Trots återkommande rapporter som pekar ut människans utsläpp som boven bakom den globala uppvärmningen ökar Kina användningen av kolkraft. En paradoxal förklaring är ökad efterfrågan på el när värmerekord får luftkonditionering att gå på högvarv.
I sommar har nya värmerekord slagits i Kina och på andra håll i världen. Juli i år blev den varmaste månaden som någonsin har uppmätts globalt, enligt statistik från FN:s meteorologiska organ WMO och EU:s klimattjänst Copernicus. I Kinas huvudstad Peking har temperaturen gått över 40 grader flera gånger. I Sanbao i Kinas nordvästra provins Xinjiang steg barometern i mitten av juli till rekordhöga 52,2 grader.
Ett otal forskarrapporter har slagit fast att mänskliga utsläpp ligger bakom uppvärmningen, och har i flera år manat till minskade utsläpp.
Värmeböljor har svept in över Peking i sommar. Besökare vid Palatsmuseet i den kinesiska huvudstaden skyddar sig från solen med paraplyer.
Värmeböljor har svept in över Peking i sommar.
Besökare vid Palatsmuseet i den kinesiska huvudstaden skyddar sig från solen med paraplyer.
Ändå ökar världens största utsläppare, Kina, produktionen av den smutsigaste energikällan, kol. I juni ökade mängden el som kommer från kol i Kina med 14 procent jämfört med motsvarande månad 2022.
Samtidigt fanns planer på över 300 nya koleldade kraftverk i januari i år, enligt forskargruppen Global Energy Monitor. Det är två tredjedelar av all kolkraft som byggs i världen.
Utvecklingen går på tvärs med Kinas höga svansföring i klimatfrågor och står i motsats till landets satsning på förnybar energi som sol- och vindkraft.
– Kina är mer angeläget om att det finns energi än om att begränsa den globala uppvärmningen till följd av klimatförändringar, säger Karl Hallding, chefsanalytiker på innovationsmyndigheten Vinnova med mångårig erfarenhet av att bevaka klimatarbete i Kina.
Fakta.Kol står för över hälften av Kinas elförsörjning
I juni i år ökade mängden el som kommer från kol i Kina med 14 procent jämfört med motsvarande månad förra året.
De senaste två åren har kolindustrin expanderat.
Förra året stod kol för 56,2 procent av Kinas elproduktion, enligt Kinas statistikbyrå.
Näst största energikällan är olja, följt av gas, vattenkraft, vindkraft och solkraft i fallande ordning.
En förklaring är att Kina låter energisäkerhet gå först. Värmeböljor 2021 och 2022 ledde till elbrist och strömavbrott, bland annat på grund av ökad efterfrågan när fler använde luftkonditionering. Fabriker stördes i sin produktion, hissar slutade att gå när elnäten blev överbelastade och torka minskade elleveranserna från vattenkraftverk.
Kinas svar blev att öka kolkraften – trots att landet redan står för nästan en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i världen.
En bidragande orsak till ökningen är att vid energikriser har provinser hamstrat el i stället för att dela med sig till områden där bristen är som värst. Därför har lokala regeringar byggt kolkraftverk i sina provinser. Allt för att hålla hjulen rullande i tider när ekonomin ännu inte hämtat sig efter pandemin.
I Nanjing, Jiangsuprovinsen, har flygförsvaret i sommar bjudit in invånarna att kyla ner sig i något som kallas den arktiska klippan. På området erbjuds de gratis te, trådlös uppkoppling, tidningar och läkemedel.
I Nanjing, Jiangsuprovinsen, har flygförsvaret i sommar bjudit in invånarna att kyla ner sig i något som kallas den arktiska klippan. På området erbjuds de gratis te, trådlös uppkoppling, tidningar och läkemedel. Foto: Costfoto/TT
Bilden är dock inte entydig. Samtidigt som uppgången i kolanvändning är Kina världsledande i utbyggnaden av förnybar energi som sol- och vindkraft. Kina har installerat 3,5 gånger så mycket solkraftskapacitet som USA och 2,6 gånger som mycket vindkraft, enligt International renewable energy agency.
Men sol- och vindkraftsparkerna ligger ofta i provinser långt från kusten där den största delen av befolkningen och energislukande företag befinner sig. Och utbyggnaden av kraftledningar som transporterar energin över provinsgränserna har inte gått i samma takt. För att garantera en stabil elförsörjning har lösningen blivit kolkraft.
