Klart danskarna blir deprimerade, skulle jag också blivit om jag inte kunnat göra mig förstådd.
I’ll be damned
Åh nej..! Beklagar!
Mvh arbetslös person som inte får arbete och bor i förorten utan sällskap med trasig port och knarkare på lekplatsen mitt emot.
Är nog andra faktorer än deras bostad
Hade nog hellre varit deprimerad i en villa än i min skolådelägenhet på 24 kvadrat men go off haha
Bor i fint hus i bilberoende förort precis som i artikeln, har själv varit deprimerad och har en partner som är utbränd och långtidssjukskriven, säger inte att boendesituationen är enda orsaken, men kan definitivt vara en del av helheten…
Kombination av perfektionism, ett hus som aldrig blir ’klart’ och stress från heltidsjobb, barn osv blev lite för mycket. Vissa dagar har man bara velat sälja allt och slippa ha ångest över alla måsten och det som behöver fixas hemma, stora lån osv.
Snackar med kollegor om vad man gjort på helgen, de i lägenhet verkar ha mycket mer återhämtning, man har gjort saker tillsammans i familjen, spelat spel, bara softat. Vi med hus har klippt en häck, byggt en altan, strulat med värmepumpen, putsat fönster, rensat ogräs, målat hus, osv…
Kas studie när det finns så mycket annat, ex. tid inom yrke och relation.
Villa-idyllen är för många en förpacketerad dröm å när man sitter där men sin fru hund å fula unge å jobb och inte har någon som helst målsättning längre än att betala av lånen.. tja, knappast oväntat om man blir deppig då. Så fantastiskt är inte ett villaliv å det kommer med mycket utgifter jobb å stress också. Tycker man inte det är kul att pyssla med hus är det värre dessutom.
Är man inte lyckligt gift i en 2a, lättare att separera än om man bor i en villa och är belånade uppåt öronen.
Alla mår skit, vilken överraskning
För mig är flytt till villa förknippat med livssituation mer än något annat, dvs småbarnsår med allt vad det innebär som kan påverka mental hälsa: Stress hemma, konstant dålig sömn, stress för att prestera på jobbet, tappar mycket sociala kontakter (dvs man träffar mycket sällan sina vänner, om inte de också har skaffat barn), ingen tid till återhämtning eller ta hand om sig själv etc.
Har personligen lite svårt för att tro att vilket hus man bor i eller om det finns tillgång till grönområden utomhus för rekreation i närheten av bostaden (som de tar upp som möjlig faktor) är en större riskfaktor än “småbarnslivet” i allmänhet.
Extra shoutout till alla råd man kan läsa om angående hur man hanterar stress och utmattning innan det leder till depression, där det stående rådet alltid är tex “se över dina sov-vanor för att se till att du får tillräckligt med sömn, återhämtning är viktigt så se till att vila vid behov” etc. Jo tjena.
Jag bor i villa sedan 3 år tillbaka och bortsett från postcovid som jag dealar med så mår jag bättre än någonsin. Men som ni säger har Villa både för och nackdelar. Men jag tycker fördelarna är så mycket större.
Tror många inte ställer frågan varför man ens ska ha hus? Just nu är hus endast en investering för de flesta. Vansinnigt att vi lätt det bli så. Hus ska vara ett boende för de som föredrar det. Inte ett sätt för en att bli “förmögen”.
Bor i ”villa” och är gladare än någonsin
Intelligens är ju korrelerat med depression, så är det kanske bara något indirekt, till exempel:
högre begåvning -> högre inkomst -> ha råd med villa.
I ett globalt perspektiv så är ju rikare länder mer deprimerade än andra. Fattiga personer har inte tid att vara deprimerade.
Samma sak här, de som inte har råd att bo i dyra villaförorter har inte tid att vara deprimerade. De måste få livet att gå runt.
Jag har sagt detta till min fru i 10 år nu tror jag. På helger när vi promenerar så ser vi villaägare jobba på sina hem. Vi som bor i lägenhet låser dörren o sen går ut o gör whatever.
Problemet är det som brukar kallas för livspusslet. Många försöker lägga ett mer avancerat pussel än de egentligen klarar av. Ställ dig i stan nån fredagseftermiddag och titta på alla stressade svenssons som är på väg hem för att ta tag i helgens alla måsten. Väldigt få ser glada ut.
Det är väl ofta keeping up with the Joneses typen av folk som ofta mår dåligt av stress och ren avundsjuka kan jag tänka mig.
Bor i lägenhet och det är fan deprimerande det med. Grannar som bor så nära inpå en, som röker och fyller hela min lägenhet med rök, skriker, går med träskor inomhus, går med hälen, borrar och hamrar var femte minut, matos i hela trappuppgång, TVn som hörs i hela min lägenhet.
