**Det rödgröna styret kallade skolbudget 2023 för en rekordhöjning och en historisk miljardsatsning på skolan.
Tre månader senare redovisade 103 av 126 kommunala grundskolor underskott.
– Det var i praktiken reella nedskärningar som klubbades igenom, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som forskar på skolfinansiering.**
Det var först när stadens rektorer skulle lägga budget i februari som de upptäckte att pengarna inte räckte. Minst 40 grundskolor i Stockholm har under våren kallat facket till neddragningsförhandlingar för att klara stadens budgetkrav. Enligt lärarfacket är det främst lärare, speciallärare, elevassistenter och elevhälsa som plockas bort och hamnar i kommunens övertalighetspool när stadens skolor tvingas spara.
Andra besparingsåtgärder är hopslagna klasser, ökad undervisningstid för lärare och färre särskilda undervisningsgrupper.
Bakom personalneddragningarna döljer sig kraftigt höjda kollektivavtalade personalkostnader för stadens skolanställda som stadens politiker inte kompenserat för i ökningen av skolpengen.
För vissa skolor i Stockholms innerstad väntar också ett krympande elevunderlag 2024 som ytterligare försvårar situationen eftersom elever är skolans största intäkt.
– Vi har aldrig tidigare varit med om att vi blivit kallade på så här många neddragningsförhandlingar på så här kort tid, säger David Gustafsson, ordförande i fackförbundet Sveriges Lärare i Stockholm.
I februari, när skolornas ekonomer för första gången sätter sig och räknar på ersättning och kostnader för året redovisar 103 av 126 grundskolor underskott.
88 skolor uppnår kravet på en budget i balans med sparade reserver från coronaårens stora statsbidrag. Femton grundskolor tömmer sina sparade medel men lyckas ändå inte hålla budget.
Enligt utbildningsförvaltningen har skolorna ett år på sig att anpassa organisationen efter det minskade budgetutrymmet.
– När de väl har gjort nedskärningarna ska de vara i balans. Sedan är det individuellt för varje skola vad som händer år efter år. Det beror också på vilka förutsättningar regeringen ger kommunerna och i nästa steg vad kommunpolitikerna ger oss, säger Peter Fahlander, ekonom på avdelningen för ekonomi och styrning på utbildningsförvaltningen.
Efter en vår med larmande skolor och protester mot nedskärningarna gick det rödgröna styret häromveckan ut och meddelade att de värst drabbade skolorna får ytterligare ett år på sig på att anpassa organisationen efter det nya kostnadsläget.
Dessutom ges ett tillfälligt kristillskott på 77 miljoner till de 126 grundskolorna vilket motsvarar ungefär 100 tjänster på ett helår, enligt lärarfackets ekonomer.
Det är mindre än hälften av lärarfackets krav på 250 extra miljoner som lyfts fram för att motverka att personal försvinner på skolorna.
Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S) och skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) har hela tiden hållit regeringen och inflationen ansvarig för den ekonomiska skolkrisen. När det i april blev klart att det inte blir några nya pengar till kommunerna i vårändringsbudgeten kallade Karin Wanngård till presskonferens tillsammans med S-kommunalråden i Göteborg och Malmö för att sätta press på regeringen.
– Just nu tvingas många av oss att välja mellan direkt skadliga nedskärningar, att gå med olagliga underskott eller höja skatter för låginkomsttagare i en tid av hög inflation. Det är tre riktigt dåliga alternativ, sade Karin
Men hon sa ingenting om att hennes eget styre bara månader dessförinnan klubbade igenom en budget som inte var tillräcklig.
DN har låtit Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som forskar på skolfinansiering och ekonomen Johan Ernestam vid Sveriges Lärare, räkna på det rödgröna styrets skolbudget för 2023.
Ekonomerna ser två stora besparingar i budgeten. Dels att schablonerna för grundskoleklasserna inte täckte upp för skolans förväntade lönekostnadsökningar för 2023 (löner, arbetsgivaravgifter och kollektivavtalade pensionspåslag) enligt Sveriges kommuner och regioners prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som fanns att tillgå när budget klubbades. Dels att man sänkte skolpengen till undervisning.
