**Det ekonomiska systemet förstör planeten och ökar ojämlikheten. Nu måste det förändras.**
**Det menar flera tunga näringslivsaktörer, som Volvo Cars och Swedbank, i en ny rapport. Bland annat uppmanas regeringen att reformera skattesystemet och det finanspolitiska ramverket.**
Det ekonomiska systemet kan bli en motor i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Men just nu drar motorn åt fel håll – och bidrar i stället till att förstöra planeten och öka ojämlikheten.
Det är grundbudskapet i ”Färdplan för omställning till hållbar ekonomisk utveckling”, som presenteras på onsdagen. Flera av Sveriges tyngsta ekonomiska aktörer – Riksbanken, Finansinspektionen och storföretag som Spotify, Swedbank, Axfood och Volvo Cars – har varit med och tagit fram underlag till de 14 förslag på reformer som förs fram i utredningen.
**Fakta.14 förslag för att göra ekonomin hållbar**
1. Översyn av finanspolitiska ramverket
2. Reformera skattesystemet
3. Komplettera BNP för ekonomiskt beslutsfattande
4. Hållbar ekonomistyrning i kommuner och regioner
5. Inför hållbar bolagsstyrning
6. Anta en nollvision för avfall
7. Prissätt CO2-utsläpp
8. Lämna ingen utanför
9. Investera i social hållbarhet
10. Inför hållbar offentlig upphandling i praktiken
11. Anta en strategi för levnadslöner i företagens värdekedjor
12. Underlätta för företag att hållbarhetsredovisa
13. Säkra kompetens för omställningen
14. Utöka internationella samarbeten om hållbar ekonomiFörslagen har tagits fram i samarbete med aktörer från olika delar av samhället – företag, fackförbund, miljöorganisationer, universitet och myndigheter.Källa: Färdplan för omställning till hållbar ekonomisk utveckling.
Bland annat uppmanas regeringen till genomgående reformer av själva grundstrukturen för det svenska ekonomiska systemet.
– Att göra förbättringar inom rådande system har fungerat bra i ett antal decennier i Sverige, men nu har vi nått vägs ände med den politiken. Nu måste vi förändra själva systemet i sig, säger utredaren Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030 och tidigare socialdemokratisk folkhälsominister.
Bland förslagen finns också en nollvision för avfall, motsvarande vägtrafikens nollvision, och att Sverige ska verka för ett globalt pris på utsläpp – alltså att den som släpper ut växthusgaser också får betala vad det verkligen kostar i skador på klimatet.
Det sistnämnda pekas ofta ut av ekonomer som den mest effektiva åtgärden för att möta klimatkrisen, men är samtidigt är mycket svår att få till i praktiken då det skulle kräva en global ekonomisk överenskommelse.
Enskilda aktörer kan dock gå före, påpekar Gabriel Wikström. På Volvo Cars sätts ett internt pris på 1 000 kronor per ton koldioxid för att styra beslutsfattandet mer utifrån kostnaden för klimatet.
– När man integrerar en faktisk kostnad i de interna kalkylerna tas utsläppen på allvar, säger Anders Kärrberg, hållbarhetschef på Volvo Cars, och fortsätter:
– Som företag ser vi att man attraherar mer kapital och personal som hållbart företag. Om det som föreslås blir verklighet är det också min övertygelse om att det gör Sverige mer konkurrenskraftigt.
**Ni säljer fortfarande framför allt fossildrivna bilar – finns det ingen motsättning där?**
– För oss råder ingen tvekan om att framtiden är elektrifiering, 2030 ska vi vara ett elbilsföretag till 100 procent.
De mest kontroversiella förslagen i utredningen är att reformera såväl det finanspolitiska ramverket som hela skattesystemet, med hållbar utveckling och klimatomställning i fokus.
Det finanspolitiska ramverket reglerar bland annat hur stor skuldsättning staten får ha. Dessutom krävs att statens budget ska gå plus över en budgetcykel.
