En del är nog bara emot våtmarker för de där återställ-våtmarker-protesterna blockerade vägar, och vissa personer har en identitet väldigt hårt kopplad till motorfordon och vägar så de tog väldigt illa vid. Så man börjar greppa efter halmstrån över när våtmarker inte haft enbart positiva egenskaper.
Identitetspolitiken är inte död.
**Våtmarker har fått en hel del uppmärksamhet på sistone. Men varför är våtmarker en så het fråga?**
**Och varför kan de göra gäddor, grodor, klimatet och människor glada?**
– Där, vid vassbladet som pekar lite åt höger, där står ett yngel, ni ser som en brun skugga alldeles under vattenytan, säger Micael Söderman och pekar mot en plats några decimeter ut i vattnet.
Vi står på en upphöjd gräsbevuxen vall och tittar ut över ett område som liknar en vattensjuk äng. På sina håll blänker vattnet mellan det höga gräset och vassen. Här i Enviken i Bergshamra norr om Stockholm fanns tidigare ett område gräsbevuxen mark som låg i en svacka. I mitten gick ett vattendrag, parallella rader med alträd som nu står djupt i vatten visar var det ursprungliga vattendraget finns.
Nu är en hektar mark lagd under vatten delar av året. Organisationen Sportfiskarna har skapat en våtmark som lockar till sig gäddor, abborrar, sländor, grodor, fåglar. Och människor.
**Micael Söderman är biolog** och en av organisationens ansvariga för att både skapa och återskapa våtmarker. Våtmarken i Enviken kom till för snart tio år sedan, 2014. Och nu har gäddorna börjat hitta hit, på vårarna vandrar de upp från Östersjön via Bergshamraviken som ligger ungefär en kilometer bort.
De vandrar hit för att leka och föröka sig. Det kan bidra till att rädda gäddor och abborrar som fått det allt svårare att leva i den hårt pressade Östersjön.
Pressen kommer från flera håll, övergödning, hårt fiske, samt klimatpåverkan som ger allt varmare vatten. Larmrapporterna om strömming och torsk kommer tätt. Men även rovfiskar som gäddor och abborrar drabbas och bestånden krymper. På senare år har spiggen ökat kraftigt, forskarna talar om en tsunami av spigg. Även om de är små så är gäddans och abborrarnas yngel ännu mindre och när enorma stim av spigg kommer rensar de Östersjöns vikar på yngel.
**Att vandra upp till** sötvatten på land är ett sätt att säkra fortplantningen, för att komma undan spiggen men även på andra sätt.
– Vattnet här uppe i våtmarken blir varmare tidigare och det finns gott om mat, små djurplankton som är föda när ynglen är små. Sammantaget gör det att ynglen växer snabbare här än om de är i en vik i Östersjön, berättar Micael Söderman.
Han visar upp ett glänsande gäddyngel som han har håvat upp. Det är vackert, ser redan ut som en gädda och är cirka 8 centimeter långt.
– Ute i Östersjön är ynglen betydligt mindre, bara 2-3 centimeter just nu, berättar han.
Hittills har Sportfiskarna skapat ungefär 300 hektar våtmark, med hjälp av kommunala stöd, EU-pengar och stöd från företag. De har dessutom tagit bort vandringshinder som gör att ytterligare 2 500 hektar är tillgänglig för vandrande fiskar.
**Här i Enviken** har de dämt upp området genom att bygga en dammvall som hindrar vattnet i det tidigare diket att rinna ut. En ny fåra, ett så kallat omlöp, har skapats i ena änden av vallen, det är en svagt lutande fåra där mängder med stora stenar har lagts i.
– Under vårfloden forsar vattnet här och då kan gäddorna ta sig upp, på vägen kan de vila bakom de stora stenarna som skapar turbulens i vattnet, säger Micael Söderman.
I dammvallen finns en dammlucka så att våtmarken kan tömmas. Då kan markägaren skörda det gräs som har vuxit upp i vattnet och få mat till boskap. Normalt är våtmarken under vatten från mars till mitten av juni. Men det går också att behålla vattnet.
– Är det en sommar som den rekordvarma 2018 kan markägaren låta bli att tömma ut så att det finns tillgång till vatten, säger Micael Söderman.
**I dag är de kringboende väldigt nöjda** med den nya våtmarken. När fotografen och jag kliver ur bilen frågar ett par som passerar förbi med sin hund, ”ska ni titta på gäddorna?” De berättar stolt att det var gott om gäddor i våras.
Men när förslagen på att anlägga en våtmark lades fram protesterade många.
– Det var invändningar som ”mina barnbarn kan drunkna” eller ”det kommer att bli mycket mygg”, berättar Micael Söderman.
– Nu är de nöjda, flera har ringt och bett om ursäkt för att de var så negativa.
