https://www.gp.se/ledare/sverige-tar-in-f%C3%B6r-m%C3%A5nga-studenter-p%C3%A5-universiteten-1.104927308
Läste denna artikeln och där stod det att vi har mer än någonsin som sökt till universitetet. Universiteten skapar även nya utbildningar hela tiden. Läste även tråden om Arkeologen som jobbar som lokalvårdare.
Borde regeringen ta mer kontroll över utbildningar och fokusera mer på utbildning som ger jobb och inte flum som genus eller utbildningar som det är överskott på som ekonomi? Så att folk inte står skuldsatta med inget jobb. Eller borde unga vuxna bli bättre att förbereda sig att det de pluggar till kanske det inte finns jobb inom det? Men om man är beredd mentalt för det så är det såklart att bara köra på. Mycket kan man läsa på fritiden som inte kräver universitet
by FlytandeMargarin
21 comments
Jag ursäktar för min dåliga svenska. Är inte den bästa på att få ner mina tankar på text
Nej, men studiemedel borde gynna de mer gångbara utbildningarna.
Det borde ju vara fokus på utbildningar som ger jobb, men andra utbildningar borde ju inte förbjudas eller liknande, det finns syften med dom också även.
Dock kanske de borde flaggas / märkas upp som mindre lyckade karriärvägar?
Men genus m.m. – Gör som norrmännen och sluta finansiera skiten för det drar ju till sig sjuka mängder med virrpannor..
Nej. Högre utbildning är till för självförbättring och forskning, för jobb bör vi ha YH och liknande.
Universitetsutbildningar är inte bara en jobbväg. Det är folkbildning som har stort värde i sig självt. Att endast lägga värde på kunskap om det leder till ett jobb låter hemskt och kommer göra Sverige till ett sämre och dummare land.
Nä men de borde utöka platserna på bristyrken som till exempel läkare då bara att komma in på linjen är galen konkurrens trots att vi har ett sånt stort behov av att få fler.
Däremot vill någon plugga arkeolog och kan godta att det inte finns några jobb så får de absolut göra det. Staten ska inte styra vad folk ska jobba med, låter lite väl dystopiskt.
Sluta subventionera studier och låt folk betala själva.
Bättre vägledning och information. Men om staten tar över hela ansvaret från individen kommer det fortfarande uppstå brist och överskott när ekonomin förändras och när myndigheterna gör missar och då kommer bitterheten och krav på kompensation från de som känner att de blev tvingade av staten att välja fel utbildning och bitterhet och krav på kompensation från företag som kommer hävda att det är statens fel att de inte kan anställa tillräckligt många till låga löner.
Flum som hela den humanistiska och samhällsvetenskapliga institutionen kan man fundera kring.
Men den största förändringen som behövs är att återskapa respekt för kunskap och bildning. Universitetet är inte ett ställe där man går för att få ett jobb. Man går på universitetet för att lära sig saker och förkovra sig i vissa ämnen.
Studenter som frågar efter ex betygskriterier på kursen har hamnat fel.
Antingen högre räntor på studielån till studier som inte ger uppenbara yrken, eller mindre studiestöd till sådana linjer.
Om (exempel) genusstudier önskas av en person och man ska argumentera som fler här att “öka sin kunskap i intressen” så borde det inte ges studiebidrag eller stöd för det.
Är det så intressant kan man som alla andra som nördar i något göra det på sin fritid eller med sina egna ekonomiska tillgångar, inte samhällets.
Poängen med statlig studiestöd är att staten investerar i dig som individ för att du ska bidra tillbaka senare. Det gör man sällan med sådana studier.
Däremot bör staten kraftigt omvärdera intagningskrav och storlek på t.ex. läkarlinjer. Studier som ger jobb i fält där det saknas folk bör prioriteras och satsas på.
Ett stort problem i Sverige är att det finns alldeles för få lärlingsutbildningar. Men ja, det är ju ett politiskt beslut.
Har lekt med tanken på att reformera CSN.
Ex, om en läser bristyrke så avskrivs lån efter examen. Det går justera och ändra mer såklart. En skulle även kunna göra så att låndelen blev större på mättade yrken. Men personligen skulle jag tycka att det räcker att avskriva lån för de som utbildat sig till det som behövs. Gärna en klausul om att en ska jobba med det också.
