**En timmes körning i rusningstrafik. Det räcker för att ditt blodtryck ska stiga lika mycket som om du hade haft för vana att äta mycket salt.**
**Förklaringen kan vara en typ av små partiklar som än så länge inte omfattas av några regleringar. Men påverkas cyklister lika mycket?**
I dag genomkorsas de flesta städer av högtrafikerade vägar som orsakar luftföroreningar i närliggande områden.
Långvarig exponering för trafikföroreningar – från avgasrör, vägdamm och partiklar från slitage av bromsar, däck och vägbanor – har hittills kopplats till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, astma, lungcancer och för tidig död.
Ny forskning från University of Washington visar att dessa hälsorisker också gäller dem som färdas i bilarna. En studie publicerad i Annals of Internal Medicine pekar på att ofiltrerad luft från rusningstrafik ger en betydande ökning av bilistens blodtryck.
Ökningen är jämförbar med effekten av att äta en kost med mycket salt.
– Vi vet att sådana här mindre ökningar i blodtryck på en befolkningsnivå är kopplade till en signifikant ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, säger Joel Kaufman, professor i miljö- och arbetsmedicin vid University of Washington och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
– Det finns en växande förståelse för att luftföroreningar bidrar till hjärtproblem. Upptäckten att trafikföroreningar på relativt låga nivåer kan påverka blodtrycket så här mycket är en viktig bit i det pussel vi försöker lägga, säger han.
Ett tidigare experiment av Kaufmans forskargrupp har visat att exponering för dieselavgaser ökar blodtrycket i en laboratoriemiljö. Den nya studien utformades för att testa det resultatet i en realistisk trafikmiljö.
Så hur kan forskarna veta att blodtrycket höjdes av just trafikföroreningar, och inte av stress, buller eller vanligt vägvrede?
I studien lät man friska deltagare i åldern 22 till 45 år köra två timmar genom rusningstrafiken i Seattle. Under två av körningarna släpptes ofiltrerad luft in i bilen, vilket motsvarar hur många bilister kör.
Under den tredje körningen utrustades bilen med högkvalitativa Hepa-filter – luftfilter som i dag är ovanliga i bilar men som i studien blockerade 86 procent av de luftburna partiklarna. Deltagarna visste inte om de körde med eller utan de extrainsatta luftfiltren.
De som andades ofiltrerad luft fick ett blodtryck som var i genomsnitt 4,5 mm kvicksilver högre än de som andades filtrerad luft. Blodtrycket steg redan inne i bilen och kulminerade efter en timme.
Fortfarande 24 timmar efter starten låg blodtrycket kvar på den förhöjda nivån (längre tid än så mätte inte forskarna).
– Studier på detta ämne har ofta svårt att skilja mellan effekterna från föroreningar och från andra exponeringar i trafiken, såsom stress eller oväsen, men med vår metod var den enda skillnaden mellan olika kördagar koncentrationen av luftföroreningar i bilen, säger Michael Young, en annan av forskarna bakom studien.
– Våra resultat är värdefulla eftersom de speglar situationer som miljoner människor utsätts för varje dag.
Studien väcker farhågor kring så kallade ultrafina partiklar, som bildas vid förbränning av olika bränslen och som förekommer i hög koncentration i vältrafikerade miljöer. Det är i dag en oreglerad och outforskad förorening som har blivit en källa till växande oro bland folkhälsoforskare.