En utsiktsplats som går ut en bit i vattnet har anlagts. Där står folk och tittar ned i vattnet och på lekande gäddor när det är säsong.
– I våras när jag var här såg vi massor med lekande gäddor, det kom folk hela tiden och jag stod här och berättade om gäddorna i flera timmar, säger Micael Söderman.
**Människor, gäddor** och abborrar är nöjda med våtmarken. Men den är också bra för ekosystemet, hela den biologiska mångfalden. Vi ser stora samlingar av grod- och paddyngel. Insekter i alla storlekar surrar, flera sländor som fyrfläckig trollslända och flicksländor svävar över vattnet.
En lärkfalk svävar över oss, den gillar sländor, enligt Micael Söderman.
Ett gräsandpar simmar stilla bland kaveldun och alar. Hägrar, fiskmåsar, ladusvalor flyger runt. Sommarparadis.
**Våtmarker är oerhört viktiga** för den biologiska mångfalden. De senaste hundra åren har totalt ungefär en fjärdedel av de svenska våtmarkerna dikats ut på grund av livsmedelsproduktion och skogsbruk. Det har orsakat stora skador i miljön.
I södra delarna av landet är på sina håll 90 procent av våtmarkerna utdikade. Så är det bland annat i Stockholm där dessutom 300 sjöar är sänkta, 30 sjöar är helt försvunna. Det får stor påverkan på naturen och de arter som är beroende av våtmarker.
På senare tid har det varit mycket skriverier om våtmarker. Inte minst gruppen ”Återställ våtmarker” skapat stor uppmärksamhet med sina spektakulära aktioner.
Mycket av uppmärksamheten handlar om våtmarkers betydelse för klimatet och utsläpp av växthusgaser. Här i Sverige rapporteras att dränerad torvmark orsakar utsläpp motsvarande cirka 11 miljoner ton koldioxid. Det är mer än utsläppen från personbilstrafiken och motsvarar ungefär 20 procent av de svenska territoriella utsläppen.
Men våtmarker är komplexa. Det finns en rad olika typer och de har olika funktioner. Internationellt finns olika definitioner av vad som är en våtmark, här i Sverige dominerar en definition som säger: ”Våtmark är mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller över markytan, samt vegetationstäckta vattenområden.”
– Våtmarker är väldigt varierande, de är allt från grunda sjöar som Hornborgasjön och Tåkern till öppna mossar som Store Mosse till små anlagda dammar i jordbrukslandskap och översvämningsmarker längs kust, vattendrag och sjöar, säger Karin Glaumann, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket.
**En enskild våtmark** kan inte bidra med alla goda nyttor, men sammantaget kan de bidra med många olika ekosystemtjänster. De renar vatten och kan fungera som skydd mot både torka och översvämningar, något som blir allt viktigare i takt med att klimatförändringens effekter blir allt tydligare med bland annat extremväder. Torvbildande våtmarker, myrar, fungerar som viktiga kolsänkor när de binder kol, vilket också är viktigt för klimatet. Anlagda våtmarker kan vara bra för bevattning.
De är även viktiga för den biologiska mångfalden eftersom de är en av de mest artrika naturmiljöer som finns.
– Eftersom våtmarksmiljöer är så olika, är de bra för biologisk mångfald. Men artsammansättning och artrikedom varierar mellan olika typer av våtmarker. En femtedel av de arter som är rödlistade och alltså hotade är knutna till våtmarker, säger Karin Glaumann.
– Även om en del våtmarkstyper inte är artrika i sig, exempelvis mossar som har ett ganska fåtal arter som klarar av att växa i den mycket näringsfattiga och sura miljön, kan de vara oerhört viktiga för den biologiska mångfalden på landskapsnivå. Fler djurarter i de angränsande torra landområdena nyttjar också våtmarkerna för föda, skydd eller vandringsleder.
>Sedan 2010 har cirka 7 000 hektar torvmark restaurerats och cirka 8 000 hektar övrig våtmark återskapats. Men för att göra märkbar skillnad och bidra till att nå klimat- och miljömål krävs att enormt mycket större områden åtgärdas.
För att uppnå utsläppsminskningar för klimatets skull måste 110 000 hektar våtmarker behöva återskapas, det är ungefär en tredjedel av Gotlands yta. För att gynna den biologiska mångfalden krävs ännu mer, cirka 500 000 hektar. Det är mer än Gotland och Öland tillsammans.
​
>– Det är viktigt att komma ihåg att även om vi lyckas restaurera 110 000 hektar till 2045 så utgör det endast 5-10 procent av alla utdikade torvmarker i Sverige.
5-10 procent känns spontant inte orimligt, men 110 000 hektar är ju en otroligt stor yta! Vad används de gamla utdikade torvmarkerna till (mer än odling)?
