Planetens hälsa handlar inte bara om klimatförändringar.
Sex av de nio system som upprätthåller jordens stabilitet befinner sig i kritiskt tillstånd, varnar forskare.
– För första gången har vi gjort en vetenskaplig hälsokontroll av hela planeten, säger klimatforskaren Johan Rockström.
Klimatkrisen kan tyckas vara en tillräckligt svår nöt att knäcka.
Men att hejda den globala uppvärmningen räcker inte, understryker forskare från hela världen i en stor utvärdering.
Sex av nio planetära gränser överskrids i dag, visar en studie som publiceras i tidskriften Science Advances.
Dit hör – förutom klimatförändringarna – förlust av biologisk mångfald, kemiska föroreningar, förändrad landanvändning (jord- och skogsbruk), färskvattenförbrukning och övergödning med kväve och fosfor.
Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland och professor i miljövetenskap vid Stockholm Resilience Centre, liknar planetens läge vid en patient som mår dåligt och samtidigt utsätts för ökande press. Hans kollega Katherine Richardson, professor i biologisk oceanografi och förstaförfattare till studien, är inne på samma spår när hon jämför de planetära gränserna med ett stigande blodtryck.
– Det här betyder inte att planeten är på väg mot en oåterkallelig kollaps, men det betyder att vi förlorar motståndskraft. Vi riskerar jordsystemets förmåga och vi riskerar särskilt jordsystemets förmåga att klara av olika former av stress och chocker, säger Johan Rockström på en digital presskonferens.
Enligt forskarna kan de olika hoten förstärka varandra och på så vis leda till plötsliga hopp i förändringen. Därför går problem som klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och miljöföroreningar inte att behandla som om de vore separata frågor, menar de.
– Problemet är att klimatgränsen på 1,5 grader kommer att förloras även om vi skulle leverera till fullo på de utsläppsminskningar som världens länder utlovat i Parisavtalet. Anledningen är att de överskridna biosfärsgränserna – biologisk mångfald, markanvändning, vattenutnyttjande, övergödning med kväve och fosfor – riskerar att på egen hand knuffa temperaturen på jorden över 1,5 grader, säger Johan Rockström till DN.
Begreppet planetära gränser introducerades första gången 2009 av ett forskarlag under ledning av Johan Rockström.
Detta är den tredje utvärderingen av de nio planetära gränserna – och den hittills mest detaljerade. För första gången menar forskarna att de har kunnat bestämma gränserna för samtliga av de processer och system som upprätthåller planetens stabilitet och motståndskraft.
Nytt för denna utvärdering är att de har satt ett exakt värde för partikelutsläpp, aerosoler.
Denna gräns är ännu inte överskriden, skriver forskarna, men trycket ökar till den grad att partikelföroreningar i vissa regioner påverkar monsunsystem.
En gräns har också preciserats för kemiska föroreningar, som bland annat handlar om mikroplaster, hormonstörande ämnen, bekämpningsmedel och radioaktivt avfall. Denna gräns har överskridits, bedömer forskarna.
Gränsen för färskvattenanvändning inkluderar nu både blått vatten – synligt vatten i till exempel sjöar, älvar och hav – och grönt vatten – osynligt vatten som binds i till exempel skogar, växter och matjord. Båda dessa gränser har överskridits, enligt studien.
Ytterligare en nyhet är att gränsvärdet för biosfärens integritet, eller biologisk mångfald, bedöms ha överskridits redan i slutet av 1800-talet, då det globala jordbruket och skogsbruket började expandera kraftigt.
– Det är verkligen ett genombrott att vi nu har alla de nio gränserna kvantifierade. För första gången har vi gjort en vetenskaplig hälsokontroll av hela planeten, säger Johan Rockström.
Fakta. Vad skiljer planetära gränser från tippningspunkter?
• En planetär gräns definieras som en gräns inom vilken mänskligheten kan utvecklas och blomstra under generationer in i framtiden.
