**För drygt 20 år sedan var Kristianstad bara dagar från att översvämmas när en vall från 1800-talet var nära att brista. Det blev startskottet för ett intensivt arbete för att skydda staden med nya vallar, som kommer att kosta miljarder kronor. Och nu förvärrar klimatförändringarna hotet mot Sveriges lägst belägna stad.**
Sjöfåglar seglar på ytan och dyker ner i det murriga vattnet. Gruset knastrar under människofötter. Medarbetare vid Kristianstads kommun är ute och går på Hammarslundvallen, en skyddsvall från 1860-talet. Här vid Hammarsjön är det varmt och fuktigt som i ett växthus.
– Huvuddelen av samhällsviktig verksamhet ligger här innanför och slås ut om inte om den här dammen finns, säger Karl-Erik Svensson, konstruktionsansvarig på kommunen för de nya skyddsvallar som ska byggas runt staden.
Kristianstad har inlett ett långvarigt arbete med att bygga nya vallar och pumpstationer på grund av stadens unika läge under havsnivån. Vallutbyggnaden kommer att ske i tre faser.
– Det här är ett arbete som löper över 20 år, det är jätteomfattande. Det påverkar de boende, näringsidkarna och det kommer att kräva omfattande samverkansmöten så att man förstår detta, säger Anders Magnusson, projektchef.
**Kostnaderna för kommunen** är stora, men delar betalas av staten.
– Den totala budgeten för hela programmet ligger på runt 2,3 miljarder, säger Christian Björnsson, uppdragsledare.
Kristianstad grundades på 1600-talet av den danska kungen Christian IV i det här vattenrika området i nordöstra Skåne för att få ett bättre skydd mot svenskarna. På 1800-talet växte staden och behovet av åkermark ökade.
I mitten på århundradet påbörjades bygget av Hammarslundsvallen och torrläggningen av Nosabysjön. På den torrlagda sjöbottnen växte en ny del av staden fram. Efter det har vallen byggts på flera gånger och nya vallar byggts upp innanför. Trots det måste en helt ny Hammarslundsvall bli till, 1 400 meter lång.
– Fram till år 2100 kan man bara hoppas att den här vallen innanför skulle klara att hålla. Om den inte gör det så är det katastrof. Om inte den vallen finns eller går sönder så kommer hela Nosabysjön att uppstå igen. Då går allting ner som är innanför, säger Karl-Erik Svensson.
**Kristianstad är Sveriges** lägst belägna stad, med den lägsta punkten på 2,32 meter under havsnivån. Staden är i teknisk mening en så kallad invallningsdamm, vilket betyder att Kristianstad förlitar sig på skyddsvallar för att stänga ute vattnet från att svämma över staden. Sjukhus, reningsverk, skolor, vägar och annan betydande infrastruktur ligger på den gamla sjöbottnen.
– I dag hade man inte tömt en sjö och byggt någonting innanför, säger Karl-Erik Svensson.
Gruppen från kommunen går upp på den senast byggda vallen, som stod klar 2004. Vid sidan om pågår byggnadsarbetet med en ny pumpstation. Eftersom staden ligger under havsnivå måste överskottsvatten konstant pumpas ut.
**Kristianstad har ett** flertal gånger haft svåra problem med översvämningar. Men aldrig har det nog varit så allvarligt som 2002. Hammarslundsvallen från 1860-talet var då nära att brista.
– Det hängde på försynen. Den kunde precis lika gärna brustit. Hade det varit i dag hade man gjort en utrymning av allting, säger Karl-Erik Svensson.
2002 var det väldigt höga vattennivåer i Helge å och vågorna från Hammarsjön slog över Hammarslundsvallen. Den var inte stabil nog och det fanns en risk att om vattnet hade sjunkit undan snabbt så skulle hela vallen, som ligger på lera, följt med ut i sjön.
– Hade du under några dagars följd vid det högsta flödet i ån samtidigt fått en temporär havshöjning med 20 centimeter hade det inte gått. Det var på håret.
Översvämningen gjorde att staden vaknade till liv i frågan om skyddsvallar. 16 sträckor med vallar har byggts sedan 1970-talet. De flesta efter översvämningarna 2002.
**Brandstationen i Kristianstad** ligger också på den gamla sjöbottnen. Brandingenjören Anders Pålsson går runt bland de uppradade brandbilarna och berättar om 2002. Han arbetade bland annat som räddningsledare då. Insatsen det året varade under tre månader, men speciellt hektiskt var det under någon vecka i februari.