– Man tar bort pengar från rektorernas budget på två sätt, dels att man inte räknar upp schablonerna tillräckligt, dels att man sänker andelen till skolpeng trots att rektors lönekostnader för sina anställda ökar mycket mer än övriga kostnader, säger Johan Ernestam.
I Stockholm stad delas ersättningen, elevschablonen till skolorna, upp i två delar, där en del, skolpengen går ut till rektorerna per elev och ska täcka lärarlöner, läromedel, mat och inköp. Den andra delen går direkt till utbildningsförvaltningen som betalar skolornas lokalhyror och andra övergripande kostnader centralt.
Under valrörelsen 2022 lovade de rödgröna att satsa på skolan och att införa ett tvålärarsystem med två närvarande lärare i klassrummen. Några månader senare minskade de i stället andelen pengar till undervisning av schablonen från ett minimikrav på 72 procent till 71 procent.
– Hade politikerna velat prioritera skolan och undervisningen skulle de istället ha ökat skolpengens andel av schablonen. Att sänka den som de har gjort går helt emot logiken att man skulle vilja satsa på skolan, säger Johan Ernestam.
Vad som ser ut som en politisk skolsatsning i absoluta tal och schablonhöjningar säger väldigt lite om hur det blir verksamheten om det inte samtidigt sätts i relation till PKV och minskningen av andelen som går ut till undervisning i skolpeng.
– Det är i praktiken reella nedskärningar som klubbades igenom på grundskolans alla årskurser, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
DN har flera gånger sökt finansborgarråd Karin Wanngård för en intervju om krisen i skolan Hon har avböjt intervju och väljer att svara på frågorna via mejl.
Varför har du kallat nedskärningar på skolan för satsningar?
– Det mesta av budgetarbetet med schablonerna gjordes efter sommaren 2022. Då låg SKR:s prisindex för 2023 inte lika högt och då täckte våra schabloner för grundskolan de förväntade kostnaderna inom kommunerna för budgetår 2023.
Men när budgeten klubbades i december hade prisindex ökat så mycket att era schabloner i själva verket innebar nedskärningar på undervisningen i skolorna. Varför kommunicerade ni inte att pengarna inte räckte i stället för att tala om satsningar?
– Vi kände till förutsättningarna, vi prioriterade skolan och i synnerhet de lägre årskurserna. Det är ett tufft läge med en ökande inflation som successivt drabbar våra skolor.
När DN mejlar Karin Wanngård professor Jonas Vlachos och Johan Ernestams uträkningar och frågar hur hon kan få det till en satsning väljer hon att inte kommentera.
Vänta bara tills kommunpolitikerna får reda på vem som bestämmer kommunalskatten…
Det är något vi vetat ganska länge om man följer Tankesmedjan Balans, av och för välfärdsarbetare.
Oavsett styre i nästan vilken kommun som helst i landet. Så är alla “satsningar” nästan varenda år alltid under inflationen vilket betyder reella nedskärningar och lägg sedan effektiviseringskraven ovanpå så blir det bara mer nedskärningar.
Edit: Stockholm är ett bra exempel på detta faktiskt, enda året det inte blev reella nedskärningar var pandemiåret 2020 och/eller 2021 om jag minns rätt. Innan och efteråt vilket betyder även tidigare vänster- och numera tidigare högerstyre och gjort exakt samma sak som sker idag. Satsningar under inflationen vilket tyvärr betyder reella nedskärningar. Ingen nyhet egentligen.
Det här är verkligheten när skattesänkningar är allt politiskt hantverk vi kan komma på. Vi kommer aldrig att kunna göra riktiga satsningar på skolan eller sjukvården när vi har satt oss i den här positionen där skattehöjningar är helt oacceptabelt politiskt och av väljare själva.
Hur någon kan rösta på denna regering är obegripligt. Vi retade Amerikanare för att ha röstat på Trump och så röstar Sverige fram den mest högerextrema regeringen i Europa, så blir de förvånade när de skär ner i vår skola och sjukvård.
A+ för ambition.
F på ekonomi
Detta är en ganska vanlig företeelse när regeringen ‘satsar’ på något. De drar ner pengarna så mycket på andra ställen som finansierar vad det nu är man satsar på att resultatet blir nedskärningar.
Och folk tror fortfarande inte att såssarna inte är borgare….