4 comments
En del är nog bara emot våtmarker för de där återställ-våtmarker-protesterna blockerade vägar, och vissa personer har en identitet väldigt hårt kopplad till motorfordon och vägar så de tog väldigt illa vid. Så man börjar greppa efter halmstrån över när våtmarker inte haft enbart positiva egenskaper.
Identitetspolitiken är inte död.
**Våtmarker har fått en hel del uppmärksamhet på sistone. Men varför är våtmarker en så het fråga?**
**Och varför kan de göra gäddor, grodor, klimatet och människor glada?**
– Där, vid vassbladet som pekar lite åt höger, där står ett yngel, ni ser som en brun skugga alldeles under vattenytan, säger Micael Söderman och pekar mot en plats några decimeter ut i vattnet.
Vi står på en upphöjd gräsbevuxen vall och tittar ut över ett område som liknar en vattensjuk äng. På sina håll blänker vattnet mellan det höga gräset och vassen. Här i Enviken i Bergshamra norr om Stockholm fanns tidigare ett område gräsbevuxen mark som låg i en svacka. I mitten gick ett vattendrag, parallella rader med alträd som nu står djupt i vatten visar var det ursprungliga vattendraget finns.
Nu är en hektar mark lagd under vatten delar av året. Organisationen Sportfiskarna har skapat en våtmark som lockar till sig gäddor, abborrar, sländor, grodor, fåglar. Och människor.
**Micael Söderman är biolog** och en av organisationens ansvariga för att både skapa och återskapa våtmarker. Våtmarken i Enviken kom till för snart tio år sedan, 2014. Och nu har gäddorna börjat hitta hit, på vårarna vandrar de upp från Östersjön via Bergshamraviken som ligger ungefär en kilometer bort.
De vandrar hit för att leka och föröka sig. Det kan bidra till att rädda gäddor och abborrar som fått det allt svårare att leva i den hårt pressade Östersjön.
Pressen kommer från flera håll, övergödning, hårt fiske, samt klimatpåverkan som ger allt varmare vatten. Larmrapporterna om strömming och torsk kommer tätt. Men även rovfiskar som gäddor och abborrar drabbas och bestånden krymper. På senare år har spiggen ökat kraftigt, forskarna talar om en tsunami av spigg. Även om de är små så är gäddans och abborrarnas yngel ännu mindre och när enorma stim av spigg kommer rensar de Östersjöns vikar på yngel.
**Att vandra upp till** sötvatten på land är ett sätt att säkra fortplantningen, för att komma undan spiggen men även på andra sätt.
– Vattnet här uppe i våtmarken blir varmare tidigare och det finns gott om mat, små djurplankton som är föda när ynglen är små. Sammantaget gör det att ynglen växer snabbare här än om de är i en vik i Östersjön, berättar Micael Söderman.
Han visar upp ett glänsande gäddyngel som han har håvat upp. Det är vackert, ser redan ut som en gädda och är cirka 8 centimeter långt.
– Ute i Östersjön är ynglen betydligt mindre, bara 2-3 centimeter just nu, berättar han.
Hittills har Sportfiskarna skapat ungefär 300 hektar våtmark, med hjälp av kommunala stöd, EU-pengar och stöd från företag. De har dessutom tagit bort vandringshinder som gör att ytterligare 2 500 hektar är tillgänglig för vandrande fiskar.
**Här i Enviken** har de dämt upp området genom att bygga en dammvall som hindrar vattnet i det tidigare diket att rinna ut. En ny fåra, ett så kallat omlöp, har skapats i ena änden av vallen, det är en svagt lutande fåra där mängder med stora stenar har lagts i.
– Under vårfloden forsar vattnet här och då kan gäddorna ta sig upp, på vägen kan de vila bakom de stora stenarna som skapar turbulens i vattnet, säger Micael Söderman.
I dammvallen finns en dammlucka så att våtmarken kan tömmas. Då kan markägaren skörda det gräs som har vuxit upp i vattnet och få mat till boskap. Normalt är våtmarken under vatten från mars till mitten av juni. Men det går också att behålla vattnet.
– Är det en sommar som den rekordvarma 2018 kan markägaren låta bli att tömma ut så att det finns tillgång till vatten, säger Micael Söderman.
**I dag är de kringboende väldigt nöjda** med den nya våtmarken. När fotografen och jag kliver ur bilen frågar ett par som passerar förbi med sin hund, ”ska ni titta på gäddorna?” De berättar stolt att det var gott om gäddor i våras.
Men när förslagen på att anlägga en våtmark lades fram protesterade många.
– Det var invändningar som ”mina barnbarn kan drunkna” eller ”det kommer att bli mycket mygg”, berättar Micael Söderman.
– Nu är de nöjda, flera har ringt och bett om ursäkt för att de var så negativa.
