina ungar i svensk kommunal skola, aldrig i helvete att jag skulle utsätta dem för den tortyren.
Jag var alltid väldigt bra i skolan och behövde aldrig plugga. Nu när jag går gymnasiet har jag ingen plugg teknik och har skitsvårt att plugga hemma. Hade jag fått mer utmanande uppgifter i grundskolan hade jag haft det lättare att plugga hemma.
Minns när jag gick i högstadiet och vi hade 3 olika mattegrupper man fick vara i beroende på kunskapsnivå. De var tvungna att sluta med det eftersom lokaltidningen skrev om det och det blev nån form av diskrimineringsskandal
ironiskt nog idiotförklaras man av lärare om man är begåvad. tror att man fuskar när man klarar prov utan att plugga
Som flera redan har skrivit handlar det om att det inte finns tillräckligt med resurser. Jag jobbade som lärare på högstadiet och räknade ut att jag hade 10 min förberedelsetid/lektion. Lägg till att det flera gånger om dagen händer oförutsedda saker som man måste och vill ta tag i och i alla fall någon gång om dagen måste man gå på toaletten. Med mina ämnen mötte jag runt 150 individer varje dag i klassrummet och då finns det lärare men andra ämneskombinationer som träffar betydligt fler. I princip all rättning och en hel del dokumentation fick jag göra på min fritid. Ofta läggs det på saker som ska göras uppifrån med argumentet att det tar inte mer än 10 min. 10 = en lektionsplanering som jag måste hitta en annan tid till att göra. Mot slutet när jag jobbade blev det också standard att vi gick in och vikarierade för varandra. Jag visste alltså inte när jag kom på morgonen om jag skulle ha någon tid alls att förbereda något. Lägg där till konststycket att ibland behöva hålla i två lektioner samtidigt. Jag kan fortsätta men jag tror ni fattar grejen. Det ska också nämnas att jag jobbade i en av de kommuner i Sverige som ofta blir utsedd till Sveriges bästa skolkommun.
Jag var utan tvekan bäst i klassen under grundskolan men fick en rejäl reality check när jag kom in till natur-natur-gymnasiet.
Där blev det rejält med konkurrens. Helt plötsligt fanns det genier som var riktiga experter på studieteknik. Det var här framtida lyckade människor dök fram.
Sen blev det också en ny nivå av konkurrens på Universitetet.
Så nivån på grundskolan är alldeles för låg jämfört med gymnasiet. Det är enorma kliv och stora steg. Borde inte vara så.
Jag är övertygad om att det är flera än jag som känner den där chocken när man kommer in på gymnasiet. Rena Battle Royale.
Min grundskola var verkligen värdelös när det gällde barn som var lite bättre än andra i vissa ämnen. Min mattelärare i högstadiet gav mig en ordentlig utskällning för att jag hade räknat förbi resten av klassen i matteboken samt kvarsittning efter andra lektionen när jag frågade varför vi hade exakt samma genomgång två lektioner i rad när vi var den snabba gruppen. (Det var det enda de erbjöd, två olika grupper beroende på om man var lite bättre eller lite sämre än snittet) Vi hade även en lärare i engelska som var så dålig på språket att han gav lägre betyg till de som var bra för att han inte förstod vad vi sa.
27 comments
Kände igen mig i mycket här, istället för att jag skulle lära mig mer på lektionerna fick jag gå runt och hjälpa alla. I sak inget fel med samarbete och förklaringar, men när det blir “belöningen” varje gång blir man riktigt trött på det
Så jag tröttnade på de flesta ämnen jag borde varit bra på och lärde mig allt om att bygga datorer och programmering på fritiden istället och typ satt av tiden i skolan och försökte få så mycket tid i datorsalen och gjorde minsta möjliga från år 5 eller 6.
Tyvärr är sannolikt resurserna, som redan är för små för att räcka, uppknutna till att hjälpa de som inte hänger med. En grupp som inte heller får tillräcklig hjälp. Två sidor av samma mynt, är man utanför medelnivån behövs anpassning.
Låter som ett icke-problem. Högstanivån är hög i Sverige problemet är lägsta nivån är för låg. Han får leka Einstein på fritiden.
Tyvärr så klarar inte särskilt obegåvade lärare att ge rätt utmaningar till särskilt begåvade barn. Det finns undantag, men det är oftast inte de vassaste knivarna i lådan som blir lärare.
Sen finns det en massa barn som är “särskilt begåvade”, som bara är lata och inte särskilt begåvade.