7 comments
**Det rödgröna styret kallade skolbudget 2023 för en rekordhöjning och en historisk miljardsatsning på skolan.
Tre månader senare redovisade 103 av 126 kommunala grundskolor underskott.
– Det var i praktiken reella nedskärningar som klubbades igenom, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som forskar på skolfinansiering.**
Det var först när stadens rektorer skulle lägga budget i februari som de upptäckte att pengarna inte räckte. Minst 40 grundskolor i Stockholm har under våren kallat facket till neddragningsförhandlingar för att klara stadens budgetkrav. Enligt lärarfacket är det främst lärare, speciallärare, elevassistenter och elevhälsa som plockas bort och hamnar i kommunens övertalighetspool när stadens skolor tvingas spara.
Andra besparingsåtgärder är hopslagna klasser, ökad undervisningstid för lärare och färre särskilda undervisningsgrupper.
Bakom personalneddragningarna döljer sig kraftigt höjda kollektivavtalade personalkostnader för stadens skolanställda som stadens politiker inte kompenserat för i ökningen av skolpengen.
För vissa skolor i Stockholms innerstad väntar också ett krympande elevunderlag 2024 som ytterligare försvårar situationen eftersom elever är skolans största intäkt.
– Vi har aldrig tidigare varit med om att vi blivit kallade på så här många neddragningsförhandlingar på så här kort tid, säger David Gustafsson, ordförande i fackförbundet Sveriges Lärare i Stockholm.
I februari, när skolornas ekonomer för första gången sätter sig och räknar på ersättning och kostnader för året redovisar 103 av 126 grundskolor underskott.
88 skolor uppnår kravet på en budget i balans med sparade reserver från coronaårens stora statsbidrag. Femton grundskolor tömmer sina sparade medel men lyckas ändå inte hålla budget.
Enligt utbildningsförvaltningen har skolorna ett år på sig att anpassa organisationen efter det minskade budgetutrymmet.
– När de väl har gjort nedskärningarna ska de vara i balans. Sedan är det individuellt för varje skola vad som händer år efter år. Det beror också på vilka förutsättningar regeringen ger kommunerna och i nästa steg vad kommunpolitikerna ger oss, säger Peter Fahlander, ekonom på avdelningen för ekonomi och styrning på utbildningsförvaltningen.
Efter en vår med larmande skolor och protester mot nedskärningarna gick det rödgröna styret häromveckan ut och meddelade att de värst drabbade skolorna får ytterligare ett år på sig på att anpassa organisationen efter det nya kostnadsläget.
Dessutom ges ett tillfälligt kristillskott på 77 miljoner till de 126 grundskolorna vilket motsvarar ungefär 100 tjänster på ett helår, enligt lärarfackets ekonomer.
Det är mindre än hälften av lärarfackets krav på 250 extra miljoner som lyfts fram för att motverka att personal försvinner på skolorna.
Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S) och skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) har hela tiden hållit regeringen och inflationen ansvarig för den ekonomiska skolkrisen. När det i april blev klart att det inte blir några nya pengar till kommunerna i vårändringsbudgeten kallade Karin Wanngård till presskonferens tillsammans med S-kommunalråden i Göteborg och Malmö för att sätta press på regeringen.
– Just nu tvingas många av oss att välja mellan direkt skadliga nedskärningar, att gå med olagliga underskott eller höja skatter för låginkomsttagare i en tid av hög inflation. Det är tre riktigt dåliga alternativ, sade Karin
Men hon sa ingenting om att hennes eget styre bara månader dessförinnan klubbade igenom en budget som inte var tillräcklig.
DN har låtit Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som forskar på skolfinansiering och ekonomen Johan Ernestam vid Sveriges Lärare, räkna på det rödgröna styrets skolbudget för 2023.
Ekonomerna ser två stora besparingar i budgeten. Dels att schablonerna för grundskoleklasserna inte täckte upp för skolans förväntade lönekostnadsökningar för 2023 (löner, arbetsgivaravgifter och kollektivavtalade pensionspåslag) enligt Sveriges kommuner och regioners prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som fanns att tillgå när budget klubbades. Dels att man sänkte skolpengen till undervisning.