• Det finns nio planetära gränser, enligt 2023 års utvärdering: klimatförändring, biosfärens integritet (biologisk mångfald), landsystemförändring (till exempel jord- och skogsbruk), färskvattenförändringar (grönt vatten och färskvattenanvändning, blått vatten), biogeokemiska flöden (kväve- och fosforcykeln), havsförsurning, atmosfäriska aerosolutsläpp (luftförorenande partiklar) och stratofsärisk ozonförtunning. De tre sistnämnda överskrids inte i nuläget.
• En tippningspunkt eller tröskel är en punkt bortom vilken effekterna blir självförstärkande och okontrollerbara.
• En planetär gräns är en punkt bortom vilken trycket på de system som upprätthåller jordens stabilitet och motståndskraft medför ökade risker. Det kan liknas vid planetens blodtryck.
• Kartläggningen av de planetära gränserna använder sig av forskningen om tippningspunkter som en av flera källor för att förstå var de säkra planetära gränserna går.
• 2022 publicerades en uppmärksammad studie i tidskriften Science som menade att sex tippningspunkter troligen passeras vid 1,5 graders uppvärmning jämfört med förindustriell tid.
Källor: Stockholm Resilience Centre, Johan Rockström, Katherine Richardson
De planetära gränserna har både inspirerat ny forskning och väckt debatt i forskarsamhället. Men den tolkningen grundar sig i ett avgörande missförstånd, har Johan Rockström och hans forskarkollegor svarat.
Till exempel överskreds ozongränsen i slutet av 1980-talet, men efter utfasningen av freoner kunde ozonet återgå till ett säkert tillstånd.
Bland annat har begreppet planetär gräns tolkats som en tippningspunkt eller tröskel.
Markku Rummukainen, professor i klimatvetenskap vid Lunds universitet, menar att planetära gränser är ett av olika möjliga ramverk om globala miljötillstånd där det ingår bedömningar, val och antaganden.
– De gränser som anges är olika bra kända vetenskapligt och värderingsmässigt delvis öppna, till exempel vilka risknivåer som är acceptabla. Men grundtesen är förstås värdefull, att de olika globala miljö- och samhällsproblemen är sammankopplade och att det finns gränser för hur stor påverkan jordsystemet tål innan en viss effekt på oss och naturen uppstår.
1 comment
Planetens hälsa handlar inte bara om klimatförändringar.
Sex av de nio system som upprätthåller jordens stabilitet befinner sig i kritiskt tillstånd, varnar forskare.
– För första gången har vi gjort en vetenskaplig hälsokontroll av hela planeten, säger klimatforskaren Johan Rockström.
Klimatkrisen kan tyckas vara en tillräckligt svår nöt att knäcka.
Men att hejda den globala uppvärmningen räcker inte, understryker forskare från hela världen i en stor utvärdering.
Sex av nio planetära gränser överskrids i dag, visar en studie som publiceras i tidskriften Science Advances.
Dit hör – förutom klimatförändringarna – förlust av biologisk mångfald, kemiska föroreningar, förändrad landanvändning (jord- och skogsbruk), färskvattenförbrukning och övergödning med kväve och fosfor.
Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland och professor i miljövetenskap vid Stockholm Resilience Centre, liknar planetens läge vid en patient som mår dåligt och samtidigt utsätts för ökande press. Hans kollega Katherine Richardson, professor i biologisk oceanografi och förstaförfattare till studien, är inne på samma spår när hon jämför de planetära gränserna med ett stigande blodtryck.
– Det här betyder inte att planeten är på väg mot en oåterkallelig kollaps, men det betyder att vi förlorar motståndskraft. Vi riskerar jordsystemets förmåga och vi riskerar särskilt jordsystemets förmåga att klara av olika former av stress och chocker, säger Johan Rockström på en digital presskonferens.
Enligt forskarna kan de olika hoten förstärka varandra och på så vis leda till plötsliga hopp i förändringen. Därför går problem som klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och miljöföroreningar inte att behandla som om de vore separata frågor, menar de.
– Problemet är att klimatgränsen på 1,5 grader kommer att förloras även om vi skulle leverera till fullo på de utsläppsminskningar som världens länder utlovat i Parisavtalet. Anledningen är att de överskridna biosfärsgränserna – biologisk mångfald, markanvändning, vattenutnyttjande, övergödning med kväve och fosfor – riskerar att på egen hand knuffa temperaturen på jorden över 1,5 grader, säger Johan Rockström till DN.