Nej.
Utbildningar borde få betalt efter hur många som får jobb efter.
Låt marknaden göra sitt jobb istället.
Det är dumt regeringen bestämmer vilka utbildning erbjuds. Ulf kan vara klokaste människa någon sin men han vet inte vad är bäst för oss alla att plugga.
Tyvärr är artikeln dåliga, begrepp är fel använt. Den som skriver artikeln, när han föddes var ingen som så vilka utbildning behövs 2023.
Det finns behöv för alla som utbildas, journalister som har 60.000 kan delas i med två så annan till får 30.000.
Så är bra att ha statistik över utbildning och arbetslöshet samt om jobbet matchar utbildning. Vad!? Saknas statistiker?
Mer problem finns än lösningar så utbilda som flesta.
Då skattebetalarna kollektivt finansierar universiteten, anser jag att platserna på utbildningar inom flum, utan tydliga karriärvägar, bör erbjudas väldigt restriktivt. För att universiteten ska kunna fokusera på att erbjuda högre kvalité på utbildningar landet faktiskt behöver. Att betala för flummet är en väldigt hög alternativkostnad.
Sverige bör ta ut en låg men rimlig avgift för universitetsutbildning, en högst symbolisk summa men som tillsammans med andra åtgärder ska öka statusen på utbildning samt avråda från onödig “trampa vatten” kultur inom svenskt utbildningsväsen. Ungefär som avgift på besök på vårdcentral inte avråder någon som verkligen behöver hjälp men kanske avråder hypokondriker som hostade en gång imorse från att boka ännu en tid, inte metastaser den här gången heller.
Har själv en syrra som läste tyska i ett år helt utan fog, mest för att behålla lägenhet och studiebidrag, på kursen var där bl.a en 63årig herre som hade “intresse för Österrike”….på universitet, alltså inte studieförbundet, ABF eller folkhögskola.
Det går inflation i antal universitet samt antal utbildningar och omotiverade studenter och vi måste kunna erkänna detta utan att bli anklagade för allt möjligt ont.
Jag förblir otroligt frustrerad över att vi fortfarande inte har lärlingssystem i Sverige, det mest naturliga sett att lära sig ett yrke, gå bredvid ett proffs en längre tid samtidigt som du skapar värde och kontakter.
1. Staten skall inte styra vad du väljer att studera.
2. Staten skall inte ge dig månadspeng om du efter studier inte hittar jobb inom det fält du valt.
3. Vuxna människor kan avkrävas ansvaret i att bedöma risk/reward i sina vägval och sedan hantera konsekvenserna.
Jag såg själv mina studier som en väg mot mitt mål. Jag vägde in vad jag tyckte var intressant, var det fanns jobb och var man tjänade vad jag hade som ambition att tjäna. Fick sedan jobberbjudande efter ett år och hoppade av. Bästa valet jag gjort.
Att tro att ett universitet är den enda vägen till bildning är att inte ha hört talas om teknologierna “böcker” och “internet”.
Många tycks välja latjolajbanutbildningar OCH tycka att staten sedan skall “skapa” jobb åt dem. Att sitta på en kommun och producera youtubevideos med 17 views i nån “digitaliseringssatsning” är inte ett jobb. Det är medborgarlön.
Högskola och universitet är inte bara utbildning utan bildning. I många andra länder värderas t ex humaniora mycket högre än i Sverige. En högskoleutbildning ska vara mer än en yrkesutbildning.
Det finns ingen anledning att detaljstyra det akademiska, det är en viktig faktor för vår fria tillvaro.
Rätt. Antalet platser till olika utbildningar bör vara direkt kopplade till antalet jobb tillgängliga på arbetsmarknaden.
Folk borde få välja själva vad de ska studera men jag kan nog tycka att det borde ges mer kunskap kring detta på gymnasiet. Kanske en kurs i privatekonomi som kan ta upp t.ex. löner och möjlighet till jobb vid olika utbildningar/yrken och vilka konsekvenser det får för privatekonomin.
Bara en tanke, men kanske så har det just med fallet att få yrken utan behov av examen ses som attraktiva. Speciellt idag då levnadskostnader i övrigt blir högre och facken svagare.