**Dokument avslöjar konflikt om regeringens klimatplan**
Regeringen har lovat att klimathandlingsplanen ska visa hur utsläppen ska sjunka. Men i ett utkast av planen har sådana beräkningar plockats bort. Enligt tjänstemännens anteckningar är orsaken att effekten på utsläppen är ”väldigt liten”.
Regeringen Kristersson är under stark press i klimatpolitiken. Flera av besluten som fattats sedan tillträdet leder till ökade utsläpp, bland annat den sänkta skatten på fossila drivmedel och den kapade reduktionsplikten. DN har tidigare kunnat visa hur det leder till stora svårigheter att klara klimatmålen till 2030 – och risk för böter från EU.
När klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har pressats på frågan hur regeringen ska vända utvecklingen, har hon genomgående hänvisat till ett dokument som ska publiceras de kommande veckorna: Regeringens klimathandlingsplan.
Nu kan DN berätta att klimatministerns medarbetare fattat ett beslut som orsakat kritik hos regeringens egna experter: att ta bort beräkningar över utsläppens utveckling från utkastet till klimathandlingsplan. Lagen säger att sådana beräkningar bör finnas med, men ”bör”-kraven måste inte följas.
DN har tagit del av både interna mejl på Regeringskansliet och två olika utkast till klimathandlingsplan, med hundratals interna kommentarer från tjänstemän, och pratat med ett tiotal personer som arbetat med planen. Det ger en god inblick i hur arbetet med planen har utvecklats hittills – och den bild som framkommer är tydlig. Det pågår en intern strid om just de beräkningar som klimatministern utlovat ska komma.
I en tidigare version fanns utkast på detaljerade siffersatta beräkningar av hur utsläppen påverkas av den föreslagna politiken.
I ett utkast till klimathandlingsplan från mitten av november har en stor förändring skett: nästan alla planerade beräkningar över hur handlingsplanens förslag påverkar utsläppen har försvunnit.
DN har bett om en intervju med klimatminister Romina Pourmokhtari (L), som avböjer med hänvisning till att hon befinner sig på resa. I stället skriver statssekreterare Daniel Westlén ett uttalande på mejl till DN. Han utlovar att klimathandlingsplanen kommer att innehålla redogörelser för effekterna på utsläppen.
”Klimathandlingsplanen är fortfarande under beredning i regeringskansliet, men det är självklart att den kommer att innehålla konsekvensanalyser och redogörelser för effekterna på utsläppen”, skriver han.
Det fanns en betydligt mer ambitiös konsekvensanalys som nu har strukits, varför det?
”Nej, det stämmer inte”, skriver Daniel Westlén.
Detta säger lagen om klimathandlingsplanen
I klimatlagen står att regeringen året efter ett riksdagsval ska presentera en klimatpolitisk handlingsplan. I lagen står att handlingsplanen bland annat bör innehålla beskrivningar av:
• Prognosticerade utsläppsminskningar.
• Utfallet av vidtagna åtgärder för utsläppsminskningar.
• I vilken grad beslutade och planerade utsläppsminskande åtgärder kan förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen kan nås.
• I vilken utsträckning beslutade och planerade åtgärder inom olika utgiftsområden påverkar möjligheterna att nå de nationella och globala klimatmålen.
• Bör-kraven är inte juridiskt bindande.
Westléns påstående motsägs av såväl tjänstemännens kommentarer i utkasten som interna mejl på Regeringskansliet. I mejl som DN tagit del av skriver tjänstemän att det är ett politiskt beslut att inte följa klimatlagens ”bör”-krav.
Orsaken till att beräkningarna är borta förklaras i tjänstemännens interna kommentarer.
”Anledningen är att den direkta utsläppseffekten av de åtgärder man kan räkna hem är väldigt liten”, skriver en tjänsteman – och hänvisar återigen till instruktioner från den politiska ledningen på departementet.
De förslag som man kan beräkna effekten av är framför allt samma åtgärder som redan presenterats i den senaste budgeten, påpekar tjänstemannen. I budgetens klimatbilaga framgår att den samlade effekten av regeringens politik är ökande utsläpp.
Beslutet att ta bort beräkningarna har mötts av starka reaktioner internt, berättar flera källor för DN.
– De försöker mörka att deras politik inte ger några tydliga utsläppsminskningar, säger en källa på regeringskansliet.
– Detta gör mig faktiskt irriterad. Konsekvensanalyser är själva grunden för en god och ärlig maktutövning, säger en annan.
Flera tjänstemän påpekar samtidigt att ”bör”-kraven i lagen inte måste följas.
– Det enda kravet på klimathandlingsplanen är att den ska presenteras, i teorin räcker det med en A4, säger en källa.
