Regeringen förbereder en skärpning av lagstiftningen för friskolorna.
Men redan i dag sker en omfattande tillsyn av skolornas verksamhet.
DN har gått igenom de senaste tio årens vitesförelägganden mot Thorengruppen.
Den har hotats få betala 11,3 miljoner kronor – men i slutändan bara behövt betala 300 000 kronor.
När Marcus gick i nian var han rejält skoltrött. Han lockades av reklamen för Yrkesgymnasiet Huddinge som drivs av Thorengruppen. Det är en koncern som har stora kvalitetsbrister i många av sina skolor.
Den som valde el- och energiprogrammet skulle få göra mycket praktik och komma ut på arbetsplatser – vilket senare skulle leda till jobb.
– Informationen från skolan lät skitbra. Budskapet var att man skulle få jobba mer än att sitta i skolbänk, säger Marcus som heter något annat men vill vara anonym.
Han sökte och kom in. Efter de två första veckorna inne på skolan var det dags för praktik.
Men i stället för att få åka ut på en elfirma blev han placerad på en grossistbutik där han blev satt att sortera skruvar.
Efter en vecka kontaktade han sin lärare och berättade att han inte lärde sig något som hade med yrket att göra. Då fick han svaret: ”Vi får se vad som händer på din nästa praktik”.
– Men när det var dags för nästa praktik var det samma sak, säger Marcus.
Det var år 2012 och skolan hade då funnits i lite mer än ett år.
Redan året efter att skolan hade startat fick den ett föreläggande av Skolinspektionen för att den hade allvarliga brister. Men tillsynen avslutades med motiveringen att bristerna åtgärdats.
När Skolinspektionen tre år senare, 2015, gjorde en ny tillsyn på skolan upptäckte inspektörerna åter allvarliga brister, en del var samma som de sett vid tillsynen 2011.
I den nya tillsynsrapporten skriver inspektörerna att bristerna ”inte åtgärdats av huvudmannen” och ger Thorengruppen ett viteshot på 700 000 kronor om inte problemen åtgärdas.
Bland annat hade Skolinspektionen sett att elever blev bedömda och fick betyg för moment som inte varit genomförda fullt ut vare sig under praktiken eller i den skolförlagda undervisningen.
– Det var många sådana berättelser även när jag gick där 2012, säger Marcus.
– När inte praktiken funkade kunde man inte heller vara på skolan och lära sig el där, eftersom det inte fanns varken lokaler eller utrustning, fortsätter han.
En månad in i terminen tog han kontakt med ett annat gymnasium som råkade ha en plats ledig på sitt elprogram.
– Jag hade tur som lyckades fly över dit, säger han.
I juli 2016 beslutar Skolinspektionen att återigen avsluta tillsynen av Yrkesgymnasiet Huddinge, med samma motivering som den använde förra gången, att skolan åtgärdat bristerna. Tre år senare är det dags igen. Skolan tillsynas och nya brister upptäcks – vilket leder till ett nytt föreläggande.
DN har gått igenom samtliga vitesförelägganden som Skolinspektionen har gett Thorengruppens skolor under de senaste tio åren. Det handlar om minst 13 skolor som har haft allvarliga brister i verksamheten.
Tillsynen av varje skola omfattar flera besök och har ofta pågått under många år, med återbesök och nya tillsynsärenden på samma sätt som på Yrkesgymnasiet i Huddinge.
De vitesbelopp som Skolinspektionen har hotat Thorengruppen med uppgår till sammanlagt 11,3 miljoner kronor.
Av dem har endast 300 000 kronor dömts ut under de senaste tio åren, visar DN:s granskning. En skola har fått tillståndet återkallat och en annan får inte längre bedriva el- och energiprogrammet.
Den skola som lett till ett vitesutdömande är Yrkesgymnasiet Stockholm. Granskningen är en mångårig följetong av tillsyner och förelägganden och nya larm om allvarliga missförhållanden som startar redan året efter att skolan öppnar 2010 (se faktaruta).
Vi ber Helén Ängmo, som är Skolinspektionens generaldirektör, att svara på frågan varför så få vitesförelägganden utdömts när bristerna är återkommande.
– Vår bedömning är att Thorengruppen har läkt bristerna. Om skolan rättar och bedöms uppnå lagens krav kan vi inte gå vidare. Vi har försökt göra så noggranna uppföljningar vi kan, då har det sett ut så, säger hon.