– Ett problem är att Kina inte är en fungerande marknadsekonomi. Planekonomin skapar i och för sig incitament för att bygga sol- och vindkraftsparker, men inte för att bygga ut ett elnät som effektivt levererar elen. Det gör energisystemet ineffektivt, säger Karl Hallding.
Internationellt lyfts ofta Kina fram som ledande i omställningen till grön energi.
Kkolgruva i Huabei, i Anhuiprovinsen.
Kkolgruva i Huabei, i Anhuiprovinsen. Foto: AP
Den bilden är falsk, menar Karl Hallding. Enligt honom är Kinas klimatmål långt ifrån tillräckligt ambitiösa. Målet att utsläppen ska minska från och med 2030 tillåter Kina att fram till dess öka sina utsläpp.
Det beror på att landet hittills har grupperats med utvecklingsländer i klimatförhandlingarna. Men redan under det kommande året förväntas Kina räknas in som ett höginkomstland, enligt Världsbankens klassificering. Karl Hallding efterlyser därför att mycket högre krav ställs på Kina i klimatförhandlingarna.
– Det borde tydligare framgå i diplomatin vilken dominerande roll Kina spelar globalt i ökningen av koldioxidutsläpp. Pressen på Kina behöver öka, en spade måste kallas en spade, säger Karl Hallding.
Karl Hallding förstår inte hur Kinas mål om att vara klimatneutralt 2060, det vill säga ha noll nettoutsläpp, går ihop med att utsläppen inte behöver minska förrän efter 2030.
– Det finns inte en chans att Kina kan vara klimatneutralt 2060 om man, som nu, fortsätter att bygga ut kolkraften.
Därmed är hela världens klimatarbete i fara. Världsbanken har konstaterat att de globala klimatmålen är omöjliga att nå om inte Kina växlar om till en lågutsläppsekonomi.
Och jag måste betala 20kr/L för bensin..
Jahaja, men det är väl bara för oss svenskar att äta mindre kött för att kompensera istället.
När man ser vilken värme de haft så förstår jag. Synd att elen kommer ifrån kol men de dör utav värmeslag.
4 comments
Trots återkommande rapporter som pekar ut människans utsläpp som boven bakom den globala uppvärmningen ökar Kina användningen av kolkraft. En paradoxal förklaring är ökad efterfrågan på el när värmerekord får luftkonditionering att gå på högvarv.
I sommar har nya värmerekord slagits i Kina och på andra håll i världen. Juli i år blev den varmaste månaden som någonsin har uppmätts globalt, enligt statistik från FN:s meteorologiska organ WMO och EU:s klimattjänst Copernicus. I Kinas huvudstad Peking har temperaturen gått över 40 grader flera gånger. I Sanbao i Kinas nordvästra provins Xinjiang steg barometern i mitten av juli till rekordhöga 52,2 grader.
Ett otal forskarrapporter har slagit fast att mänskliga utsläpp ligger bakom uppvärmningen, och har i flera år manat till minskade utsläpp.
Värmeböljor har svept in över Peking i sommar. Besökare vid Palatsmuseet i den kinesiska huvudstaden skyddar sig från solen med paraplyer.
Värmeböljor har svept in över Peking i sommar.
Besökare vid Palatsmuseet i den kinesiska huvudstaden skyddar sig från solen med paraplyer.
Ändå ökar världens största utsläppare, Kina, produktionen av den smutsigaste energikällan, kol. I juni ökade mängden el som kommer från kol i Kina med 14 procent jämfört med motsvarande månad 2022.
Samtidigt fanns planer på över 300 nya koleldade kraftverk i januari i år, enligt forskargruppen Global Energy Monitor. Det är två tredjedelar av all kolkraft som byggs i världen.
Utvecklingen går på tvärs med Kinas höga svansföring i klimatfrågor och står i motsats till landets satsning på förnybar energi som sol- och vindkraft.
– Kina är mer angeläget om att det finns energi än om att begränsa den globala uppvärmningen till följd av klimatförändringar, säger Karl Hallding, chefsanalytiker på innovationsmyndigheten Vinnova med mångårig erfarenhet av att bevaka klimatarbete i Kina.
Fakta.Kol står för över hälften av Kinas elförsörjning
I juni i år ökade mängden el som kommer från kol i Kina med 14 procent jämfört med motsvarande månad förra året.