Men systemet, som skapades under den ekonomiska krisen på 1990-talet, har fått alltmer kritik för att vara förlegat – inte minst då det minskar möjligheten att genomföra de investeringar som klimatomställningen kräver. Tidigare i maj genomförde ett nätverk av forskare, kallat Scientist Rebellion, en aktion mot Finansdepartementet med krav på just reform av det finanspolitiska ramverket.
Och nu vill även Axfood, Swedbank och Volvo Cars – och fackförbundet LO – se en reform av ramverket. Sedan tidigare planeras en översyn 2025, med ändringar som ska införas till 2027, men enligt utredningen är det för långt fram i tiden.
– Det har enormt styrande effekt men har inte alls uppdaterats utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det skorrar väldigt falskt när politiken säger att omställningen är den viktigaste uppgiften vi har, säger Gabriel Wikström.
Det är nästan som att ekonomin är ett kraftcentrum som allt ska snurra kring utan att få påverkas – i stället för att användas som ett verktyg för omställningen. Det är dags att ändra på detNär det gäller skattesystemet uppmanas regeringen att omgående genomföra en större reform där klimat- och miljöskadliga subventioner, som det nuvarande reseavdraget och skattebefrielse för flygbränsle, avskaffas. Även aktiebolagslagen bör reformeras, enligt utredningen, för att sätta större fokus på hållbarhet i bolagsstyrningen.
Enligt Gabriel Wikström är bristen på hållbarhetsfokus i skattesystemet och det finanspolitiska ramverket symptomatiskt för hur hållbarhetsfrågan har behandlats i makroekonomiska sammanhang.
– Det är nästan som att ekonomin är ett kraftcentrum som allt ska snurra kring utan att få påverkas – i stället för att användas som ett verktyg för omställningen. Det är dags att ändra på det, säger han.
DN har sökt finansminister Elisabeth Svantesson (M) för en kommentar, men hon har inte varit tillgänglig. Hon har dock tidigare uppgett för Altinget att regeringen inte ser några skäl att tidigarelägga en översyn av finanspolitiska ramverket.
Meh, priset på koldioxid kommer bara förpassas till konsumenten, om den inte redan gör det.
2 comments
**Det ekonomiska systemet förstör planeten och ökar ojämlikheten. Nu måste det förändras.**
**Det menar flera tunga näringslivsaktörer, som Volvo Cars och Swedbank, i en ny rapport. Bland annat uppmanas regeringen att reformera skattesystemet och det finanspolitiska ramverket.**
Det ekonomiska systemet kan bli en motor i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Men just nu drar motorn åt fel håll – och bidrar i stället till att förstöra planeten och öka ojämlikheten.
Det är grundbudskapet i ”Färdplan för omställning till hållbar ekonomisk utveckling”, som presenteras på onsdagen. Flera av Sveriges tyngsta ekonomiska aktörer – Riksbanken, Finansinspektionen och storföretag som Spotify, Swedbank, Axfood och Volvo Cars – har varit med och tagit fram underlag till de 14 förslag på reformer som förs fram i utredningen.
**Fakta.14 förslag för att göra ekonomin hållbar**
1. Översyn av finanspolitiska ramverket
2. Reformera skattesystemet
3. Komplettera BNP för ekonomiskt beslutsfattande
4. Hållbar ekonomistyrning i kommuner och regioner
5. Inför hållbar bolagsstyrning
6. Anta en nollvision för avfall
7. Prissätt CO2-utsläpp
8. Lämna ingen utanför
9. Investera i social hållbarhet
10. Inför hållbar offentlig upphandling i praktiken
11. Anta en strategi för levnadslöner i företagens värdekedjor
12. Underlätta för företag att hållbarhetsredovisa
13. Säkra kompetens för omställningen
14. Utöka internationella samarbeten om hållbar ekonomiFörslagen har tagits fram i samarbete med aktörer från olika delar av samhället – företag, fackförbund, miljöorganisationer, universitet och myndigheter.Källa: Färdplan för omställning till hållbar ekonomisk utveckling.
Bland annat uppmanas regeringen till genomgående reformer av själva grundstrukturen för det svenska ekonomiska systemet.
