Klimataktivism eller terrorism? Demonstrationer som dag efter dag stör trafiken i Tyskland gör bilförare vansinniga och fördöms av politiker från höger till vänster.Men trots irritationen kan protesterna stärka klimatrörelsen, enligt forskare.Klimataktivisterna har limmat fast sig vid vägbanan på motorvägen A100. De har stoppat trafiken på Kurfürstendamm och marscherat i bredd på den trefiliga vägen förbi Alexanderplatz. Sedan den 19 april har aktivister stoppat trafiken i huvudstaden nästan varje dag. Initiativtagarna till demonstrationerna är ett nätverk som kallar sig Letzte Generation – Sista generationen. Trafikstörningarna, som påminner om de som genomförts i flera svenska städer under de senaste åren, har orsakat tidningsrubriker i hela landet, och väckt starka känslor. Vid flera tillfällen har frustrerade bilförare försökt slita bort aktivisterna från vägbanan.Den 24-åriga klimataktivisten Josephine Schwenke, som deltar i protesterna i Berlin, säger att hon kan förstå att de väcker irritation.– Protesterna stör människor i deras vardag, och påminner dem om att vi måste bryta status quo. Många vet att vi inte kan fortsätta leva som vi gör i dag. Men det är förstås bekvämare att inte tänka på det, säger hon.Kritiken mot aktivisternas metoder är hård. Renate Künast, som representerar miljöpartiet De gröna i förbundsdagen, anklagade nyligen Sista generationen för att skada klimatarbetet.– De åstadkommer inga framsteg utan äventyrar tvärtom stödet inte bara för dem själva, utan för hela klimatfrågan, säger hon till public service-bolaget ZDF.Men det stämmer inte, menar forskare som DN har talat med.– Protesterna gör att människor blir negativt inställda till Sista generationen – men inte till en bättre klimatpolitik. Snarare bidrar de till att människor blir mer medvetna om frågan.Det säger sociologen Simon Teune, som studerar proteströrelser och är verksam vid Freie Universität i Berlin. Han konstaterar att aktivisterna lyckats få stor uppmärksamhet med relativt små resurser.– För att genomföra en blockad kan det räcka med tolv aktivister. Det skiljer protestformen från de massdemonstrationer som Fridays for future genomfört, där man behöver betydligt fler människor för att få genomslag, säger han.Sophia Hunger, som är verksam vid forskningsinstitutet WZB i Berlin och liksom Simon Teune studerar proteströrelser, är inne på samma spår.– Demonstranterna når ut till extremt många. De får mycket kritik för att de stör och irriterar människor, men det är ju själva poängen med den här protestformen. Det är så man väcker uppmärksamhet, säger hon.Det finns en risk att hela klimatrörelsens rykte skadas av impopulära protester, enligt Sophia Hunger. Men en radikal gruppering kan också ha motsatt verkan. På 1970-talet beskrev den amerikanska statsvetaren Jo Freedman hur radikala feminister fick andra kvinnorörelser att framstå som mindre extrema. Fenomenet är numera känt som ”the radical flank effect” – den radikala flanken-effekten.– Sista generationens protester skulle exempelvis kunna leda till en mer positiv syn på Fridays for future, säger Sophia Hunger.Under veckan har debatten om klimatdemonstrationerna kretsat kring ambulanser som fastnat i köer och huruvida det är möjligt att hålla aktivister som planerar nya trafikstörningar häktade. Alexander Dobrindt, gruppledare för Kristdemokraternas systerparti CSU, varnade nyligen för en tilltagande radikalisering inom klimatrörelsen.– Vi måste förhindra att ett ”klimat-RAF” bildas, säger han till mediebolaget Funke Mediengruppe.Dobrindts uttalande har väckt skarp kritik från både kristdemokrater och politiker från andra partier. Vänsterextrema Röda arméfraktionen (RAF), även känd som Baader Meinhof-ligan, har över 30 mord på sitt samvete. Terrororganisationen, som bildades i Västtyskland på 1970-talet, dödade bland annat politiker, företagsledare, poliser och militärer.Sophia Hunger konstaterar att klimataktivismen blivit ett infekterat ämne.– Jag är faktiskt lite besviken på den politiska och mediala debatten. Det är få som betonar att fredliga protester faktiskt är en naturlig del av ett demokratiskt samhälle. Det är upp till domstolarna att avgöra vilka som är olagliga, säger hon.Trots den hårda kritiken mot protesterna i Berlin är klimataktivisten Josephine Schwenke nöjd med det gruppen åstadkommit.– Vi har fått stor uppmärksamhet och lyckats sätta mycket press på politikerna, säger hon.**Fakta**.Aktivisterna kräver billig kollektivtrafik och medborgarrådKlimataktivisterna från nätverket Letzte Generation – Sista generationen – har tre krav för att avsluta sina protester i Berlin. Gruppenkräver att regeringen återinför den så kallade 9-eurobiljetten, som gjorde det möjligt att resa med all kollektivtrafik i Tyskland för drygt 90 kronor i månaden. Gruppen vill även införa en hastighetsgräns på tyska motorvägar och etablera ett medborgarråd som kan föreslå sätt att hantera klimatförändringarna.Flera opinionsundersökningar slår fast att stödet för gruppens krav är betydligt större än stödet för dess metoder. En studie från universitetet i Hamburg visar exempelvis att endast bara var tionde invånare är positiv till trafikstörningarna, men att nästan hälften vill begränsa hastigheten på motorvägarna.