Helén Ängmo håller med om att samma, eller nya, brister uppstått gång på gång på Thorengruppens skolor.
– Det har inte varit tillfredsställande. Det är något med den här huvudmannens kvalitetsarbete som gör att den har utvecklat ett bristmönster.
Kan du utveckla?
– Det är problematiskt att det har kommit en ny brist efter att man rättat sig. Sedan kanske man rättar den också, och sedan något år senare kommer det ytterligare en brist, som man rättar igen. Det är inte bra för eleverna om det är en ojämn kvalitet och brister återkommer.
Skolforskaren Håkan Eilard blir inte överraskad när han får höra att Thorengruppen bara fått ett vitesutdömande på 300 000 kronor.
I avhandlingen ”Styrning av skolan genom statliga sanktioner” visar han hur den växande skolmarknaden för 20 år sedan ledde till krav på hårdare kontroller och bildandet av Skolinspektionen.
När han tittade på effekterna av de nya bestämmelser som infördes i skollagen 2015 om vitesföreläggande upptäckte han att få viten ledde till utdömanden i domstol.
– Orsaken är att de juridiska skrivningarna ger tillsynsmyndigheterna begränsade möjligheter att vara så handlingskraftiga som politiker och andra säger att de ska vara, säger han.
– Det kan inte komma som någon överraskning för politikerna i dag att bara 300 000 kronor döms ut av de 11 miljoner som Skolinspektionen har hotat med.
Varför blir det inte mer?
– För att kraven på rättssäkerhet gentemot huvudmännen gör att det behövs en sådan hög grad av precision och skriftlig dokumentation att sanktionerna sällan håller i domstol.
Ett exempel på detta är Thoren Business school Malmö som i juni 2020 fick ett vitesföreläggande om 500 000 kronor för allvarliga brister.
Thorengruppen överklagade Skolinspektionens föreläggande till Förvaltningsrätten. Motiveringen var att det ”inte är tillräckligt preciserat” och att det ”medför tolkningsutrymme och osäkerhet.”
Förvaltningsrätten upphävde delar av föreläggandet med samma argument.
Domstolen satte också ned vitesbeloppet till 150 000 kronor. Orsaken är att vite, enligt viteslagen, ska fastställas till ett belopp som tar hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden, skriver Förvaltningsrätten.
500 000 kronor bedömdes alltså vara ”oproportionerligt högt” för en koncern som kunnat expandera kraftigt och som läsåret 2020/21 hade intäkter som uppgick till 1,7 miljarder kronor.
I slutändan dömdes heller inte vitet ut. I juni 2022 kommer Skolinspektionen med ett uppföljande beslut som avslutar ärendet. Bristerna bedöms då vara åtgärdade.
Ola Rönnqvist är vd på Thorengruppen sedan årsskiftet. På frågan om han tycker vitesföreläggandena mot Thorengruppen haft effekt, säger han att Thorengruppen alltid har rättat till de brister som Skolinspektionen hittat.
Men tillsynen och kritiken har återkommit gång på gång?
– Om det blir få viten utdömda, eller beloppen låga i de som utdömts, betyder det att huvudmannen har åtgärdat bristerna, säger Ola Rönnqvist.
Marcus, som gick några veckor på Yrkesgymnasiet Huddinge, blir förvånad när han får veta att Skolinspektionen sett brister på skolan redan 2011, innan han började på skolan, men avskrivit ärendet med motiveringen att bristerna åtgärdats.
– Det är konstigt att Skolinspektionen inte tar större ansvar för de elever som går på en skola, som hoppats på att få en fungerande yrkesutbildning, men som sedan kanske bara får sitta av en massa bortkastade år, säger han.
Skolor ljuger mycket i reklamen, menar han. När det gäller yrkesprogrammen måste man själv försöka ta reda på vilka arbetsplatser som skolan har samarbeten med.
– Det är lätt att fibbla med det där. I vissa fall skickas elever ut som gratis arbetskraft för att göra det grövsta jobbet som att skyffla och städa och bära tungt.
Vad tror du hade hänt om du inte bytt skola?
– Jag hade antagligen gått ut gymnasiet med en värdelös utbildning och inte haft jobb som elektriker i dag.
Högerns mantra om hårdare regler och mer tillsyn faller platt när det ställs mot verkligheten.