Skulle lätt byta ut det mot att få bo i ett hus. Ja det skulle innebära mer jobb och större ansvar men tänk vilken frihet man har. Och inte behöver man ha sitt hem påverkat så mycket av grannarna som i lägenhet.
Många flyttar till hus när de väljer att bli föräldrar.
Bra. De förtjänar det så som de alltid riskerar att rasera hela vårt samhälle med sina idiotlån.
Inte så konstigt. Fördelen med att bo i en stad är att pendlingen blir kortare, barnen kan ta sig till skola och träning själva, man behöver inte underhålla ett hus/trädgård, närmare till sociala aktiviteter såsom restaurang och bio, osv osv.
Bor i hus med trädgård och pool. Är aldrig utvilad efter helgerna och avskyr trädgårdsarbete innerligt. Men det var ju detta som var det som gällde med fru och barn. Det man skulle vilja ha. Så nu är det bara att gilla läget
Korrelation är inte kausalitet..yaddayaddayadda..
Folk som har råd med radhus och villa har nog generellt ett liv med mer ansvar och mindre frihet…
Bor själv i lägenhet men är uppväxt i hus och drömmer själv om att bli husägare en dag. För- och nackdelar med båda boendeformer så klart. Hus kan nog lätt bli för mycket på en gång ibland. På sommaren är dock hus helt överlägset enligt mig. Att kunna ha altandörren öppen och bara knalla ut barfota och känna sin egna gräsmatta under fötterna är ovärdeligt. Balkong eller gemensam grönyta blir inte alls samma sak.
Jag som tittar på hus i dagsläget 🙂
Jag har ett behov av att dra mig ut till naturen. Är så trött på att bo på varandra i staden. Höra bussen kl. 5 på morgonen. Vill kunna gå ut i min trädgård med utsikt över en sjö. TRor
Kan delvis hålla med. Inga pengar, trasig varmvattenberedare, behöver renovera badrum, dränera grunden, bygga klart altanen, måla och tapetsera typ alla rum etc etc, uppe på allt vardagligt.
Å andra sidan har jag aldrig känt mig så rastlös och uttråkad som då jag bott i lägenhet.
jag var bra mycket mer instängd o deprimerad de åren jag bodde i lägenhet iallafall. man blir oerhört begränsad i vad man kan göra om man är praktiskt lagd.
Tycker det är ganska skönt att pyssla om helgerna när man sitter i en kontorsstol hela veckorna.
Har alltid tänkt att köpa villa är som att köpa sig ett halvtidsjobb
29 comments
Klart danskarna blir deprimerade, skulle jag också blivit om jag inte kunnat göra mig förstådd.
I’ll be damned
Åh nej..! Beklagar!
Mvh arbetslös person som inte får arbete och bor i förorten utan sällskap med trasig port och knarkare på lekplatsen mitt emot.
Är nog andra faktorer än deras bostad
Hade nog hellre varit deprimerad i en villa än i min skolådelägenhet på 24 kvadrat men go off haha
Bor i fint hus i bilberoende förort precis som i artikeln, har själv varit deprimerad och har en partner som är utbränd och långtidssjukskriven, säger inte att boendesituationen är enda orsaken, men kan definitivt vara en del av helheten…
Kombination av perfektionism, ett hus som aldrig blir ’klart’ och stress från heltidsjobb, barn osv blev lite för mycket. Vissa dagar har man bara velat sälja allt och slippa ha ångest över alla måsten och det som behöver fixas hemma, stora lån osv.
Snackar med kollegor om vad man gjort på helgen, de i lägenhet verkar ha mycket mer återhämtning, man har gjort saker tillsammans i familjen, spelat spel, bara softat. Vi med hus har klippt en häck, byggt en altan, strulat med värmepumpen, putsat fönster, rensat ogräs, målat hus, osv…
Kas studie när det finns så mycket annat, ex. tid inom yrke och relation.
Villa-idyllen är för många en förpacketerad dröm å när man sitter där men sin fru hund å fula unge å jobb och inte har någon som helst målsättning längre än att betala av lånen.. tja, knappast oväntat om man blir deppig då. Så fantastiskt är inte ett villaliv å det kommer med mycket utgifter jobb å stress också. Tycker man inte det är kul att pyssla med hus är det värre dessutom.
Är man inte lyckligt gift i en 2a, lättare att separera än om man bor i en villa och är belånade uppåt öronen.
Alla mår skit, vilken överraskning
För mig är flytt till villa förknippat med livssituation mer än något annat, dvs småbarnsår med allt vad det innebär som kan påverka mental hälsa: Stress hemma, konstant dålig sömn, stress för att prestera på jobbet, tappar mycket sociala kontakter (dvs man träffar mycket sällan sina vänner, om inte de också har skaffat barn), ingen tid till återhämtning eller ta hand om sig själv etc.