Om denna typ av destruktiva klimataktivister lyckas dröjer det inte länge innan man ser antiabortaktivister utanför sjukhus.
Det vore en katastrof om deras kampanjer hade effekt.
Bättre formaterad artikel, ifall paywall:
—
# Forskare: Klimatprotester i Berlin kan ha effekt trots kritiken
#### BERLIN. Klimataktivism eller terrorism? Demonstrationer som dag efter dag stör trafiken i Tyskland gör bilförare vansinniga och fördöms av politiker från höger till vänster.
#### Men trots irritationen kan protesterna stärka klimatrörelsen, enligt forskare.
Klimataktivisterna har limmat fast sig vid vägbanan på motorvägen A100. De har stoppat trafiken på Kurfürstendamm och marscherat i bredd på den trefiliga vägen förbi Alexanderplatz.
Sedan den 19 april har aktivister stoppat trafiken i huvudstaden nästan varje dag. Initiativtagarna till demonstrationerna är ett nätverk som kallar sig Letzte Generation > – Sista generationen. Trafikstörningarna, som påminner om de som genomförts i flera svenska städer under de senaste åren, har orsakat tidningsrubriker i hela landet, och väckt starka känslor. Vid flera tillfällen har frustrerade bilförare försökt slita bort aktivisterna från vägbanan.
**Den 24-åriga klimataktivisten** Josephine Schwenke, som deltar i protesterna i Berlin, säger att hon kan förstå att de väcker irritation.
> – Protesterna stör människor i deras vardag, och påminner dem om att vi måste bryta status quo. Många vet att vi inte kan fortsätta leva som vi gör i dag. Men det är förstås bekvämare att inte tänka på det, säger hon.
Kritiken mot aktivisternas metoder är hård. Renate Künast, som representerar miljöpartiet De gröna i förbundsdagen, anklagade nyligen Sista generationen för att skada klimatarbetet.
> – De åstadkommer inga framsteg utan äventyrar tvärtom stödet inte bara för dem själva, utan för hela klimatfrågan, säger hon till public service-bolaget ZDF.
**Men det stämmer inte,** menar forskare som DN har talat med.
> – Protesterna gör att människor blir negativt inställda till Sista generationen > – men inte till en bättre klimatpolitik. Snarare bidrar de till att människor blir mer medvetna om frågan.
Det säger sociologen Simon Teune, som studerar proteströrelser och är verksam vid Freie Universität i Berlin. Han konstaterar att aktivisterna lyckats få stor uppmärksamhet med relativt små resurser.
> – För att genomföra en blockad kan det räcka med tolv aktivister. Det skiljer protestformen från de massdemonstrationer som Fridays for future genomfört, där man behöver betydligt fler människor för att få genomslag, säger han.
Sophia Hunger, som är verksam vid forskningsinstitutet WZB i Berlin och liksom Simon Teune studerar proteströrelser, är inne på samma spår.
– Demonstranterna når ut till extremt många. De får mycket kritik för att de stör och irriterar människor, men det är ju själva poängen med den här protestformen. Det är så man väcker uppmärksamhet, säger hon.