***Fakta.Det här är luftburna partiklar***
*● I varje kubikcentimeter stadsluft finns tusentals små partiklar. I tätbebyggda områden är vägtrafiken oftast den dominerande lokala källan till höga partikelhalter.*
*● Två vanliga mått på partiklar som finns i stadsluft är PM10 och PM2,5. Förenklat ger dessa mått massan av partiklar i luften som är mindre än 10 respektive 2,5 mikrometer (µm) i diameter.*
*● Partiklar anses vara de luftföroreningar som påverkar människors hälsa mest. När människan andas in partiklar passerar en stor del av dem som är mindre än 10 μm (PM10) ner till lungorna. De allra minsta partiklarna (<2.5 μm, PM2.5) kan nå längst ner i lungorna, till alveolerna, och olika ämnen på partiklarna kan passera över till blodet och föras vidare till andra organ i kroppen.*
*● Partiklar av grövre storlek (PM10) bildas via mekaniska processer, exempelvis när bromsar, däck och vägbanor slits. Dubbdäck bidrar till höga halter av partiklar i gatumiljön i svenska tätorter. PM10 utgör den största massan av partiklar i luften.*
*● De mindre partiklarna (PM2,5) kommer framför allt från olika förbrännings- och industriprocesser.*
*● De allra minsta partiklarna, med en diameter mindre än 0,1 mikrometer (PM0,1) kallas ultrafina partiklar. De bildas vid förbränning av olika bränslen.*
*● WHO, EU och Sverige har riktvärden, gränsvärden respektive miljömål för PM10 och PM2,5, men inte för ultrafina partiklar, PM0,1. Deras relation till hälsoeffekter behöver utredas vidare.*
*Källa: Karolinska institutet och Naturvårdsverket.*
Den ofiltrerade luften i bilarna innehöll betydligt högre halter av ultrafina partiklar än den filtrerade luften.
– Det antyder att de ultrafina partiklarna kan vara särskilt viktiga för blodtrycket. För att verkligen bevisa det krävs ytterligare forskning men den här studien ger en väldigt stark ledtråd till vad som pågår, säger Joel Kaufman.
Petter Ljungman, docent i miljömedicinsk epidemiologi samt kardiolog och överläkare på hjärtkliniken i Danderyd, tycker att det är en intressant studie.
– Det är en bra forskargrupp och ett ambitiöst studieupplägg. Det här experimentet talar för att föroreningar från trafiken påverkar ditt blodtryck väldigt snabbt. Det är rimligt att tänka sig att upprepad påverkan på cirkulationssystemet kommer att leda till skador framöver, säger han
Ett ökat korttidsblodtryck innebär ingen allvarlig risk för en frisk individ. Men att blodtrycket i experimentet låg kvar på en hög nivå även 24 timmar efter bilkörningen kan enligt Petter Ljungman innebära en hälsorisk.
– Vi vet att ett blodtryck som ligger högt över en längre tid är farligt för hälsan. Man får högre risk för stroke och för hjärtinfarkt och man får påverkan på njurarna och kärlen i ögonen, säger han.
**Blir cyklister och fotgängare lika exponerade som bilister?**
– De påverkas också. Ju närmare man är avgasröret, desto större är risken att man får i sig föroreningar. Man andas häftigare som cyklist och får därför i sig större mängder luftföroreningar i och med att man tar större andetag.
**Kan det då vara mindre hälsosamt att ta cykeln i stället för bilen?**
– Överlag är det mer hälsofrämjande att cykla än att sitta i en bil, eftersom motionen är väldigt skyddande för hjärtat i det långa loppet. Som cyklist kan man också välja mindre trafikerade vägar. Om man i stället tänker sig en bilist som hamnar i en stillastående kö i en biltunnel, där har man en väldig ackumulering av de här luftburna partiklarna.
**Blir det mer eller mindre hälsofarliga partiklar från elbilar?**
– Elbilar river upp vägbanan och skapar på så vis hälsofarliga vägdammspartiklar precis som bensin- och dieselbilar. Men de gör det i ännu högre grad, eftersom de är tyngre, vilket gör att det blir mer friktion. Däremot ger de inte från sig några förbränningspartiklar från ett avgasrör, och det är dessa partiklar som hittills har visat sig vara giftigast, säger Petter Ljungman.
Studien från University of Washington är finansierad av de amerikanska myndigheterna Environmental Protection Agency och National Institutes of Health.
Vatten är vått tänker nog de flesta som någon gång i sitt liv suttit i bilkö.
