Jag gick igenom lite statistik på SCB och gjorde en liten analys efter jag läste att det är sådan kris med finansieringen i kommunerna. Detta var resultatet och jag försökte dra lite slutsatser.
1. Det finns alltså i genomsnitt ungefär 60% mer pengar per capita i varje kommun nu som det gjorde 1995.
2. Jag gick i skolan i början på 2000-talet, då hade Kiruna flera F-9 skolor utspridda över hela staden, detta rationaliserades till att ha en enda skola som är till årskurs 9 för att spara pengar.
3. Det borde alltså finnas betydligt mycket mer pengar nu än det gjorde då, till att driva drygt en halv stad till (utan ökning i befolkningen). Ändå är den generella känslan (jag kanske har fel i hur det faktiskt är men det känns som att det är mer knapert i kommunfinansen nu för tiden).
4. Vad händer med alla extrapengar som finns nu när det inte räcker trots att det finns mer att ha.
Det är en väldigt skral och begränsad analys jag har gjort nu så om nån som har bättre koll än jag har på offentliga finanser så blir jag gärna rättad, detta är genuint ett bekymmer (som ser liknande ut på statlig nivå) som jag inte förstår varför det är så. Jag har svårt att tro att det bara är offentligt slöseri också. Det känns i alla fall för mig som att nånting inte stämmer.
Du missar att saker som kommunen köper inte nödvändigtvis följer inflationen (du har nog kollat på KPI), samt att saker som kommunen måste göra säkert ökat och därtill att tjänstemännens löner kan ha stigit snabbare än inflationen (vilket kunde förklara att kommunens inkomster ökat mer än inflationen).
Finns förmodligen tre förklaringar.
Dels så har försörjningskvoten ökat, d.v.s andelen av befolkning som är i arbetsför ålder i förhållande till de som ska försörjas har minskat.
Dels så följer inte kostnadsutvecklingen för kommuner KPI eller KPIF på samma sätt.
KPI är viktat för att representera en genomsnittlig hushållsekonomi men kommuner har ofta en annan viktning och har en stor viktning mot löner. (Hur många skulle acceptera 0% löneutveckling sedan 1995).
Sist men inte minst så har flera kommunala verksamheter öppnats för privata aktörer vilket dels minskar möjligheterna till stordriftsfördelar men också innebär att kommunerna inte enbart betalar för faktiska kostnader utan också hypotetiska kostnader som kanske inte finns.
Exempelvis lokalkostnader för skolor.
Hm, det bästa vore väl om det var konstant över tid? Tolkar detta som att kommunerna beskattar invånarna mer och mer över tid, alternativt låtit bli att sänka skatten när de haft möjlighet att göra så.
Känns som en del saker spelar in här. Kommuner har fler kostnader idag då ansvarområden existerar inom deras ramar som ej gjorde så tidigare.
Samtidigt har man tagit bort många statliga skatter som tidigare hjälpt finansiera delar utav kommuners ansvarsområden. Sverige är idag ett av de länderna som förlitar sig mest på skatt på inkomst. Många skatter vi tidigare hade som stöttade samhällskostnaderna är idag borta. Arvsskatt, fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, värnskatt, etc.
Klart det sätter mer press på kommuner och kommunalskatten.
5 comments
Jag gick igenom lite statistik på SCB och gjorde en liten analys efter jag läste att det är sådan kris med finansieringen i kommunerna. Detta var resultatet och jag försökte dra lite slutsatser.
1. Det finns alltså i genomsnitt ungefär 60% mer pengar per capita i varje kommun nu som det gjorde 1995.
2. Jag gick i skolan i början på 2000-talet, då hade Kiruna flera F-9 skolor utspridda över hela staden, detta rationaliserades till att ha en enda skola som är till årskurs 9 för att spara pengar.
3. Det borde alltså finnas betydligt mycket mer pengar nu än det gjorde då, till att driva drygt en halv stad till (utan ökning i befolkningen). Ändå är den generella känslan (jag kanske har fel i hur det faktiskt är men det känns som att det är mer knapert i kommunfinansen nu för tiden).
4. Vad händer med alla extrapengar som finns nu när det inte räcker trots att det finns mer att ha.
Det är en väldigt skral och begränsad analys jag har gjort nu så om nån som har bättre koll än jag har på offentliga finanser så blir jag gärna rättad, detta är genuint ett bekymmer (som ser liknande ut på statlig nivå) som jag inte förstår varför det är så. Jag har svårt att tro att det bara är offentligt slöseri också. Det känns i alla fall för mig som att nånting inte stämmer.
Du missar att saker som kommunen köper inte nödvändigtvis följer inflationen (du har nog kollat på KPI), samt att saker som kommunen måste göra säkert ökat och därtill att tjänstemännens löner kan ha stigit snabbare än inflationen (vilket kunde förklara att kommunens inkomster ökat mer än inflationen).
Finns förmodligen tre förklaringar.
Dels så har försörjningskvoten ökat, d.v.s andelen av befolkning som är i arbetsför ålder i förhållande till de som ska försörjas har minskat.
Dels så följer inte kostnadsutvecklingen för kommuner KPI eller KPIF på samma sätt.
KPI är viktat för att representera en genomsnittlig hushållsekonomi men kommuner har ofta en annan viktning och har en stor viktning mot löner. (Hur många skulle acceptera 0% löneutveckling sedan 1995).
Sist men inte minst så har flera kommunala verksamheter öppnats för privata aktörer vilket dels minskar möjligheterna till stordriftsfördelar men också innebär att kommunerna inte enbart betalar för faktiska kostnader utan också hypotetiska kostnader som kanske inte finns.
Exempelvis lokalkostnader för skolor.
Hm, det bästa vore väl om det var konstant över tid? Tolkar detta som att kommunerna beskattar invånarna mer och mer över tid, alternativt låtit bli att sänka skatten när de haft möjlighet att göra så.
Känns som en del saker spelar in här. Kommuner har fler kostnader idag då ansvarområden existerar inom deras ramar som ej gjorde så tidigare.
Samtidigt har man tagit bort många statliga skatter som tidigare hjälpt finansiera delar utav kommuners ansvarsområden. Sverige är idag ett av de länderna som förlitar sig mest på skatt på inkomst. Många skatter vi tidigare hade som stöttade samhällskostnaderna är idag borta. Arvsskatt, fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, värnskatt, etc.
Klart det sätter mer press på kommuner och kommunalskatten.