– Det var en väldigt intensiv tid. Det var väldigt många olika delar att hålla på med, berättar han nu.
25 lastbilar gick skytteltrafik i fem dagar till Hammarslundsvallen och dumpade 50 000 ton bergkross där och lyckades förhindra att den brast.
Trots att de lyckades skydda staden vid det tillfället önskar brandingenjören att arbetet med att bygga nya vallar hade gått fortare. Med försvårande omständigheter på grund av klimatförändringarna blir det arbetet än viktigare för staden.
– Hotet kvarstår, säger Anders Pålsson.
**Inne i centrala delar** av Kristianstad ligger Tivoliparken. 2002 svämmades parken över kraftigt och blev som en symbol för hotet mot staden. Nu leker barn på lekplatsen och pensionärer promenerar längs stigarna. Någon sitter på en bänk och njuter av sommarvärmen.
Ida Stenberg, som bor en bit norr om Kristianstad, är här med sonen Love. Delar av familjens liv utspelar sig här, i staden som då och då hotas av översvämningar.
– Det kan vara lite obehagligt, men det är inte något som jag tänker på i min vardag, säger hon.
**Kristianstad är utsatt** för tre översvämningsrisker: Helge å kan svämma över när stora mängder smält- och regnvatten kommer från Småland och på grund av klimatförändringarna stiger havsnivån och plötsliga skyfall kan bli vanligare
För att skydda befintlig bebyggelse mot översvämningar, ras, skred och erosion kan kommuner i Sverige söka bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
– Det finns ett stort behov av att genomföra sådana här klimatanpassningsåtgärder runt om i kommunerna, säger Erik Bern, handläggare på MSB.
Myndigheten kan stå för maximalt 60 procent av den totala kostnaden.
– Det är kostsamma investeringar för en kommun att bygga så här omfattande vallsystem.
Myndigheten har tidigare haft mellan 25-75 miljoner kronor att betala ut, men i fjol höjdes anslaget kraftigt till drygt 500 miljoner.
– Vi har alltid fått in fler ansökningar, större belopp, än det vi har att fördela. Det är en signal att det finns ett behov av ett ökat anslag och det fick vi förra året, säger Erik Bern.
**Trollsländor flyger** helikopterlikt i strandkanten. Hammarsjön kluckar nöjt. Tillbaka uppe vid Hammarslundsvallen pekar projektchefen Anders Magnusson ut var den nya vallen ska byggas.
– Vallarna tar mycket plats och då konkurrerar de med andra samhällsviktiga grejer. Det är massivt, med många intressenter, säger han.
Bygget av den nya Hammarslundsvallen innebär en process på åtta-nio år och av dem är ungefär sex år utredningar och tillstånd från myndigheter och tre år själva bygget. Bara den här vallen kommer att kosta närmare en halv miljard.
– Det är ungefär 330 000 kronor metern, säger Christian Björnsson, uppdragsledare.
**Planen är att Hammarslundsvallen** ska börja byggas när pumpstationen är färdig och vara klar innan årtiondet är slut. Vallen ska bli närmare fem meter hög.
Vallens storlek bygger på kommunens uträkning av ett värsta tänkbart scenario till 2150 med ett högsta beräknat flöde i Helge å och en permanent höjning av den globala havsnivån till +3,5 meter, efter data från SMHI och FN:s klimatrapport IPCC. Tillfälliga höjningar av havsnivån på grund av hårda vindar och stormar måste också tas med i beräkningarna.
– Man måste helt enkelt skydda för stigande hav och flöden på vattendrag. Problemet är att du som kommun har precis samma ansvar som innan med skolor och annat och du har inte mer pengar, men du måste se till att få mer pengar på något sätt, säger Karl-Erik Svensson.
Problemet finns alltså oavsett klimatförändringarna för vallarna är underdimensionerade..
Men “kul” att dom målar upp det som att det till stor del skulle bero på klimatförändringar i artikeln..
Det kan gott få svämma över. Skitstad.
Tacka vet jag i Falsterbo där de skulle bygga skyddsvallar men de boende i närheten stoppade arbetet då det var störande.
En del av mig önskar så innerligt att kåkarna där ska dränkas så de får stå där.