2 comments
**En timmes körning i rusningstrafik. Det räcker för att ditt blodtryck ska stiga lika mycket som om du hade haft för vana att äta mycket salt.**
**Förklaringen kan vara en typ av små partiklar som än så länge inte omfattas av några regleringar. Men påverkas cyklister lika mycket?**
I dag genomkorsas de flesta städer av högtrafikerade vägar som orsakar luftföroreningar i närliggande områden.
Långvarig exponering för trafikföroreningar – från avgasrör, vägdamm och partiklar från slitage av bromsar, däck och vägbanor – har hittills kopplats till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, astma, lungcancer och för tidig död.
Ny forskning från University of Washington visar att dessa hälsorisker också gäller dem som färdas i bilarna. En studie publicerad i Annals of Internal Medicine pekar på att ofiltrerad luft från rusningstrafik ger en betydande ökning av bilistens blodtryck.
Ökningen är jämförbar med effekten av att äta en kost med mycket salt.
– Vi vet att sådana här mindre ökningar i blodtryck på en befolkningsnivå är kopplade till en signifikant ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, säger Joel Kaufman, professor i miljö- och arbetsmedicin vid University of Washington och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
– Det finns en växande förståelse för att luftföroreningar bidrar till hjärtproblem. Upptäckten att trafikföroreningar på relativt låga nivåer kan påverka blodtrycket så här mycket är en viktig bit i det pussel vi försöker lägga, säger han.
Ett tidigare experiment av Kaufmans forskargrupp har visat att exponering för dieselavgaser ökar blodtrycket i en laboratoriemiljö. Den nya studien utformades för att testa det resultatet i en realistisk trafikmiljö.
Så hur kan forskarna veta att blodtrycket höjdes av just trafikföroreningar, och inte av stress, buller eller vanligt vägvrede?
I studien lät man friska deltagare i åldern 22 till 45 år köra två timmar genom rusningstrafiken i Seattle. Under två av körningarna släpptes ofiltrerad luft in i bilen, vilket motsvarar hur många bilister kör.
Under den tredje körningen utrustades bilen med högkvalitativa Hepa-filter – luftfilter som i dag är ovanliga i bilar men som i studien blockerade 86 procent av de luftburna partiklarna. Deltagarna visste inte om de körde med eller utan de extrainsatta luftfiltren.
De som andades ofiltrerad luft fick ett blodtryck som var i genomsnitt 4,5 mm kvicksilver högre än de som andades filtrerad luft. Blodtrycket steg redan inne i bilen och kulminerade efter en timme.
Fortfarande 24 timmar efter starten låg blodtrycket kvar på den förhöjda nivån (längre tid än så mätte inte forskarna).
– Studier på detta ämne har ofta svårt att skilja mellan effekterna från föroreningar och från andra exponeringar i trafiken, såsom stress eller oväsen, men med vår metod var den enda skillnaden mellan olika kördagar koncentrationen av luftföroreningar i bilen, säger Michael Young, en annan av forskarna bakom studien.
– Våra resultat är värdefulla eftersom de speglar situationer som miljoner människor utsätts för varje dag.
Studien väcker farhågor kring så kallade ultrafina partiklar, som bildas vid förbränning av olika bränslen och som förekommer i hög koncentration i vältrafikerade miljöer. Det är i dag en oreglerad och outforskad förorening som har blivit en källa till växande oro bland folkhälsoforskare.
