Riksbankschefen: Räntan biter inte som vi tänkt

36 comments
  1. “Räntehöjningar har inte bitit sig fast så som Riksbankschefen Erik Thedéen tänkt sig.

    – Effekterna har inte blivit så stora, säger han i en intervju med Svenska Dagbladet.

    På drygt ett år har Riksbanken höjt sin styrränta från 0 till 3,5 procent. Samtidigt har ekonomin under årets första kvartal vuxit och inflationen var i mars över 10 procent.

    Även bostadspriserna fortsätter att öka.

    Hushållen verkar inte tro på centralbankens budskap om räntan, och det kan tvinga Riksbanken att höja mer, säger Thedéen till SvD.Om framtiden säger han:

    – Varje gång vi har lagt en ny ränteprognos så har vi senare justerat upp den.

    I april justerade vi upp den ytterligare en gång. Det är väl ett tecken på att penningpolitiken kanske inte biter som vi har tänkt.”

  2. Om de ändå vågade göra en rejäl höjning istället för att små dutta.
    Som att släcka en hus brand med ett deciliter mått.

  3. Är detta verkligen det effektivaste verktyg man har mot inflation? Känns väldigt ineffektivt.

  4. Ja … kan ha att göra med att inflationen inte har orsakats av att kapitalutbudet varit för löst i Sverige ?

    Angriper inflationen på helt fel sätt

  5. Riksbankschefen: Vi vet egentligen inte vad vi sysslar med, vi gör bara som man alltid gjort. Verkar dock inte funka denna gång. Vi provar med att höja ännu mer då!

  6. Henry Ford
    >“It is well enough that people of the nation do not understand our banking and monetary system, for if they did, I believe there would be a revolution before tomorrow morning.”

    Thomas Jefferson – USAs tredje president
    >”If the American people ever allow private banks to control the issue of their currency, first by inflation, then by deflation, the banks and corporations that will grow up around them will deprive the people of all property until their children wake up homeless on the continent their Fathers conquered…. I believe that banking institutions are more dangerous to our liberties than standing armies…. The issuing power should be taken from the banks and restored to the people, to whom it properly belongs.”

  7. Undrar om inte inflationen gör att folk gör av med de pengar man har sparat till det ena eller andra innan de blir för lite värda. Så räntan kommer att bita till slut, men det tar sin tid. Först ska man leka av det man egentligen hade tänkt att göra under pandemin, men inte kunde då.

    Vad gäller bostäder, så finns det ju fortfarande en brist. Bristvaror stiger alltid i pris. Vill man bli kvitt prisökningarna på bostäder, så får man bygga flera. Och då ligger ju räntorna faktiskt i vägen för det. Kanske ett nytt miljonprogram hade kunna chocka den marknaden rätt?

  8. “Riskbankchefen erkänner: Vi chansar bara i alla våra beslut och använder svåra ord för att låta smarta, samtidigt som vi tömmer fickorna på befolkningen så mycket vi kan”

  9. Biter inte som vi tänkt = fler tvingas inte gå från hus och hem för att de inte klarar av bolånen.

  10. Ja ränteökningen kanske inte har sänkt inflationen men den har åtminstone givit mig skadeglädje för dom som tog sig in i bostadsmarknaden och nu knappt har råd med amorteringarna 🎉

  11. Så alla förbannade 19-åringar som fått låna swaineemycket pengar skall betalas av oss andra.?

  12. Kanske dags och inse att räntehöjningar inte fungerar på samma sätt det gjort tidigare!! Vi lever i helt annorlunda värld där allt är sammankopplat och regeringar aka USA som bara printar på pengar out of thing air

  13. Det är en kedja av kostnadsökningar som är orsak till inflationen. Och vi rår inte på den första länken i kedjan med vår inhemska styrränta.

  14. Inte så jävla konstigt då inflationen späs på av att livsmedelsföretagen och bränslebolag försöker suga ut varenda krona från svenska befolkningen. Folk behöver äta och folk behöver ta sig till jobbet för att kunna tjäna pengar för att äta.

    Nä men fy fan om man vågar påpeka detta.

  15. Jag driver företag, har lån då det behövts bygga en fastighet att bedriva verksamheten i. Ju mer riksbanken höjer räntan, desto högre pris behöver jag ta ut för att täcka mina kostnader (inflationen ökar). Dessutom behöver lönerna höjas för att täcka upp de anställdas ökade kostnader för främst boendekostnader som påverkas mycket av riksbankens ränta (inflationen ökar).