De senaste två åren har kolindustrin expanderat.
Förra året stod kol för 56,2 procent av Kinas elproduktion, enligt Kinas statistikbyrå.
Näst största energikällan är olja, följt av gas, vattenkraft, vindkraft och solkraft i fallande ordning.
En förklaring är att Kina låter energisäkerhet gå först. Värmeböljor 2021 och 2022 ledde till elbrist och strömavbrott, bland annat på grund av ökad efterfrågan när fler använde luftkonditionering. Fabriker stördes i sin produktion, hissar slutade att gå när elnäten blev överbelastade och torka minskade elleveranserna från vattenkraftverk.
Kinas svar blev att öka kolkraften – trots att landet redan står för nästan en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i världen.
En bidragande orsak till ökningen är att vid energikriser har provinser hamstrat el i stället för att dela med sig till områden där bristen är som värst. Därför har lokala regeringar byggt kolkraftverk i sina provinser. Allt för att hålla hjulen rullande i tider när ekonomin ännu inte hämtat sig efter pandemin.
I Nanjing, Jiangsuprovinsen, har flygförsvaret i sommar bjudit in invånarna att kyla ner sig i något som kallas den arktiska klippan. På området erbjuds de gratis te, trådlös uppkoppling, tidningar och läkemedel.
I Nanjing, Jiangsuprovinsen, har flygförsvaret i sommar bjudit in invånarna att kyla ner sig i något som kallas den arktiska klippan. På området erbjuds de gratis te, trådlös uppkoppling, tidningar och läkemedel. Foto: Costfoto/TT
Bilden är dock inte entydig. Samtidigt som uppgången i kolanvändning är Kina världsledande i utbyggnaden av förnybar energi som sol- och vindkraft. Kina har installerat 3,5 gånger så mycket solkraftskapacitet som USA och 2,6 gånger som mycket vindkraft, enligt International renewable energy agency.
Men sol- och vindkraftsparkerna ligger ofta i provinser långt från kusten där den största delen av befolkningen och energislukande företag befinner sig. Och utbyggnaden av kraftledningar som transporterar energin över provinsgränserna har inte gått i samma takt. För att garantera en stabil elförsörjning har lösningen blivit kolkraft.
– Ett problem är att Kina inte är en fungerande marknadsekonomi. Planekonomin skapar i och för sig incitament för att bygga sol- och vindkraftsparker, men inte för att bygga ut ett elnät som effektivt levererar elen. Det gör energisystemet ineffektivt, säger Karl Hallding.
Internationellt lyfts ofta Kina fram som ledande i omställningen till grön energi.
Kkolgruva i Huabei, i Anhuiprovinsen.
Kkolgruva i Huabei, i Anhuiprovinsen. Foto: AP
Den bilden är falsk, menar Karl Hallding. Enligt honom är Kinas klimatmål långt ifrån tillräckligt ambitiösa. Målet att utsläppen ska minska från och med 2030 tillåter Kina att fram till dess öka sina utsläpp.
Det beror på att landet hittills har grupperats med utvecklingsländer i klimatförhandlingarna. Men redan under det kommande året förväntas Kina räknas in som ett höginkomstland, enligt Världsbankens klassificering. Karl Hallding efterlyser därför att mycket högre krav ställs på Kina i klimatförhandlingarna.
– Det borde tydligare framgå i diplomatin vilken dominerande roll Kina spelar globalt i ökningen av koldioxidutsläpp. Pressen på Kina behöver öka, en spade måste kallas en spade, säger Karl Hallding.
Karl Hallding förstår inte hur Kinas mål om att vara klimatneutralt 2060, det vill säga ha noll nettoutsläpp, går ihop med att utsläppen inte behöver minska förrän efter 2030.
– Det finns inte en chans att Kina kan vara klimatneutralt 2060 om man, som nu, fortsätter att bygga ut kolkraften.
Därmed är hela världens klimatarbete i fara. Världsbanken har konstaterat att de globala klimatmålen är omöjliga att nå om inte Kina växlar om till en lågutsläppsekonomi.
Och jag måste betala 20kr/L för bensin..
Jahaja, men det är väl bara för oss svenskar att äta mindre kött för att kompensera istället.
När man ser vilken värme de haft så förstår jag. Synd att elen kommer ifrån kol men de dör utav värmeslag.