***Fakta.Det här är luftburna partiklar***
*● I varje kubikcentimeter stadsluft finns tusentals små partiklar. I tätbebyggda områden är vägtrafiken oftast den dominerande lokala källan till höga partikelhalter.*
*● Två vanliga mått på partiklar som finns i stadsluft är PM10 och PM2,5. Förenklat ger dessa mått massan av partiklar i luften som är mindre än 10 respektive 2,5 mikrometer (µm) i diameter.*
*● Partiklar anses vara de luftföroreningar som påverkar människors hälsa mest. När människan andas in partiklar passerar en stor del av dem som är mindre än 10 μm (PM10) ner till lungorna. De allra minsta partiklarna (<2.5 μm, PM2.5) kan nå längst ner i lungorna, till alveolerna, och olika ämnen på partiklarna kan passera över till blodet och föras vidare till andra organ i kroppen.*
*● Partiklar av grövre storlek (PM10) bildas via mekaniska processer, exempelvis när bromsar, däck och vägbanor slits. Dubbdäck bidrar till höga halter av partiklar i gatumiljön i svenska tätorter. PM10 utgör den största massan av partiklar i luften.*
*● De mindre partiklarna (PM2,5) kommer framför allt från olika förbrännings- och industriprocesser.*
*● De allra minsta partiklarna, med en diameter mindre än 0,1 mikrometer (PM0,1) kallas ultrafina partiklar. De bildas vid förbränning av olika bränslen.*
*● WHO, EU och Sverige har riktvärden, gränsvärden respektive miljömål för PM10 och PM2,5, men inte för ultrafina partiklar, PM0,1. Deras relation till hälsoeffekter behöver utredas vidare.*
*Källa: Karolinska institutet och Naturvårdsverket.*
Den ofiltrerade luften i bilarna innehöll betydligt högre halter av ultrafina partiklar än den filtrerade luften.
– Det antyder att de ultrafina partiklarna kan vara särskilt viktiga för blodtrycket. För att verkligen bevisa det krävs ytterligare forskning men den här studien ger en väldigt stark ledtråd till vad som pågår, säger Joel Kaufman.
Petter Ljungman, docent i miljömedicinsk epidemiologi samt kardiolog och överläkare på hjärtkliniken i Danderyd, tycker att det är en intressant studie.
– Det är en bra forskargrupp och ett ambitiöst studieupplägg. Det här experimentet talar för att föroreningar från trafiken påverkar ditt blodtryck väldigt snabbt. Det är rimligt att tänka sig att upprepad påverkan på cirkulationssystemet kommer att leda till skador framöver, säger han
Ett ökat korttidsblodtryck innebär ingen allvarlig risk för en frisk individ. Men att blodtrycket i experimentet låg kvar på en hög nivå även 24 timmar efter bilkörningen kan enligt Petter Ljungman innebära en hälsorisk.
– Vi vet att ett blodtryck som ligger högt över en längre tid är farligt för hälsan. Man får högre risk för stroke och för hjärtinfarkt och man får påverkan på njurarna och kärlen i ögonen, säger han.
**Blir cyklister och fotgängare lika exponerade som bilister?**
– De påverkas också. Ju närmare man är avgasröret, desto större är risken att man får i sig föroreningar. Man andas häftigare som cyklist och får därför i sig större mängder luftföroreningar i och med att man tar större andetag.
**Kan det då vara mindre hälsosamt att ta cykeln i stället för bilen?**
– Överlag är det mer hälsofrämjande att cykla än att sitta i en bil, eftersom motionen är väldigt skyddande för hjärtat i det långa loppet. Som cyklist kan man också välja mindre trafikerade vägar. Om man i stället tänker sig en bilist som hamnar i en stillastående kö i en biltunnel, där har man en väldig ackumulering av de här luftburna partiklarna.
**Blir det mer eller mindre hälsofarliga partiklar från elbilar?**
– Elbilar river upp vägbanan och skapar på så vis hälsofarliga vägdammspartiklar precis som bensin- och dieselbilar. Men de gör det i ännu högre grad, eftersom de är tyngre, vilket gör att det blir mer friktion. Däremot ger de inte från sig några förbränningspartiklar från ett avgasrör, och det är dessa partiklar som hittills har visat sig vara giftigast, säger Petter Ljungman.
Studien från University of Washington är finansierad av de amerikanska myndigheterna Environmental Protection Agency och National Institutes of Health.
Vatten är vått tänker nog de flesta som någon gång i sitt liv suttit i bilkö.