Inte förvånad tyvärr. Ser exakt samma i förskolan med större och större barngrupper och mindre och mindre ytor.
Sen känns det som att det är fler barn med särskilda behov idag och framför allt mer barn som inte är vana att leka ute eller själv utan där de helst sitter framför en skärm istället.
Ännu en del i nedmonteringen av Sverige
På min tid var det cirka 25-30 elever per klass. Funkade hyfsat – när inte klassens lite mer påstridiga bestämde sig för att mobba ut läraren.
Detta är ganska mycket skitsnack.
Det är inte klasserna i sig, det är den ineffektiva lärometoden som inte samspelar med stora klasser. Föga förvånande att om man snickrar med vänsterhanden så hinner man inte bygga lika många hus.
Det finns flertal länder där man har stora klasser med bra resultat, ex. Singapore.
Sedan vill jag inte skylla allt på lärarna heller, tyvärr är mycket föräldrarnas fel. Lata barn som måste knuffas framåt istället för att följa efter. Barn som käftar emot å inte vet sin plats.
Ska vi ha klasser på 20 kommer vi inte få resultat som i Finland, det krävs mer. Men antingen mindre klasser elller ett helt annat upplägg på lärandet är vad som krävs, det är tydligt.
Är väl anekdot men håller med, När jag gick i klass med 22 elever var det nästan alltid stökigt vilket försämrade lektionerna stort, När jag senare gick i klass med 4 pers funkade allt mycket bättre. Sen var det ju också en åldersskillnad mellan dessa klasser som kan ha spelat stor roll.
Pratar vi gruppdynamik och grupprocesser så börjar en grupp bli ineffektiv med över 9-10 personer. Sen går det att öka på antalet elever för varje del av skolan. Om du har, och då utgår jag från en enskild lärare, över 14-15 barn i en förskolegrupp så är det förvaring och inget lärande eller individuell tid finns. Grundskolan 18-21 elever och gymnasiet 20-25. Då är premissen att eleverna sköter sig och att speciella behov hanteras av separat lärare.
6 comments
Inte förvånad tyvärr. Ser exakt samma i förskolan med större och större barngrupper och mindre och mindre ytor.
Sen känns det som att det är fler barn med särskilda behov idag och framför allt mer barn som inte är vana att leka ute eller själv utan där de helst sitter framför en skärm istället.
Ännu en del i nedmonteringen av Sverige
På min tid var det cirka 25-30 elever per klass. Funkade hyfsat – när inte klassens lite mer påstridiga bestämde sig för att mobba ut läraren.
Detta är ganska mycket skitsnack.
Det är inte klasserna i sig, det är den ineffektiva lärometoden som inte samspelar med stora klasser. Föga förvånande att om man snickrar med vänsterhanden så hinner man inte bygga lika många hus.
Det finns flertal länder där man har stora klasser med bra resultat, ex. Singapore.
Sedan vill jag inte skylla allt på lärarna heller, tyvärr är mycket föräldrarnas fel. Lata barn som måste knuffas framåt istället för att följa efter. Barn som käftar emot å inte vet sin plats.
Ska vi ha klasser på 20 kommer vi inte få resultat som i Finland, det krävs mer. Men antingen mindre klasser elller ett helt annat upplägg på lärandet är vad som krävs, det är tydligt.
Är väl anekdot men håller med, När jag gick i klass med 22 elever var det nästan alltid stökigt vilket försämrade lektionerna stort, När jag senare gick i klass med 4 pers funkade allt mycket bättre. Sen var det ju också en åldersskillnad mellan dessa klasser som kan ha spelat stor roll.
Pratar vi gruppdynamik och grupprocesser så börjar en grupp bli ineffektiv med över 9-10 personer. Sen går det att öka på antalet elever för varje del av skolan. Om du har, och då utgår jag från en enskild lärare, över 14-15 barn i en förskolegrupp så är det förvaring och inget lärande eller individuell tid finns. Grundskolan 18-21 elever och gymnasiet 20-25. Då är premissen att eleverna sköter sig och att speciella behov hanteras av separat lärare.