Med den logiken är ju inte t.ex. Taxi Stockholm en arbetsgivare, de är ju en växel som förmedlar körningar till anslutna chaufförer
Just ja, folk var ju skitförbannade för att folk ville jobba där och undrade varför lönerna inte var 40k och de fick varsin Tesla att köra.
Vad hände sen?
Bra!
Tjänstefolk ska veta sin plats och förtjänar inte riktigt folks rättigheter och förmåner!
/s
Har slutat med Wolt och Foodora äntligen. Kass kvalitet, dyrt och kall mat varenda gång. Fuck that noise
>Wolt menar att man är en ”sambandscentral” som förmedlar uppdrag mellan restauranger och matbud.
Försvinner inte detta argument direkt man kollar att de också erbjuder Wolt Market?.
Eller klassas de som bättre personal?
Helt ärligt. Jag förstår och håller med domen.
Wolt bör nog inte ses som arbetsgivare. Under svensk lag. Även fall man kanske borde kräva mer av dem (vilket man på sina håll fått igenom)
Men dessa former av gig arbete är relativt nya, och de passar inte riktigt in på svensk arbetsmarknad.
Jag skulle likna det vid en annan relativt ny form av arbete, bemanning. Bemanning slog igenom på 90 talet, och skrevs in i lagen. Vad som skiljer bemanning åt från vanliga anställningar är det delade ansvaret för arbetsmiljön.
På samma sätt som nya lagar skrevs som formade hur bemanningen fungerar, tycker jag att vi bör skriva nya lagar som riktar in sig på gig ekonomin.
Kammarrätten eller HFD kommer köra över Wolt om det överklagas upp. Förhoppningsvis HFD.
Men, i sådana fall borde väl inte buden bära Wolt’s logotype heller, väl?
Fyfan vad uselt
Hur kan man skriva en hel artikel om ett rättsfall utan att ens beröra de två parternas argumentation eller vad som avgjorde målet?
Det hade varit intressant att veta varför Arbetsmiljöverket menar att buden är anställda, varför Wolt menar att buden inte är anställda, och vad som gjorde att domstolen gav Wolt rätt. Det är ju en ganska intressant filosofisk fråga om inte annat, var gränsen går mellan leverantör och anställd.
10 comments
Med den logiken är ju inte t.ex. Taxi Stockholm en arbetsgivare, de är ju en växel som förmedlar körningar till anslutna chaufförer
Just ja, folk var ju skitförbannade för att folk ville jobba där och undrade varför lönerna inte var 40k och de fick varsin Tesla att köra.
Vad hände sen?
Bra!
Tjänstefolk ska veta sin plats och förtjänar inte riktigt folks rättigheter och förmåner!
/s
Har slutat med Wolt och Foodora äntligen. Kass kvalitet, dyrt och kall mat varenda gång. Fuck that noise
>Wolt menar att man är en ”sambandscentral” som förmedlar uppdrag mellan restauranger och matbud.
Försvinner inte detta argument direkt man kollar att de också erbjuder Wolt Market?.
Eller klassas de som bättre personal?
Helt ärligt. Jag förstår och håller med domen.
Wolt bör nog inte ses som arbetsgivare. Under svensk lag. Även fall man kanske borde kräva mer av dem (vilket man på sina håll fått igenom)
Men dessa former av gig arbete är relativt nya, och de passar inte riktigt in på svensk arbetsmarknad.
Jag skulle likna det vid en annan relativt ny form av arbete, bemanning. Bemanning slog igenom på 90 talet, och skrevs in i lagen. Vad som skiljer bemanning åt från vanliga anställningar är det delade ansvaret för arbetsmiljön.
På samma sätt som nya lagar skrevs som formade hur bemanningen fungerar, tycker jag att vi bör skriva nya lagar som riktar in sig på gig ekonomin.
Kammarrätten eller HFD kommer köra över Wolt om det överklagas upp. Förhoppningsvis HFD.
Men, i sådana fall borde väl inte buden bära Wolt’s logotype heller, väl?
Fyfan vad uselt
Hur kan man skriva en hel artikel om ett rättsfall utan att ens beröra de två parternas argumentation eller vad som avgjorde målet?
Det hade varit intressant att veta varför Arbetsmiljöverket menar att buden är anställda, varför Wolt menar att buden inte är anställda, och vad som gjorde att domstolen gav Wolt rätt. Det är ju en ganska intressant filosofisk fråga om inte annat, var gränsen går mellan leverantör och anställd.