Om skolan hade handlat om att alla ska uppfylla en viss kunskapsnivå hade det inte funnits årskurser utan man hade behövt klara ett viss lärandemål. Vissa hade gjort det på 7 år och andra 11 år. Man kan inte sitta av andra utbildningar baserat på tid utan det är snarare att man tragglar på tills man klarat momenten.
Skolan är inte till för att utbilda, den är till för att förvara och lektioner är till för att hålla eleverna sysselsatta.
Undra hur många idag ungar som skulle vilja gå i *särklass* även om det är åt andra hållet.
Samtidigt har spetsutbildningarna på såväl högstadie- som gymnasienivå svårt att fylla sina platser.
Känner igen det där. Lärde mej själv att läsa när jag var 4, och jag nästan sov mej igenom hela grundskolan, läste på tio minuter före proven och fick ändå 4 eller 5 på de flesta.
Sedan kom verkligheten ikapp mej på naturvetenskaplig linje på gymnasiet, och jag kunde inte glida längre. Var en smärre chock, och jag höll på att duka under då jag inte hade någon vidare studieteknik för det som faktiskt var svårt. Plötsligt så funkade det inte överallt att bara läsa på strax innan proven! Klarade dock av det, och drog sedan vidare till universitetet.
Jag tror nog att jag hade kunnat göra bättre ifrån mej både på grundskolan och gymnasiet om jag varit mera utmanad. Och chocken jag fick i gymnasiet hade blivit lindrigare.
Om man är begåvad så brukar det ändå gå bra för en i livet.
Det är de svagpresterande som behöver hjälp, om resurserna måste budgeteras.
Och hjälper man både de starka och de svaga så finns det en stor hop i mitten som undrar varför inte de får extra stöd.
Vatten är Våt
Sverige gör ju allt för att förstöra för bra elever.
Lättare att slå ner en spik som sticker up i stället för att försöka lyfta de andra.
Vad är ni för knäppisar som förväntar er en massa stimulans från skolan bara för att ni är duktiga på dem? 90% av det ni kommer att göra i skolan kommer ni ändå att glömma bort och även för folk som har det svårt i skolan är den inte stimulerande, eftersom det är vad skolan är för de flesta, oavsett om man är begåvad eller inte. Bara gör färdigt arbetet, läs valfri bok, och lär er något från den.
Livet är mycket enklare för folk som är bra på skolan än för människor som är dåliga på den och det är ju ett faktum
Fan jag blev mobbad i skolan för att jag var smart. “Jävla MVG barn” ropade de och plugghäst trots att jag inte kunde plugga (fick ADD diagnos senare). Fattade inte förrän senare att de var avis
Men kärnkraften då? Och de hårda straffen? Vem behöver skola utan el eller om man blivit skjuten? Vi måste prioritera och skolan/vård/välfärd är inte lika viktigt /s
Skolan är inte till för att du ska blomstra som person den är till för att forma dig till en hårt arbetande vuxen.
Jag var över nivån och det gjorde allt tråkigt så jag till sist sket jag i skolan för jag tyckte allt var korkat. Så i gymnasiet blev det bara massa skolk och jag gjorde vad jag ville. Sen sket jag helt o hållit i högskola
Fick ett jobb pga av att jag var duktig på det jag kunde och de kunde inte bry sig mindre om mina skolbetyg.
Nu har jag det väldigt bra betalt och den bästa på mitt jobb inom mitt team.
Vet inte var jag skulle varit om jag fick den undervisning som passa mig. Fick bara höra från lärarna att jag kunde så mycket mer men var lat.
Såhär lät det för snart 20 år sedan då alliansen tog makten och ändrade om skolsystemet. Man skulle då ordna så att högbegåvade inte hamnade mellan stolarna och privatisering var svaret. Nu 2 decenium senare låter det som repris i mina öron.
Lite samma som med bedriagstagarna man skulle ge sig på för 20 år sedan och som M nu precis röstat om att de ska ge sig efter. Det ser inte ut som att något grundproblemen ändrades.
Lite förvånad över att problemet kvarstår idag med så många resurser på internet. Måste finnas hur många uppgifter som helst på högre nivå att ge till begåvade barn. Sen att det kanske inte finns lärare att lära ut den högre nivån till de särbegåvade är väl en annan femma, men brist på utmaningar finns det inte.