När DN ställer följdfrågor till Daniel Westlén om den politiska ledningen på klimat- och näringslivsdepartementet har instruerat tjänstemän att ta bort siffersatta beräkningar av effekten av förslagen i handlingsplanen, avböjer han att svara.
Hur den färdiga klimatplanen kommer att se ut återstår att se – just nu pågår förhandlingar med Sverigedemokraterna om flera förslag i planen.
Klimathandlingsplanen ska vara klar före den 1 januari 2024.
Ulf Kristersson leder den mest oärliga och inkompetenta regeringen i svensk historia. Detta kommer sannolikt att bli den sista högerregeringen på väldigt länge. L har mycket att fundera över.
Känns ju onödigt att ens diskutera detta när vi vet hur fientliga styrande partier skulle vara till klimatfrågor. Svenska folket fått det de vill ha. Lite billigare bensin(?) och fuck you till invandrare(?)..
Vår klimatminister borde skämmas. Men det är väl bra för karriären
Trött blir man
Det är obegripligt att ingen journalisk granskning sker över reduktionsplikten, många länder som Tyskland, Finland, Tjeckien har sänkt den från låga nivåer efter att kriget bröt ut och priset på HVO100 steg med 50%. Dessutom sågs det som omoraliskt att låta grödor gå till drivmedel.
Sedan saknas vad jag förstått bevis på att det har en positiv miljöpåverkan, så varför håller EU fast vid det vid beräkningar över utsläpp?
“Standard found that the programme—which requires that transportation fuel contain a minimum volume of renewable fuel, and which drives nearly half of global biofuel production—has probably increased greenhouse-gas emissions. That counter-intuitive outcome is a result of farm operations involving diesel-fuelled tractors and fertilizers made from natural gas. The fertilizers release nitrogen oxide, a greenhouse gas that is nearly 300 times more potent than carbon dioxide. Even farm soils can release stored carbon that is essential to their resilience and fertility.
Worse still, the increase in demand for biofuel crops has extended farming onto marginal lands, damaged biodiversity and increased water use and contamination, as well as pushed up the price of agricultural commodities and thereby exacerbated food insecurity. The authors of the 2022 assessment conclude that only “profound advances” in practice and policy will make the US programme sustainable.”
4 comments
**Dokument avslöjar konflikt om regeringens klimatplan**
Regeringen har lovat att klimathandlingsplanen ska visa hur utsläppen ska sjunka. Men i ett utkast av planen har sådana beräkningar plockats bort. Enligt tjänstemännens anteckningar är orsaken att effekten på utsläppen är ”väldigt liten”.
Regeringen Kristersson är under stark press i klimatpolitiken. Flera av besluten som fattats sedan tillträdet leder till ökade utsläpp, bland annat den sänkta skatten på fossila drivmedel och den kapade reduktionsplikten. DN har tidigare kunnat visa hur det leder till stora svårigheter att klara klimatmålen till 2030 – och risk för böter från EU.
När klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har pressats på frågan hur regeringen ska vända utvecklingen, har hon genomgående hänvisat till ett dokument som ska publiceras de kommande veckorna: Regeringens klimathandlingsplan.
Nu kan DN berätta att klimatministerns medarbetare fattat ett beslut som orsakat kritik hos regeringens egna experter: att ta bort beräkningar över utsläppens utveckling från utkastet till klimathandlingsplan. Lagen säger att sådana beräkningar bör finnas med, men ”bör”-kraven måste inte följas.
DN har tagit del av både interna mejl på Regeringskansliet och två olika utkast till klimathandlingsplan, med hundratals interna kommentarer från tjänstemän, och pratat med ett tiotal personer som arbetat med planen. Det ger en god inblick i hur arbetet med planen har utvecklats hittills – och den bild som framkommer är tydlig. Det pågår en intern strid om just de beräkningar som klimatministern utlovat ska komma.
I en tidigare version fanns utkast på detaljerade siffersatta beräkningar av hur utsläppen påverkas av den föreslagna politiken.
I ett utkast till klimathandlingsplan från mitten av november har en stor förändring skett: nästan alla planerade beräkningar över hur handlingsplanens förslag påverkar utsläppen har försvunnit.
DN har bett om en intervju med klimatminister Romina Pourmokhtari (L), som avböjer med hänvisning till att hon befinner sig på resa. I stället skriver statssekreterare Daniel Westlén ett uttalande på mejl till DN. Han utlovar att klimathandlingsplanen kommer att innehålla redogörelser för effekterna på utsläppen.
”Klimathandlingsplanen är fortfarande under beredning i regeringskansliet, men det är självklart att den kommer att innehålla konsekvensanalyser och redogörelser för effekterna på utsläppen”, skriver han.