– Att göra förbättringar inom rådande system har fungerat bra i ett antal decennier i Sverige, men nu har vi nått vägs ände med den politiken. Nu måste vi förändra själva systemet i sig, säger utredaren Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030 och tidigare socialdemokratisk folkhälsominister.
Bland förslagen finns också en nollvision för avfall, motsvarande vägtrafikens nollvision, och att Sverige ska verka för ett globalt pris på utsläpp – alltså att den som släpper ut växthusgaser också får betala vad det verkligen kostar i skador på klimatet.
Det sistnämnda pekas ofta ut av ekonomer som den mest effektiva åtgärden för att möta klimatkrisen, men är samtidigt är mycket svår att få till i praktiken då det skulle kräva en global ekonomisk överenskommelse.
Enskilda aktörer kan dock gå före, påpekar Gabriel Wikström. På Volvo Cars sätts ett internt pris på 1 000 kronor per ton koldioxid för att styra beslutsfattandet mer utifrån kostnaden för klimatet.
– När man integrerar en faktisk kostnad i de interna kalkylerna tas utsläppen på allvar, säger Anders Kärrberg, hållbarhetschef på Volvo Cars, och fortsätter:
– Som företag ser vi att man attraherar mer kapital och personal som hållbart företag. Om det som föreslås blir verklighet är det också min övertygelse om att det gör Sverige mer konkurrenskraftigt.
**Ni säljer fortfarande framför allt fossildrivna bilar – finns det ingen motsättning där?**
– För oss råder ingen tvekan om att framtiden är elektrifiering, 2030 ska vi vara ett elbilsföretag till 100 procent.
De mest kontroversiella förslagen i utredningen är att reformera såväl det finanspolitiska ramverket som hela skattesystemet, med hållbar utveckling och klimatomställning i fokus.
Det finanspolitiska ramverket reglerar bland annat hur stor skuldsättning staten får ha. Dessutom krävs att statens budget ska gå plus över en budgetcykel.
Men systemet, som skapades under den ekonomiska krisen på 1990-talet, har fått alltmer kritik för att vara förlegat – inte minst då det minskar möjligheten att genomföra de investeringar som klimatomställningen kräver. Tidigare i maj genomförde ett nätverk av forskare, kallat Scientist Rebellion, en aktion mot Finansdepartementet med krav på just reform av det finanspolitiska ramverket.
Och nu vill även Axfood, Swedbank och Volvo Cars – och fackförbundet LO – se en reform av ramverket. Sedan tidigare planeras en översyn 2025, med ändringar som ska införas till 2027, men enligt utredningen är det för långt fram i tiden.
– Det har enormt styrande effekt men har inte alls uppdaterats utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det skorrar väldigt falskt när politiken säger att omställningen är den viktigaste uppgiften vi har, säger Gabriel Wikström.
Det är nästan som att ekonomin är ett kraftcentrum som allt ska snurra kring utan att få påverkas – i stället för att användas som ett verktyg för omställningen. Det är dags att ändra på detNär det gäller skattesystemet uppmanas regeringen att omgående genomföra en större reform där klimat- och miljöskadliga subventioner, som det nuvarande reseavdraget och skattebefrielse för flygbränsle, avskaffas. Även aktiebolagslagen bör reformeras, enligt utredningen, för att sätta större fokus på hållbarhet i bolagsstyrningen.
Enligt Gabriel Wikström är bristen på hållbarhetsfokus i skattesystemet och det finanspolitiska ramverket symptomatiskt för hur hållbarhetsfrågan har behandlats i makroekonomiska sammanhang.
– Det är nästan som att ekonomin är ett kraftcentrum som allt ska snurra kring utan att få påverkas – i stället för att användas som ett verktyg för omställningen. Det är dags att ändra på det, säger han.
DN har sökt finansminister Elisabeth Svantesson (M) för en kommentar, men hon har inte varit tillgänglig. Hon har dock tidigare uppgett för Altinget att regeringen inte ser några skäl att tidigarelägga en översyn av finanspolitiska ramverket.
Meh, priset på koldioxid kommer bara förpassas till konsumenten, om den inte redan gör det.