Fast vi hade begåvade elever under min skolgång i Gymnasiet + Högstadiet, dem fick jättemycket stöd, fick hoppa över klasser, fick advancerade uppgifter och dem trivdes jättemkt och kände sig utmanade. Jag gick visserligen i en Friskola både i hög + gym.
Ingenting i samhället är anpassat för intelligenta människor.
Man har byggt ett ramverk som alla ska passa in i.
Det är anpassat för den stora massan, och toppen och botten lämnas utanför.
Är det inte konstigt att alla framstående filosofer är från långt bak i historien?
I dagsläget om du väljer att vara en fri tänkare med stora ideer så blir du istället utstött!
När det borde premieras! Men det gör det verkligen inte.
Vi lever redan i filmen idiocracys verklighet för många intelligenta människor.
Jag har ett extremt inbyggt hat mot den svenska socialistiska skolan. Man är en spik som skall bankas in exakt lika långt in i plankan som alla andra och man tar ingen hänsyn till hur spiken är formad. En skola som “funkar för alla” är en skola som är byggd för att stänga ut människor som inte passar in i mallen. Fan vad jag hatade skolan och fan vad jag älskade universitetet i jämförelse. Att gå i svensk skola kändes som att bli våldtagen och förnedrad .. varje .. jävla .. dag.
Skulle aldrig sätta mina ungar i svensk kommunal skola, aldrig i helvete att jag skulle utsätta dem för den tortyren.
Jag var alltid väldigt bra i skolan och behövde aldrig plugga. Nu när jag går gymnasiet har jag ingen plugg teknik och har skitsvårt att plugga hemma. Hade jag fått mer utmanande uppgifter i grundskolan hade jag haft det lättare att plugga hemma.
Minns när jag gick i högstadiet och vi hade 3 olika mattegrupper man fick vara i beroende på kunskapsnivå. De var tvungna att sluta med det eftersom lokaltidningen skrev om det och det blev nån form av diskrimineringsskandal
ironiskt nog idiotförklaras man av lärare om man är begåvad. tror att man fuskar när man klarar prov utan att plugga
Som flera redan har skrivit handlar det om att det inte finns tillräckligt med resurser. Jag jobbade som lärare på högstadiet och räknade ut att jag hade 10 min förberedelsetid/lektion. Lägg till att det flera gånger om dagen händer oförutsedda saker som man måste och vill ta tag i och i alla fall någon gång om dagen måste man gå på toaletten. Med mina ämnen mötte jag runt 150 individer varje dag i klassrummet och då finns det lärare men andra ämneskombinationer som träffar betydligt fler. I princip all rättning och en hel del dokumentation fick jag göra på min fritid. Ofta läggs det på saker som ska göras uppifrån med argumentet att det tar inte mer än 10 min. 10 = en lektionsplanering som jag måste hitta en annan tid till att göra. Mot slutet när jag jobbade blev det också standard att vi gick in och vikarierade för varandra. Jag visste alltså inte när jag kom på morgonen om jag skulle ha någon tid alls att förbereda något. Lägg där till konststycket att ibland behöva hålla i två lektioner samtidigt. Jag kan fortsätta men jag tror ni fattar grejen. Det ska också nämnas att jag jobbade i en av de kommuner i Sverige som ofta blir utsedd till Sveriges bästa skolkommun.
Jag var utan tvekan bäst i klassen under grundskolan men fick en rejäl reality check när jag kom in till natur-natur-gymnasiet.
Där blev det rejält med konkurrens. Helt plötsligt fanns det genier som var riktiga experter på studieteknik. Det var här framtida lyckade människor dök fram.
Sen blev det också en ny nivå av konkurrens på Universitetet.
Så nivån på grundskolan är alldeles för låg jämfört med gymnasiet. Det är enorma kliv och stora steg. Borde inte vara så.
Jag är övertygad om att det är flera än jag som känner den där chocken när man kommer in på gymnasiet. Rena Battle Royale.
Min grundskola var verkligen värdelös när det gällde barn som var lite bättre än andra i vissa ämnen. Min mattelärare i högstadiet gav mig en ordentlig utskällning för att jag hade räknat förbi resten av klassen i matteboken samt kvarsittning efter andra lektionen när jag frågade varför vi hade exakt samma genomgång två lektioner i rad när vi var den snabba gruppen. (Det var det enda de erbjöd, två olika grupper beroende på om man var lite bättre eller lite sämre än snittet) Vi hade även en lärare i engelska som var så dålig på språket att han gav lägre betyg till de som var bra för att han inte förstod vad vi sa.