4 comments
**För drygt 20 år sedan var Kristianstad bara dagar från att översvämmas när en vall från 1800-talet var nära att brista. Det blev startskottet för ett intensivt arbete för att skydda staden med nya vallar, som kommer att kosta miljarder kronor. Och nu förvärrar klimatförändringarna hotet mot Sveriges lägst belägna stad.**
Sjöfåglar seglar på ytan och dyker ner i det murriga vattnet. Gruset knastrar under människofötter. Medarbetare vid Kristianstads kommun är ute och går på Hammarslundvallen, en skyddsvall från 1860-talet. Här vid Hammarsjön är det varmt och fuktigt som i ett växthus.
– Huvuddelen av samhällsviktig verksamhet ligger här innanför och slås ut om inte om den här dammen finns, säger Karl-Erik Svensson, konstruktionsansvarig på kommunen för de nya skyddsvallar som ska byggas runt staden.
Kristianstad har inlett ett långvarigt arbete med att bygga nya vallar och pumpstationer på grund av stadens unika läge under havsnivån. Vallutbyggnaden kommer att ske i tre faser.
– Det här är ett arbete som löper över 20 år, det är jätteomfattande. Det påverkar de boende, näringsidkarna och det kommer att kräva omfattande samverkansmöten så att man förstår detta, säger Anders Magnusson, projektchef.
**Kostnaderna för kommunen** är stora, men delar betalas av staten.
– Den totala budgeten för hela programmet ligger på runt 2,3 miljarder, säger Christian Björnsson, uppdragsledare.
Kristianstad grundades på 1600-talet av den danska kungen Christian IV i det här vattenrika området i nordöstra Skåne för att få ett bättre skydd mot svenskarna. På 1800-talet växte staden och behovet av åkermark ökade.
I mitten på århundradet påbörjades bygget av Hammarslundsvallen och torrläggningen av Nosabysjön. På den torrlagda sjöbottnen växte en ny del av staden fram. Efter det har vallen byggts på flera gånger och nya vallar byggts upp innanför. Trots det måste en helt ny Hammarslundsvall bli till, 1 400 meter lång.
– Fram till år 2100 kan man bara hoppas att den här vallen innanför skulle klara att hålla. Om den inte gör det så är det katastrof. Om inte den vallen finns eller går sönder så kommer hela Nosabysjön att uppstå igen. Då går allting ner som är innanför, säger Karl-Erik Svensson.
**Kristianstad är Sveriges** lägst belägna stad, med den lägsta punkten på 2,32 meter under havsnivån. Staden är i teknisk mening en så kallad invallningsdamm, vilket betyder att Kristianstad förlitar sig på skyddsvallar för att stänga ute vattnet från att svämma över staden. Sjukhus, reningsverk, skolor, vägar och annan betydande infrastruktur ligger på den gamla sjöbottnen.
– I dag hade man inte tömt en sjö och byggt någonting innanför, säger Karl-Erik Svensson.
Gruppen från kommunen går upp på den senast byggda vallen, som stod klar 2004. Vid sidan om pågår byggnadsarbetet med en ny pumpstation. Eftersom staden ligger under havsnivå måste överskottsvatten konstant pumpas ut.
**Kristianstad har ett** flertal gånger haft svåra problem med översvämningar. Men aldrig har det nog varit så allvarligt som 2002. Hammarslundsvallen från 1860-talet var då nära att brista.
– Det hängde på försynen. Den kunde precis lika gärna brustit. Hade det varit i dag hade man gjort en utrymning av allting, säger Karl-Erik Svensson.
2002 var det väldigt höga vattennivåer i Helge å och vågorna från Hammarsjön slog över Hammarslundsvallen. Den var inte stabil nog och det fanns en risk att om vattnet hade sjunkit undan snabbt så skulle hela vallen, som ligger på lera, följt med ut i sjön.
– Hade du under några dagars följd vid det högsta flödet i ån samtidigt fått en temporär havshöjning med 20 centimeter hade det inte gått. Det var på håret.
Översvämningen gjorde att staden vaknade till liv i frågan om skyddsvallar. 16 sträckor med vallar har byggts sedan 1970-talet. De flesta efter översvämningarna 2002.