Har personligen lite svårt för att tro att vilket hus man bor i eller om det finns tillgång till grönområden utomhus för rekreation i närheten av bostaden (som de tar upp som möjlig faktor) är en större riskfaktor än “småbarnslivet” i allmänhet.
Extra shoutout till alla råd man kan läsa om angående hur man hanterar stress och utmattning innan det leder till depression, där det stående rådet alltid är tex “se över dina sov-vanor för att se till att du får tillräckligt med sömn, återhämtning är viktigt så se till att vila vid behov” etc. Jo tjena.
Jag bor i villa sedan 3 år tillbaka och bortsett från postcovid som jag dealar med så mår jag bättre än någonsin. Men som ni säger har Villa både för och nackdelar. Men jag tycker fördelarna är så mycket större.
Tror många inte ställer frågan varför man ens ska ha hus? Just nu är hus endast en investering för de flesta. Vansinnigt att vi lätt det bli så. Hus ska vara ett boende för de som föredrar det. Inte ett sätt för en att bli “förmögen”.
Bor i ”villa” och är gladare än någonsin
Intelligens är ju korrelerat med depression, så är det kanske bara något indirekt, till exempel:
högre begåvning -> högre inkomst -> ha råd med villa.
I ett globalt perspektiv så är ju rikare länder mer deprimerade än andra. Fattiga personer har inte tid att vara deprimerade.
Samma sak här, de som inte har råd att bo i dyra villaförorter har inte tid att vara deprimerade. De måste få livet att gå runt.
Jag har sagt detta till min fru i 10 år nu tror jag. På helger när vi promenerar så ser vi villaägare jobba på sina hem. Vi som bor i lägenhet låser dörren o sen går ut o gör whatever.
Problemet är det som brukar kallas för livspusslet. Många försöker lägga ett mer avancerat pussel än de egentligen klarar av. Ställ dig i stan nån fredagseftermiddag och titta på alla stressade svenssons som är på väg hem för att ta tag i helgens alla måsten. Väldigt få ser glada ut.
Det är väl ofta keeping up with the Joneses typen av folk som ofta mår dåligt av stress och ren avundsjuka kan jag tänka mig.
Bor i lägenhet och det är fan deprimerande det med. Grannar som bor så nära inpå en, som röker och fyller hela min lägenhet med rök, skriker, går med träskor inomhus, går med hälen, borrar och hamrar var femte minut, matos i hela trappuppgång, TVn som hörs i hela min lägenhet.
Skulle lätt byta ut det mot att få bo i ett hus. Ja det skulle innebära mer jobb och större ansvar men tänk vilken frihet man har. Och inte behöver man ha sitt hem påverkat så mycket av grannarna som i lägenhet.
Många flyttar till hus när de väljer att bli föräldrar.
Bra. De förtjänar det så som de alltid riskerar att rasera hela vårt samhälle med sina idiotlån.
Inte så konstigt. Fördelen med att bo i en stad är att pendlingen blir kortare, barnen kan ta sig till skola och träning själva, man behöver inte underhålla ett hus/trädgård, närmare till sociala aktiviteter såsom restaurang och bio, osv osv.
Bor i hus med trädgård och pool. Är aldrig utvilad efter helgerna och avskyr trädgårdsarbete innerligt. Men det var ju detta som var det som gällde med fru och barn. Det man skulle vilja ha. Så nu är det bara att gilla läget
Korrelation är inte kausalitet..yaddayaddayadda..
Folk som har råd med radhus och villa har nog generellt ett liv med mer ansvar och mindre frihet…
Bor själv i lägenhet men är uppväxt i hus och drömmer själv om att bli husägare en dag. För- och nackdelar med båda boendeformer så klart. Hus kan nog lätt bli för mycket på en gång ibland. På sommaren är dock hus helt överlägset enligt mig. Att kunna ha altandörren öppen och bara knalla ut barfota och känna sin egna gräsmatta under fötterna är ovärdeligt. Balkong eller gemensam grönyta blir inte alls samma sak.
Jag som tittar på hus i dagsläget 🙂
Jag har ett behov av att dra mig ut till naturen. Är så trött på att bo på varandra i staden. Höra bussen kl. 5 på morgonen. Vill kunna gå ut i min trädgård med utsikt över en sjö. TRor
Kan delvis hålla med. Inga pengar, trasig varmvattenberedare, behöver renovera badrum, dränera grunden, bygga klart altanen, måla och tapetsera typ alla rum etc etc, uppe på allt vardagligt.
Å andra sidan har jag aldrig känt mig så rastlös och uttråkad som då jag bott i lägenhet.
jag var bra mycket mer instängd o deprimerad de åren jag bodde i lägenhet iallafall. man blir oerhört begränsad i vad man kan göra om man är praktiskt lagd.
Tycker det är ganska skönt att pyssla om helgerna när man sitter i en kontorsstol hela veckorna.
Har alltid tänkt att köpa villa är som att köpa sig ett halvtidsjobb