– Man tar bort pengar från rektorernas budget på två sätt, dels att man inte räknar upp schablonerna tillräckligt, dels att man sänker andelen till skolpeng trots att rektors lönekostnader för sina anställda ökar mycket mer än övriga kostnader, säger Johan Ernestam.
I Stockholm stad delas ersättningen, elevschablonen till skolorna, upp i två delar, där en del, skolpengen går ut till rektorerna per elev och ska täcka lärarlöner, läromedel, mat och inköp. Den andra delen går direkt till utbildningsförvaltningen som betalar skolornas lokalhyror och andra övergripande kostnader centralt.
Under valrörelsen 2022 lovade de rödgröna att satsa på skolan och att införa ett tvålärarsystem med två närvarande lärare i klassrummen. Några månader senare minskade de i stället andelen pengar till undervisning av schablonen från ett minimikrav på 72 procent till 71 procent.
– Hade politikerna velat prioritera skolan och undervisningen skulle de istället ha ökat skolpengens andel av schablonen. Att sänka den som de har gjort går helt emot logiken att man skulle vilja satsa på skolan, säger Johan Ernestam.
Vad som ser ut som en politisk skolsatsning i absoluta tal och schablonhöjningar säger väldigt lite om hur det blir verksamheten om det inte samtidigt sätts i relation till PKV och minskningen av andelen som går ut till undervisning i skolpeng.
– Det är i praktiken reella nedskärningar som klubbades igenom på grundskolans alla årskurser, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
DN har flera gånger sökt finansborgarråd Karin Wanngård för en intervju om krisen i skolan Hon har avböjt intervju och väljer att svara på frågorna via mejl.
Varför har du kallat nedskärningar på skolan för satsningar?
– Det mesta av budgetarbetet med schablonerna gjordes efter sommaren 2022. Då låg SKR:s prisindex för 2023 inte lika högt och då täckte våra schabloner för grundskolan de förväntade kostnaderna inom kommunerna för budgetår 2023.
Men när budgeten klubbades i december hade prisindex ökat så mycket att era schabloner i själva verket innebar nedskärningar på undervisningen i skolorna. Varför kommunicerade ni inte att pengarna inte räckte i stället för att tala om satsningar?
– Vi kände till förutsättningarna, vi prioriterade skolan och i synnerhet de lägre årskurserna. Det är ett tufft läge med en ökande inflation som successivt drabbar våra skolor.
När DN mejlar Karin Wanngård professor Jonas Vlachos och Johan Ernestams uträkningar och frågar hur hon kan få det till en satsning väljer hon att inte kommentera.
Vänta bara tills kommunpolitikerna får reda på vem som bestämmer kommunalskatten…
Det är något vi vetat ganska länge om man följer Tankesmedjan Balans, av och för välfärdsarbetare.
Oavsett styre i nästan vilken kommun som helst i landet. Så är alla “satsningar” nästan varenda år alltid under inflationen vilket betyder reella nedskärningar och lägg sedan effektiviseringskraven ovanpå så blir det bara mer nedskärningar.
Edit: Stockholm är ett bra exempel på detta faktiskt, enda året det inte blev reella nedskärningar var pandemiåret 2020 och/eller 2021 om jag minns rätt. Innan och efteråt vilket betyder även tidigare vänster- och numera tidigare högerstyre och gjort exakt samma sak som sker idag. Satsningar under inflationen vilket tyvärr betyder reella nedskärningar. Ingen nyhet egentligen.
Det här är verkligheten när skattesänkningar är allt politiskt hantverk vi kan komma på. Vi kommer aldrig att kunna göra riktiga satsningar på skolan eller sjukvården när vi har satt oss i den här positionen där skattehöjningar är helt oacceptabelt politiskt och av väljare själva.
Hur någon kan rösta på denna regering är obegripligt. Vi retade Amerikanare för att ha röstat på Trump och så röstar Sverige fram den mest högerextrema regeringen i Europa, så blir de förvånade när de skär ner i vår skola och sjukvård.
A+ för ambition.
F på ekonomi
Detta är en ganska vanlig företeelse när regeringen ‘satsar’ på något. De drar ner pengarna så mycket på andra ställen som finansierar vad det nu är man satsar på att resultatet blir nedskärningar.
Och folk tror fortfarande inte att såssarna inte är borgare….