**Brandstationen i Kristianstad** ligger också på den gamla sjöbottnen. Brandingenjören Anders Pålsson går runt bland de uppradade brandbilarna och berättar om 2002. Han arbetade bland annat som räddningsledare då. Insatsen det året varade under tre månader, men speciellt hektiskt var det under någon vecka i februari.
– Det var en väldigt intensiv tid. Det var väldigt många olika delar att hålla på med, berättar han nu.
25 lastbilar gick skytteltrafik i fem dagar till Hammarslundsvallen och dumpade 50 000 ton bergkross där och lyckades förhindra att den brast.
Trots att de lyckades skydda staden vid det tillfället önskar brandingenjören att arbetet med att bygga nya vallar hade gått fortare. Med försvårande omständigheter på grund av klimatförändringarna blir det arbetet än viktigare för staden.
– Hotet kvarstår, säger Anders Pålsson.
**Inne i centrala delar** av Kristianstad ligger Tivoliparken. 2002 svämmades parken över kraftigt och blev som en symbol för hotet mot staden. Nu leker barn på lekplatsen och pensionärer promenerar längs stigarna. Någon sitter på en bänk och njuter av sommarvärmen.
Ida Stenberg, som bor en bit norr om Kristianstad, är här med sonen Love. Delar av familjens liv utspelar sig här, i staden som då och då hotas av översvämningar.
– Det kan vara lite obehagligt, men det är inte något som jag tänker på i min vardag, säger hon.
**Kristianstad är utsatt** för tre översvämningsrisker: Helge å kan svämma över när stora mängder smält- och regnvatten kommer från Småland och på grund av klimatförändringarna stiger havsnivån och plötsliga skyfall kan bli vanligare
För att skydda befintlig bebyggelse mot översvämningar, ras, skred och erosion kan kommuner i Sverige söka bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
– Det finns ett stort behov av att genomföra sådana här klimatanpassningsåtgärder runt om i kommunerna, säger Erik Bern, handläggare på MSB.
Myndigheten kan stå för maximalt 60 procent av den totala kostnaden.
– Det är kostsamma investeringar för en kommun att bygga så här omfattande vallsystem.
Myndigheten har tidigare haft mellan 25-75 miljoner kronor att betala ut, men i fjol höjdes anslaget kraftigt till drygt 500 miljoner.
– Vi har alltid fått in fler ansökningar, större belopp, än det vi har att fördela. Det är en signal att det finns ett behov av ett ökat anslag och det fick vi förra året, säger Erik Bern.
**Trollsländor flyger** helikopterlikt i strandkanten. Hammarsjön kluckar nöjt. Tillbaka uppe vid Hammarslundsvallen pekar projektchefen Anders Magnusson ut var den nya vallen ska byggas.
– Vallarna tar mycket plats och då konkurrerar de med andra samhällsviktiga grejer. Det är massivt, med många intressenter, säger han.
Bygget av den nya Hammarslundsvallen innebär en process på åtta-nio år och av dem är ungefär sex år utredningar och tillstånd från myndigheter och tre år själva bygget. Bara den här vallen kommer att kosta närmare en halv miljard.
– Det är ungefär 330 000 kronor metern, säger Christian Björnsson, uppdragsledare.
**Planen är att Hammarslundsvallen** ska börja byggas när pumpstationen är färdig och vara klar innan årtiondet är slut. Vallen ska bli närmare fem meter hög.
Vallens storlek bygger på kommunens uträkning av ett värsta tänkbart scenario till 2150 med ett högsta beräknat flöde i Helge å och en permanent höjning av den globala havsnivån till +3,5 meter, efter data från SMHI och FN:s klimatrapport IPCC. Tillfälliga höjningar av havsnivån på grund av hårda vindar och stormar måste också tas med i beräkningarna.
– Man måste helt enkelt skydda för stigande hav och flöden på vattendrag. Problemet är att du som kommun har precis samma ansvar som innan med skolor och annat och du har inte mer pengar, men du måste se till att få mer pengar på något sätt, säger Karl-Erik Svensson.
Problemet finns alltså oavsett klimatförändringarna för vallarna är underdimensionerade..
Men “kul” att dom målar upp det som att det till stor del skulle bero på klimatförändringar i artikeln..
Det kan gott få svämma över. Skitstad.
Tacka vet jag i Falsterbo där de skulle bygga skyddsvallar men de boende i närheten stoppade arbetet då det var störande.
En del av mig önskar så innerligt att kåkarna där ska dränkas så de får stå där.