2 comments
Regeringen förbereder en skärpning av lagstiftningen för friskolorna.
Men redan i dag sker en omfattande tillsyn av skolornas verksamhet.
DN har gått igenom de senaste tio årens vitesförelägganden mot Thorengruppen.
Den har hotats få betala 11,3 miljoner kronor – men i slutändan bara behövt betala 300 000 kronor.
När Marcus gick i nian var han rejält skoltrött. Han lockades av reklamen för Yrkesgymnasiet Huddinge som drivs av Thorengruppen. Det är en koncern som har stora kvalitetsbrister i många av sina skolor.
Den som valde el- och energiprogrammet skulle få göra mycket praktik och komma ut på arbetsplatser – vilket senare skulle leda till jobb.
– Informationen från skolan lät skitbra. Budskapet var att man skulle få jobba mer än att sitta i skolbänk, säger Marcus som heter något annat men vill vara anonym.
Han sökte och kom in. Efter de två första veckorna inne på skolan var det dags för praktik.
Men i stället för att få åka ut på en elfirma blev han placerad på en grossistbutik där han blev satt att sortera skruvar.
Efter en vecka kontaktade han sin lärare och berättade att han inte lärde sig något som hade med yrket att göra. Då fick han svaret: ”Vi får se vad som händer på din nästa praktik”.
– Men när det var dags för nästa praktik var det samma sak, säger Marcus.
Det var år 2012 och skolan hade då funnits i lite mer än ett år.
Redan året efter att skolan hade startat fick den ett föreläggande av Skolinspektionen för att den hade allvarliga brister. Men tillsynen avslutades med motiveringen att bristerna åtgärdats.
När Skolinspektionen tre år senare, 2015, gjorde en ny tillsyn på skolan upptäckte inspektörerna åter allvarliga brister, en del var samma som de sett vid tillsynen 2011.
I den nya tillsynsrapporten skriver inspektörerna att bristerna ”inte åtgärdats av huvudmannen” och ger Thorengruppen ett viteshot på 700 000 kronor om inte problemen åtgärdas.
Bland annat hade Skolinspektionen sett att elever blev bedömda och fick betyg för moment som inte varit genomförda fullt ut vare sig under praktiken eller i den skolförlagda undervisningen.
– Det var många sådana berättelser även när jag gick där 2012, säger Marcus.
– När inte praktiken funkade kunde man inte heller vara på skolan och lära sig el där, eftersom det inte fanns varken lokaler eller utrustning, fortsätter han.
En månad in i terminen tog han kontakt med ett annat gymnasium som råkade ha en plats ledig på sitt elprogram.
– Jag hade tur som lyckades fly över dit, säger han.
I juli 2016 beslutar Skolinspektionen att återigen avsluta tillsynen av Yrkesgymnasiet Huddinge, med samma motivering som den använde förra gången, att skolan åtgärdat bristerna. Tre år senare är det dags igen. Skolan tillsynas och nya brister upptäcks – vilket leder till ett nytt föreläggande.
DN har gått igenom samtliga vitesförelägganden som Skolinspektionen har gett Thorengruppens skolor under de senaste tio åren. Det handlar om minst 13 skolor som har haft allvarliga brister i verksamheten.
Tillsynen av varje skola omfattar flera besök och har ofta pågått under många år, med återbesök och nya tillsynsärenden på samma sätt som på Yrkesgymnasiet i Huddinge.
De vitesbelopp som Skolinspektionen har hotat Thorengruppen med uppgår till sammanlagt 11,3 miljoner kronor.
Av dem har endast 300 000 kronor dömts ut under de senaste tio åren, visar DN:s granskning. En skola har fått tillståndet återkallat och en annan får inte längre bedriva el- och energiprogrammet.
Den skola som lett till ett vitesutdömande är Yrkesgymnasiet Stockholm. Granskningen är en mångårig följetong av tillsyner och förelägganden och nya larm om allvarliga missförhållanden som startar redan året efter att skolan öppnar 2010 (se faktaruta).
Vi ber Helén Ängmo, som är Skolinspektionens generaldirektör, att svara på frågan varför så få vitesförelägganden utdömts när bristerna är återkommande.
– Vår bedömning är att Thorengruppen har läkt bristerna. Om skolan rättar och bedöms uppnå lagens krav kan vi inte gå vidare. Vi har försökt göra så noggranna uppföljningar vi kan, då har det sett ut så, säger hon.