Det finns en risk att hela klimatrörelsens rykte skadas av impopulära protester, enligt Sophia Hunger. Men en radikal gruppering kan också ha motsatt verkan. På 1970-talet beskrev den amerikanska statsvetaren Jo Freedman hur radikala feminister fick andra kvinnorörelser att framstå som mindre extrema. Fenomenet är numera känt som ”the radical flank effect” > – den radikala flanken-effekten.
> – Sista generationens protester skulle exempelvis kunna leda till en mer positiv syn på Fridays for future, säger Sophia Hunger.
**Under veckan har debatten** om klimatdemonstrationerna kretsat kring ambulanser som fastnat i köer och huruvida det är möjligt att hålla aktivister som planerar nya trafikstörningar häktade. Alexander Dobrindt, gruppledare för Kristdemokraternas systerparti CSU, varnade nyligen för en tilltagande radikalisering inom klimatrörelsen.
> – Vi måste förhindra att ett ”klimat-RAF” bildas, säger han till mediebolaget Funke Mediengruppe.
Dobrindts uttalande har väckt skarp kritik från både kristdemokrater och politiker från andra partier. Vänsterextrema Röda arméfraktionen (RAF), även känd som Baader Meinhof-ligan, har över 30 mord på sitt samvete. Terrororganisationen, som bildades i Västtyskland på 1970-talet, dödade bland annat politiker, företagsledare, poliser och militärer.
**Sophia Hunger konstaterar** att klimataktivismen blivit ett infekterat ämne.
> – Jag är faktiskt lite besviken på den politiska och mediala debatten. Det är få som betonar att fredliga protester faktiskt är en naturlig del av ett demokratiskt samhälle. Det är upp till domstolarna att avgöra vilka som är olagliga, säger hon.
Trots den hårda kritiken mot protesterna i Berlin är klimataktivisten Josephine Schwenke nöjd med det gruppen åstadkommit.
> – Vi har fått stor uppmärksamhet och lyckats sätta mycket press på politikerna, säger hon.
## Fakta. Aktivisterna kräver billig kollektivtrafik och medborgarråd
Klimataktivisterna från nätverket Letzte Generation – Sista generationen – har tre krav för att avsluta sina protester i Berlin.
Gruppen kräver att regeringen återinför den så kallade 9-eurobiljetten, som gjorde det möjligt att resa med all kollektivtrafik i Tyskland för drygt 90 kronor i månaden. Gruppen vill även införa en hastighetsgräns på tyska motorvägar och etablera ett medborgarråd som kan föreslå sätt att hantera klimatförändringarna.
Flera opinionsundersökningar slår fast att stödet för gruppens krav är betydligt större än stödet för dess metoder. En studie från universitetet i Hamburg visar exempelvis att endast bara var tionde invånare är positiv till trafikstörningarna, men att nästan hälften vill begränsa hastigheten på motorvägarna.
Civil olydnad är ett intressant ämne. Vad avgör när det är befogat och är det befogat här?
Samma frågor kan ställas om ekoterrorism och ekosabotage.
Att ha massiva bilköer och en massa bilar som står och kör på tomgång lär ju hjälpa klimatet jättemycket.
Det har skett ett intressant paradigmskifte för klimatrörelsen. På ett halvt sekel har de gått från att sporadiskt _sniffa lim_ till att helt _fastna i lim_
De kan väl demonstrera på sidan av vägen, varför ska de jävlas med vanligt folk?
Tycker det är tråkigt när protester påverkar vanliga människor. Istället för att protestera framför politiker som faktiskt beslutar om klimatet.