Det fanns en betydligt mer ambitiös konsekvensanalys som nu har strukits, varför det?
”Nej, det stämmer inte”, skriver Daniel Westlén.
Detta säger lagen om klimathandlingsplanen
I klimatlagen står att regeringen året efter ett riksdagsval ska presentera en klimatpolitisk handlingsplan. I lagen står att handlingsplanen bland annat bör innehålla beskrivningar av:
• Prognosticerade utsläppsminskningar.
• Utfallet av vidtagna åtgärder för utsläppsminskningar.
• I vilken grad beslutade och planerade utsläppsminskande åtgärder kan förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen kan nås.
• I vilken utsträckning beslutade och planerade åtgärder inom olika utgiftsområden påverkar möjligheterna att nå de nationella och globala klimatmålen.
• Bör-kraven är inte juridiskt bindande.
Westléns påstående motsägs av såväl tjänstemännens kommentarer i utkasten som interna mejl på Regeringskansliet. I mejl som DN tagit del av skriver tjänstemän att det är ett politiskt beslut att inte följa klimatlagens ”bör”-krav.
Orsaken till att beräkningarna är borta förklaras i tjänstemännens interna kommentarer.
”Anledningen är att den direkta utsläppseffekten av de åtgärder man kan räkna hem är väldigt liten”, skriver en tjänsteman – och hänvisar återigen till instruktioner från den politiska ledningen på departementet.
De förslag som man kan beräkna effekten av är framför allt samma åtgärder som redan presenterats i den senaste budgeten, påpekar tjänstemannen. I budgetens klimatbilaga framgår att den samlade effekten av regeringens politik är ökande utsläpp.
Beslutet att ta bort beräkningarna har mötts av starka reaktioner internt, berättar flera källor för DN.
– De försöker mörka att deras politik inte ger några tydliga utsläppsminskningar, säger en källa på regeringskansliet.
– Detta gör mig faktiskt irriterad. Konsekvensanalyser är själva grunden för en god och ärlig maktutövning, säger en annan.
Flera tjänstemän påpekar samtidigt att ”bör”-kraven i lagen inte måste följas.
– Det enda kravet på klimathandlingsplanen är att den ska presenteras, i teorin räcker det med en A4, säger en källa.
När DN ställer följdfrågor till Daniel Westlén om den politiska ledningen på klimat- och näringslivsdepartementet har instruerat tjänstemän att ta bort siffersatta beräkningar av effekten av förslagen i handlingsplanen, avböjer han att svara.
Hur den färdiga klimatplanen kommer att se ut återstår att se – just nu pågår förhandlingar med Sverigedemokraterna om flera förslag i planen.
Klimathandlingsplanen ska vara klar före den 1 januari 2024.
Ulf Kristersson leder den mest oärliga och inkompetenta regeringen i svensk historia. Detta kommer sannolikt att bli den sista högerregeringen på väldigt länge. L har mycket att fundera över.
Känns ju onödigt att ens diskutera detta när vi vet hur fientliga styrande partier skulle vara till klimatfrågor. Svenska folket fått det de vill ha. Lite billigare bensin(?) och fuck you till invandrare(?)..
Vår klimatminister borde skämmas. Men det är väl bra för karriären
Trött blir man
Det är obegripligt att ingen journalisk granskning sker över reduktionsplikten, många länder som Tyskland, Finland, Tjeckien har sänkt den från låga nivåer efter att kriget bröt ut och priset på HVO100 steg med 50%. Dessutom sågs det som omoraliskt att låta grödor gå till drivmedel.
Sedan saknas vad jag förstått bevis på att det har en positiv miljöpåverkan, så varför håller EU fast vid det vid beräkningar över utsläpp?
https://www.scientificamerican.com/article/the-new-era-of-biofuels-raises-environmental-concerns/
“Standard found that the programme—which requires that transportation fuel contain a minimum volume of renewable fuel, and which drives nearly half of global biofuel production—has probably increased greenhouse-gas emissions. That counter-intuitive outcome is a result of farm operations involving diesel-fuelled tractors and fertilizers made from natural gas. The fertilizers release nitrogen oxide, a greenhouse gas that is nearly 300 times more potent than carbon dioxide. Even farm soils can release stored carbon that is essential to their resilience and fertility.
Worse still, the increase in demand for biofuel crops has extended farming onto marginal lands, damaged biodiversity and increased water use and contamination, as well as pushed up the price of agricultural commodities and thereby exacerbated food insecurity. The authors of the 2022 assessment conclude that only “profound advances” in practice and policy will make the US programme sustainable.”