Helén Ängmo håller med om att samma, eller nya, brister uppstått gång på gång på Thorengruppens skolor.
– Det har inte varit tillfredsställande. Det är något med den här huvudmannens kvalitetsarbete som gör att den har utvecklat ett bristmönster.
Kan du utveckla?
– Det är problematiskt att det har kommit en ny brist efter att man rättat sig. Sedan kanske man rättar den också, och sedan något år senare kommer det ytterligare en brist, som man rättar igen. Det är inte bra för eleverna om det är en ojämn kvalitet och brister återkommer.
Skolforskaren Håkan Eilard blir inte överraskad när han får höra att Thorengruppen bara fått ett vitesutdömande på 300 000 kronor.
I avhandlingen ”Styrning av skolan genom statliga sanktioner” visar han hur den växande skolmarknaden för 20 år sedan ledde till krav på hårdare kontroller och bildandet av Skolinspektionen.
När han tittade på effekterna av de nya bestämmelser som infördes i skollagen 2015 om vitesföreläggande upptäckte han att få viten ledde till utdömanden i domstol.
– Orsaken är att de juridiska skrivningarna ger tillsynsmyndigheterna begränsade möjligheter att vara så handlingskraftiga som politiker och andra säger att de ska vara, säger han.
– Det kan inte komma som någon överraskning för politikerna i dag att bara 300 000 kronor döms ut av de 11 miljoner som Skolinspektionen har hotat med.
Varför blir det inte mer?
– För att kraven på rättssäkerhet gentemot huvudmännen gör att det behövs en sådan hög grad av precision och skriftlig dokumentation att sanktionerna sällan håller i domstol.
Ett exempel på detta är Thoren Business school Malmö som i juni 2020 fick ett vitesföreläggande om 500 000 kronor för allvarliga brister.
Thorengruppen överklagade Skolinspektionens föreläggande till Förvaltningsrätten. Motiveringen var att det ”inte är tillräckligt preciserat” och att det ”medför tolkningsutrymme och osäkerhet.”
Förvaltningsrätten upphävde delar av föreläggandet med samma argument.
Domstolen satte också ned vitesbeloppet till 150 000 kronor. Orsaken är att vite, enligt viteslagen, ska fastställas till ett belopp som tar hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden, skriver Förvaltningsrätten.
500 000 kronor bedömdes alltså vara ”oproportionerligt högt” för en koncern som kunnat expandera kraftigt och som läsåret 2020/21 hade intäkter som uppgick till 1,7 miljarder kronor.
I slutändan dömdes heller inte vitet ut. I juni 2022 kommer Skolinspektionen med ett uppföljande beslut som avslutar ärendet. Bristerna bedöms då vara åtgärdade.
Ola Rönnqvist är vd på Thorengruppen sedan årsskiftet. På frågan om han tycker vitesföreläggandena mot Thorengruppen haft effekt, säger han att Thorengruppen alltid har rättat till de brister som Skolinspektionen hittat.
Men tillsynen och kritiken har återkommit gång på gång?
– Om det blir få viten utdömda, eller beloppen låga i de som utdömts, betyder det att huvudmannen har åtgärdat bristerna, säger Ola Rönnqvist.
Marcus, som gick några veckor på Yrkesgymnasiet Huddinge, blir förvånad när han får veta att Skolinspektionen sett brister på skolan redan 2011, innan han började på skolan, men avskrivit ärendet med motiveringen att bristerna åtgärdats.
– Det är konstigt att Skolinspektionen inte tar större ansvar för de elever som går på en skola, som hoppats på att få en fungerande yrkesutbildning, men som sedan kanske bara får sitta av en massa bortkastade år, säger han.
Skolor ljuger mycket i reklamen, menar han. När det gäller yrkesprogrammen måste man själv försöka ta reda på vilka arbetsplatser som skolan har samarbeten med.
– Det är lätt att fibbla med det där. I vissa fall skickas elever ut som gratis arbetskraft för att göra det grövsta jobbet som att skyffla och städa och bära tungt.
Vad tror du hade hänt om du inte bytt skola?
– Jag hade antagligen gått ut gymnasiet med en värdelös utbildning och inte haft jobb som elektriker i dag.
Högerns mantra om hårdare regler och mer tillsyn faller platt när det ställs mot verkligheten.