9 comments
Klimataktivism eller terrorism? Demonstrationer som dag efter dag stör trafiken i Tyskland gör bilförare vansinniga och fördöms av politiker från höger till vänster.Men trots irritationen kan protesterna stärka klimatrörelsen, enligt forskare.Klimataktivisterna har limmat fast sig vid vägbanan på motorvägen A100. De har stoppat trafiken på Kurfürstendamm och marscherat i bredd på den trefiliga vägen förbi Alexanderplatz. Sedan den 19 april har aktivister stoppat trafiken i huvudstaden nästan varje dag. Initiativtagarna till demonstrationerna är ett nätverk som kallar sig Letzte Generation – Sista generationen. Trafikstörningarna, som påminner om de som genomförts i flera svenska städer under de senaste åren, har orsakat tidningsrubriker i hela landet, och väckt starka känslor. Vid flera tillfällen har frustrerade bilförare försökt slita bort aktivisterna från vägbanan.Den 24-åriga klimataktivisten Josephine Schwenke, som deltar i protesterna i Berlin, säger att hon kan förstå att de väcker irritation.– Protesterna stör människor i deras vardag, och påminner dem om att vi måste bryta status quo. Många vet att vi inte kan fortsätta leva som vi gör i dag. Men det är förstås bekvämare att inte tänka på det, säger hon.Kritiken mot aktivisternas metoder är hård. Renate Künast, som representerar miljöpartiet De gröna i förbundsdagen, anklagade nyligen Sista generationen för att skada klimatarbetet.– De åstadkommer inga framsteg utan äventyrar tvärtom stödet inte bara för dem själva, utan för hela klimatfrågan, säger hon till public service-bolaget ZDF.Men det stämmer inte, menar forskare som DN har talat med.– Protesterna gör att människor blir negativt inställda till Sista generationen – men inte till en bättre klimatpolitik. Snarare bidrar de till att människor blir mer medvetna om frågan.Det säger sociologen Simon Teune, som studerar proteströrelser och är verksam vid Freie Universität i Berlin. Han konstaterar att aktivisterna lyckats få stor uppmärksamhet med relativt små resurser.– För att genomföra en blockad kan det räcka med tolv aktivister. Det skiljer protestformen från de massdemonstrationer som Fridays for future genomfört, där man behöver betydligt fler människor för att få genomslag, säger han.Sophia Hunger, som är verksam vid forskningsinstitutet WZB i Berlin och liksom Simon Teune studerar proteströrelser, är inne på samma spår.– Demonstranterna når ut till extremt många. De får mycket kritik för att de stör och irriterar människor, men det är ju själva poängen med den här protestformen. Det är så man väcker uppmärksamhet, säger hon.Det finns en risk att hela klimatrörelsens rykte skadas av impopulära protester, enligt Sophia Hunger. Men en radikal gruppering kan också ha motsatt verkan. På 1970-talet beskrev den amerikanska statsvetaren Jo Freedman hur radikala feminister fick andra kvinnorörelser att framstå som mindre extrema. Fenomenet är numera känt som ”the radical flank effect” – den radikala flanken-effekten.– Sista generationens protester skulle exempelvis kunna leda till en mer positiv syn på Fridays for future, säger Sophia Hunger.Under veckan har debatten om klimatdemonstrationerna kretsat kring ambulanser som fastnat i köer och huruvida det är möjligt att hålla aktivister som planerar nya trafikstörningar häktade. Alexander Dobrindt, gruppledare för Kristdemokraternas systerparti CSU, varnade nyligen för en tilltagande radikalisering inom klimatrörelsen.– Vi måste förhindra att ett ”klimat-RAF” bildas, säger han till mediebolaget Funke Mediengruppe.Dobrindts uttalande har väckt skarp kritik från både kristdemokrater och politiker från andra partier. Vänsterextrema Röda arméfraktionen (RAF), även känd som Baader Meinhof-ligan, har över 30 mord på sitt samvete. Terrororganisationen, som bildades i Västtyskland på 1970-talet, dödade bland annat politiker, företagsledare, poliser och militärer.Sophia Hunger konstaterar att klimataktivismen blivit ett infekterat ämne.– Jag är faktiskt lite besviken på den politiska och mediala debatten. Det är få som betonar att fredliga protester faktiskt är en naturlig del av ett demokratiskt samhälle. Det är upp till domstolarna att avgöra vilka som är olagliga, säger hon.Trots den hårda kritiken mot protesterna i Berlin är klimataktivisten Josephine Schwenke nöjd med det gruppen åstadkommit.– Vi har fått stor uppmärksamhet och lyckats sätta mycket press på politikerna, säger hon.**Fakta**.Aktivisterna kräver billig kollektivtrafik och medborgarrådKlimataktivisterna från nätverket Letzte Generation – Sista generationen – har tre krav för att avsluta sina protester i Berlin. Gruppenkräver att regeringen återinför den så kallade 9-eurobiljetten, som gjorde det möjligt att resa med all kollektivtrafik i Tyskland för drygt 90 kronor i månaden. Gruppen vill även införa en hastighetsgräns på tyska motorvägar och etablera ett medborgarråd som kan föreslå sätt att hantera klimatförändringarna.Flera opinionsundersökningar slår fast att stödet för gruppens krav är betydligt större än stödet för dess metoder. En studie från universitetet i Hamburg visar exempelvis att endast bara var tionde invånare är positiv till trafikstörningarna, men att nästan hälften vill begränsa hastigheten på motorvägarna.