En utsiktsplats som går ut en bit i vattnet har anlagts. Där står folk och tittar ned i vattnet och på lekande gäddor när det är säsong.
– I våras när jag var här såg vi massor med lekande gäddor, det kom folk hela tiden och jag stod här och berättade om gäddorna i flera timmar, säger Micael Söderman.
**Människor, gäddor** och abborrar är nöjda med våtmarken. Men den är också bra för ekosystemet, hela den biologiska mångfalden. Vi ser stora samlingar av grod- och paddyngel. Insekter i alla storlekar surrar, flera sländor som fyrfläckig trollslända och flicksländor svävar över vattnet.
En lärkfalk svävar över oss, den gillar sländor, enligt Micael Söderman.
Ett gräsandpar simmar stilla bland kaveldun och alar. Hägrar, fiskmåsar, ladusvalor flyger runt. Sommarparadis.
**Våtmarker är oerhört viktiga** för den biologiska mångfalden. De senaste hundra åren har totalt ungefär en fjärdedel av de svenska våtmarkerna dikats ut på grund av livsmedelsproduktion och skogsbruk. Det har orsakat stora skador i miljön.
I södra delarna av landet är på sina håll 90 procent av våtmarkerna utdikade. Så är det bland annat i Stockholm där dessutom 300 sjöar är sänkta, 30 sjöar är helt försvunna. Det får stor påverkan på naturen och de arter som är beroende av våtmarker.
På senare tid har det varit mycket skriverier om våtmarker. Inte minst gruppen ”Återställ våtmarker” skapat stor uppmärksamhet med sina spektakulära aktioner.
Mycket av uppmärksamheten handlar om våtmarkers betydelse för klimatet och utsläpp av växthusgaser. Här i Sverige rapporteras att dränerad torvmark orsakar utsläpp motsvarande cirka 11 miljoner ton koldioxid. Det är mer än utsläppen från personbilstrafiken och motsvarar ungefär 20 procent av de svenska territoriella utsläppen.
Men våtmarker är komplexa. Det finns en rad olika typer och de har olika funktioner. Internationellt finns olika definitioner av vad som är en våtmark, här i Sverige dominerar en definition som säger: ”Våtmark är mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller över markytan, samt vegetationstäckta vattenområden.”
– Våtmarker är väldigt varierande, de är allt från grunda sjöar som Hornborgasjön och Tåkern till öppna mossar som Store Mosse till små anlagda dammar i jordbrukslandskap och översvämningsmarker längs kust, vattendrag och sjöar, säger Karin Glaumann, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket.
**En enskild våtmark** kan inte bidra med alla goda nyttor, men sammantaget kan de bidra med många olika ekosystemtjänster. De renar vatten och kan fungera som skydd mot både torka och översvämningar, något som blir allt viktigare i takt med att klimatförändringens effekter blir allt tydligare med bland annat extremväder. Torvbildande våtmarker, myrar, fungerar som viktiga kolsänkor när de binder kol, vilket också är viktigt för klimatet. Anlagda våtmarker kan vara bra för bevattning.
De är även viktiga för den biologiska mångfalden eftersom de är en av de mest artrika naturmiljöer som finns.
– Eftersom våtmarksmiljöer är så olika, är de bra för biologisk mångfald. Men artsammansättning och artrikedom varierar mellan olika typer av våtmarker. En femtedel av de arter som är rödlistade och alltså hotade är knutna till våtmarker, säger Karin Glaumann.
– Även om en del våtmarkstyper inte är artrika i sig, exempelvis mossar som har ett ganska fåtal arter som klarar av att växa i den mycket näringsfattiga och sura miljön, kan de vara oerhört viktiga för den biologiska mångfalden på landskapsnivå. Fler djurarter i de angränsande torra landområdena nyttjar också våtmarkerna för föda, skydd eller vandringsleder.
>Sedan 2010 har cirka 7 000 hektar torvmark restaurerats och cirka 8 000 hektar övrig våtmark återskapats. Men för att göra märkbar skillnad och bidra till att nå klimat- och miljömål krävs att enormt mycket större områden åtgärdas.
För att uppnå utsläppsminskningar för klimatets skull måste 110 000 hektar våtmarker behöva återskapas, det är ungefär en tredjedel av Gotlands yta. För att gynna den biologiska mångfalden krävs ännu mer, cirka 500 000 hektar. Det är mer än Gotland och Öland tillsammans.
​
>– Det är viktigt att komma ihåg att även om vi lyckas restaurera 110 000 hektar till 2045 så utgör det endast 5-10 procent av alla utdikade torvmarker i Sverige.
5-10 procent känns spontant inte orimligt, men 110 000 hektar är ju en otroligt stor yta! Vad används de gamla utdikade torvmarkerna till (mer än odling)?
Själv föredrar jag våt ängsmark.