  16. 1. Sverige har inte höjt räntan i samma takt som varken omvärlden eller den inhemska inflationen. En mycket låg ränta ger fortsatt hög efterfrågan på lån, och lån som sedan inte har ett 100% strikt amorteringskrav och som i efterhand kan ökas på omvandlas till mer printande pengar i sirkulation=inflation. Låg svensk ränta leder dessutom till att SEK faller (varför skulle någon köpa SEK när du kan få dubbel ränta i en annan valuta…?), vilket leder till ökad export och uppköp av svenska tillgångar vilket återigen ökar den temporära tillgången på pengar = inflation (sistnämnda dock inte permanent inflation).
    2. Att öka räntan påverkar faktiskt inte äkta inflation, bara indikatorn KPI som vi använder för att gissa vad inflationen är. Ökad ränta är en ren omfördelning av pengar från låntagare till långivare och påverkar inte egentligen inflation, bara indikatorn KPI då det temporärt finns mindre pengar för konsumenter att handla för.
    *Bara* riksbanken kan skapa inflation, genom att printa pengar till tex lån och enda sättet denna inflation försvinner är om 100% av summan återbetalas och lånen inte görs om, avbetalningarna stoppas, etc. *Varje* gång någon pausar ett lån och/eller ökar lånet för att köpa en bil/båt/sommarstuga/annat är detta 100% printande inflationspengar som trycks in i ekonomin.
    3. Riksbanken är politiskt bakbunden. Ingves satt länge och ojade sig om att inflation var högre än den borde och de inte förstod varför, samtidigt som han i intervjuver sade väldigt vettiga saker i stil med [https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/ingves-om-slopat-amorteringskrav-finns-alltid-en-stravan-efter-att-soka-en-gratislunch](https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/ingves-om-slopat-amorteringskrav-finns-alltid-en-stravan-efter-att-soka-en-gratislunch) som visar att han antagligen förstod ganska väl vad problemet var (som jag beskrivit ovan), men ändå inte tog de åtgärder som krävdes. Vid sin avgång gjorde han något kort och skarpt uttalande i stil med att han varit bakbunden och inte kunnat vidta de åtgärder som behövdes.

  17. Alla som kollar lite omkring sig ser att inflationen kraftigt är på väg ner dock. Att tanka bilen är 30% billigare än i fjol. Elpriset är ner, och flera råvaror är mycket billigare nu än de var förra året.

    Den här inflationen kommer försvinna lika snabbt som den dök upp och sen kommer räntehöjningarnas negativa effekter komma som ett brev på posten. Kommer framförallt visa sig i byggbranschen, som bara försöker hålla ut i väntan på nya orderingångar för att inte behöva släppa kompetent manskap som behövs när allt vänder igen.

  18. Sveriges ränta har såklart ingenting med inflationen att göra. Just nu testar dom hur långt dom kan gå innan det blir avrättningar.

  19. Riksbankschefen: “Låt mig titta i min verktygslåda… räntehöjning, dubbel räntehöjning… hm… **BERIT, var fan har alla mina andra verktyg tagit vägen?!!!**”

    Berit: Du har aldrig haft några andra verktyg!!

  20. Venne kan det ha med att även företagen och andra aktörer som höjer sina priser för att de måste täcka räntekostnader på de stora lån som finns bland företag? Man urholkar befolkningen samtidigt som företagen går i vinst.

  21. Men det här tydliggör väl ändå klassklyftorna?

    För de av oss som är högavlönade så är det givetvis så att saker blivit dyrare, och många har fått göra avkall på en hel del saker. Kanske inte blir någon solsemester eller ny diskmaskin i år. Men vi har fortfarande kunnat köpa bra mat, och till och med unna oss saker vi vill ha, kontra saker vi behöver. Vi har kunnat fortsätta äta choklad, dricka öl, snusa, köpa den mat vi är sugna på, till och med gå på restauranger och andra aktiviteter som kostar pengar. Bevisligen, eftersom vår konsumption inte minskat i den takt som var tänkt i och med höjd ränta.

    För de som levt på marginalen har det bara blivit svårare att få vardagen att gå ihop. För låginkomstagare, studenter, ensamstående föräldrar, nyanlända, funktionsnedsatta personer, pensionärer etc,etc. Listan kan bli lång.

    Saken är den att vi här i sverige kanske har fördunklad eller felaktig bild på vart vi själva hamnar i en sådan skala. Många av oss tror kanske att vi tillhör någon form av medelklass, kanske för att vi äger vårt boende, eller har höga inkomster, eller rentutav äger lite kapital.

    Det vi missat är hur långt positionerna har flyttats åt båda hållen de senaste decenniet, och sedan igen under pandemin. De rikaste är extremt mycket rikare än vad många kanske föreställer sig, och de fattigaste har betydligt svårare att få vardagen att gå ihop än vad många kanske föreställer sig.

    När räntan höjs ytterligare så påverkar det en allt större bredd av människor på skalan – och det är syftet med räntehöjningarna, att det skall vara kännbart att konsumera. Tyvärr blir det inte bara kännbart utan smärtsamt och kanske till och med farligt för de människor i samhället med lägst inkomster.

    Ur ett solidaritetsperspektiv kan man då fråga sig om det behövs riktade insatser för att sänka konsumption på t.ex lyxprodukter, eller på andra sätt uppmana de med högre inkomster att hålla tillbaka på sin konsumption. Men det är samtidigt problematiskt i och med att det innebär konkurser för många näringsidkare.

    Verkligen en rävsax vi hamnat i.

Leave a Reply