Om denna typ av destruktiva klimataktivister lyckas dröjer det inte länge innan man ser antiabortaktivister utanför sjukhus.
Det vore en katastrof om deras kampanjer hade effekt.
Bättre formaterad artikel, ifall paywall:
—
# Forskare: Klimatprotester i Berlin kan ha effekt trots kritiken
* [Artikelbild: Aktivister stoppar trafiken i Berlinstadsdelen Schöneberg. Enligt polisen har 565 anmälningar om brott upprättats i samband med klimatdemonstrationerna.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/f9bc9aa1-8f40-4970-9d2a-833690f6857e.jpeg)
#### BERLIN. Klimataktivism eller terrorism? Demonstrationer som dag efter dag stör trafiken i Tyskland gör bilförare vansinniga och fördöms av politiker från höger till vänster.
#### Men trots irritationen kan protesterna stärka klimatrörelsen, enligt forskare.
Klimataktivisterna har limmat fast sig vid vägbanan på motorvägen A100. De har stoppat trafiken på Kurfürstendamm och marscherat i bredd på den trefiliga vägen förbi Alexanderplatz.
Sedan den 19 april har aktivister stoppat trafiken i huvudstaden nästan varje dag. Initiativtagarna till demonstrationerna är ett nätverk som kallar sig Letzte Generation > – Sista generationen. Trafikstörningarna, som påminner om de som genomförts i flera svenska städer under de senaste åren, har orsakat tidningsrubriker i hela landet, och väckt starka känslor. Vid flera tillfällen har frustrerade bilförare försökt slita bort aktivisterna från vägbanan.
**Den 24-åriga klimataktivisten** Josephine Schwenke, som deltar i protesterna i Berlin, säger att hon kan förstå att de väcker irritation.
> – Protesterna stör människor i deras vardag, och påminner dem om att vi måste bryta status quo. Många vet att vi inte kan fortsätta leva som vi gör i dag. Men det är förstås bekvämare att inte tänka på det, säger hon.
* [Aktivisterna från Sista generationen har gjort sig kända för att limma fast händerna vid vägbanan och på så vis stoppa biltrafiken. Klistret kan lösas upp med hjälp av en tvållösning och matolja.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/db862d75-8cb5-4e57-bd5e-750574c94abd.jpeg)
Kritiken mot aktivisternas metoder är hård. Renate Künast, som representerar miljöpartiet De gröna i förbundsdagen, anklagade nyligen Sista generationen för att skada klimatarbetet.
> – De åstadkommer inga framsteg utan äventyrar tvärtom stödet inte bara för dem själva, utan för hela klimatfrågan, säger hon till public service-bolaget ZDF.
**Men det stämmer inte,** menar forskare som DN har talat med.
> – Protesterna gör att människor blir negativt inställda till Sista generationen > – men inte till en bättre klimatpolitik. Snarare bidrar de till att människor blir mer medvetna om frågan.
Det säger sociologen Simon Teune, som studerar proteströrelser och är verksam vid Freie Universität i Berlin. Han konstaterar att aktivisterna lyckats få stor uppmärksamhet med relativt små resurser.
> – För att genomföra en blockad kan det räcka med tolv aktivister. Det skiljer protestformen från de massdemonstrationer som Fridays for future genomfört, där man behöver betydligt fler människor för att få genomslag, säger han.
* [Sociologen Simon Teune, som forskar vid Freie Universität Berlin, säger att klimataktivisterna från nätverket Sista generationen har fått stort medieutrymme, men att de ännu inte fått gehör för sina krav.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/0f5f417a-b9a6-480a-8580-4938e8c905a2.jpeg)
Sophia Hunger, som är verksam vid forskningsinstitutet WZB i Berlin och liksom Simon Teune studerar proteströrelser, är inne på samma spår.
– Demonstranterna når ut till extremt många. De får mycket kritik för att de stör och irriterar människor, men det är ju själva poängen med den här protestformen. Det är så man väcker uppmärksamhet, säger hon.