Begreppet planetära gränser introducerades första gången 2009 av ett forskarlag under ledning av Johan Rockström.
Detta är den tredje utvärderingen av de nio planetära gränserna – och den hittills mest detaljerade. För första gången menar forskarna att de har kunnat bestämma gränserna för samtliga av de processer och system som upprätthåller planetens stabilitet och motståndskraft.
Nytt för denna utvärdering är att de har satt ett exakt värde för partikelutsläpp, aerosoler.
Denna gräns är ännu inte överskriden, skriver forskarna, men trycket ökar till den grad att partikelföroreningar i vissa regioner påverkar monsunsystem.
En gräns har också preciserats för kemiska föroreningar, som bland annat handlar om mikroplaster, hormonstörande ämnen, bekämpningsmedel och radioaktivt avfall. Denna gräns har överskridits, bedömer forskarna.
Gränsen för färskvattenanvändning inkluderar nu både blått vatten – synligt vatten i till exempel sjöar, älvar och hav – och grönt vatten – osynligt vatten som binds i till exempel skogar, växter och matjord. Båda dessa gränser har överskridits, enligt studien.
Ytterligare en nyhet är att gränsvärdet för biosfärens integritet, eller biologisk mångfald, bedöms ha överskridits redan i slutet av 1800-talet, då det globala jordbruket och skogsbruket började expandera kraftigt.
– Det är verkligen ett genombrott att vi nu har alla de nio gränserna kvantifierade. För första gången har vi gjort en vetenskaplig hälsokontroll av hela planeten, säger Johan Rockström.
Fakta. Vad skiljer planetära gränser från tippningspunkter?
• En planetär gräns definieras som en gräns inom vilken mänskligheten kan utvecklas och blomstra under generationer in i framtiden.
• Det finns nio planetära gränser, enligt 2023 års utvärdering: klimatförändring, biosfärens integritet (biologisk mångfald), landsystemförändring (till exempel jord- och skogsbruk), färskvattenförändringar (grönt vatten och färskvattenanvändning, blått vatten), biogeokemiska flöden (kväve- och fosforcykeln), havsförsurning, atmosfäriska aerosolutsläpp (luftförorenande partiklar) och stratofsärisk ozonförtunning. De tre sistnämnda överskrids inte i nuläget.
• En tippningspunkt eller tröskel är en punkt bortom vilken effekterna blir självförstärkande och okontrollerbara.
• En planetär gräns är en punkt bortom vilken trycket på de system som upprätthåller jordens stabilitet och motståndskraft medför ökade risker. Det kan liknas vid planetens blodtryck.
• Kartläggningen av de planetära gränserna använder sig av forskningen om tippningspunkter som en av flera källor för att förstå var de säkra planetära gränserna går.
• 2022 publicerades en uppmärksammad studie i tidskriften Science som menade att sex tippningspunkter troligen passeras vid 1,5 graders uppvärmning jämfört med förindustriell tid.
Källor: Stockholm Resilience Centre, Johan Rockström, Katherine Richardson
De planetära gränserna har både inspirerat ny forskning och väckt debatt i forskarsamhället. Men den tolkningen grundar sig i ett avgörande missförstånd, har Johan Rockström och hans forskarkollegor svarat.
Till exempel överskreds ozongränsen i slutet av 1980-talet, men efter utfasningen av freoner kunde ozonet återgå till ett säkert tillstånd.
Bland annat har begreppet planetär gräns tolkats som en tippningspunkt eller tröskel.
Markku Rummukainen, professor i klimatvetenskap vid Lunds universitet, menar att planetära gränser är ett av olika möjliga ramverk om globala miljötillstånd där det ingår bedömningar, val och antaganden.
– De gränser som anges är olika bra kända vetenskapligt och värderingsmässigt delvis öppna, till exempel vilka risknivåer som är acceptabla. Men grundtesen är förstås värdefull, att de olika globala miljö- och samhällsproblemen är sammankopplade och att det finns gränser för hur stor påverkan jordsystemet tål innan en viss effekt på oss och naturen uppstår.