Det finns en risk att hela klimatrörelsens rykte skadas av impopulära protester, enligt Sophia Hunger. Men en radikal gruppering kan också ha motsatt verkan. På 1970-talet beskrev den amerikanska statsvetaren Jo Freedman hur radikala feminister fick andra kvinnorörelser att framstå som mindre extrema. Fenomenet är numera känt som ”the radical flank effect” > – den radikala flanken-effekten.
> – Sista generationens protester skulle exempelvis kunna leda till en mer positiv syn på Fridays for future, säger Sophia Hunger.
* [Sophia Hunger studerar politiska proteströrelser vid forskningsinstitutet WZB i Berlin.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/4c6add68-82df-4d68-8dcd-e6e416a41069.jpeg)
**Under veckan har debatten** om klimatdemonstrationerna kretsat kring ambulanser som fastnat i köer och huruvida det är möjligt att hålla aktivister som planerar nya trafikstörningar häktade. Alexander Dobrindt, gruppledare för Kristdemokraternas systerparti CSU, varnade nyligen för en tilltagande radikalisering inom klimatrörelsen.
> – Vi måste förhindra att ett ”klimat-RAF” bildas, säger han till mediebolaget Funke Mediengruppe.
Dobrindts uttalande har väckt skarp kritik från både kristdemokrater och politiker från andra partier. Vänsterextrema Röda arméfraktionen (RAF), även känd som Baader Meinhof-ligan, har över 30 mord på sitt samvete. Terrororganisationen, som bildades i Västtyskland på 1970-talet, dödade bland annat politiker, företagsledare, poliser och militärer.
* [Protesterna i Berlin har pågått sedan onsdagen den 19 april. Hundratals klimataktivister har stoppat trafiken i olika delar av staden.](https://cached-images.bonnier.news/gcs/bilder/dn-mly/9a2d0f70-060d-4b65-9638-2254cbb83fff.jpeg)
**Sophia Hunger konstaterar** att klimataktivismen blivit ett infekterat ämne.
> – Jag är faktiskt lite besviken på den politiska och mediala debatten. Det är få som betonar att fredliga protester faktiskt är en naturlig del av ett demokratiskt samhälle. Det är upp till domstolarna att avgöra vilka som är olagliga, säger hon.
Trots den hårda kritiken mot protesterna i Berlin är klimataktivisten Josephine Schwenke nöjd med det gruppen åstadkommit.
> – Vi har fått stor uppmärksamhet och lyckats sätta mycket press på politikerna, säger hon.
## Fakta. Aktivisterna kräver billig kollektivtrafik och medborgarråd
Klimataktivisterna från nätverket Letzte Generation – Sista generationen – har tre krav för att avsluta sina protester i Berlin.
Gruppen kräver att regeringen återinför den så kallade 9-eurobiljetten, som gjorde det möjligt att resa med all kollektivtrafik i Tyskland för drygt 90 kronor i månaden. Gruppen vill även införa en hastighetsgräns på tyska motorvägar och etablera ett medborgarråd som kan föreslå sätt att hantera klimatförändringarna.
Flera opinionsundersökningar slår fast att stödet för gruppens krav är betydligt större än stödet för dess metoder. En studie från universitetet i Hamburg visar exempelvis att endast bara var tionde invånare är positiv till trafikstörningarna, men att nästan hälften vill begränsa hastigheten på motorvägarna.
**Läs mer:**
[Tysk polis kör bort klimataktivister från ockuperade byn Lützerath](https://www.dn.se/varlden/tysk-polis-kor-bort-klimataktivister-fran-byn-lutzerath/)
—
publicerad 2023-04-29 17:39:14
Civil olydnad är ett intressant ämne. Vad avgör när det är befogat och är det befogat här?
Samma frågor kan ställas om ekoterrorism och ekosabotage.
Att ha massiva bilköer och en massa bilar som står och kör på tomgång lär ju hjälpa klimatet jättemycket.
Det har skett ett intressant paradigmskifte för klimatrörelsen. På ett halvt sekel har de gått från att sporadiskt _sniffa lim_ till att helt _fastna i lim_
De kan väl demonstrera på sidan av vägen, varför ska de jävlas med vanligt folk?
Tycker det är tråkigt när protester påverkar vanliga människor. Istället för att protestera framför politiker som faktiskt beslutar om klimatet.
Religiösa fanatiker….