>Bara sedan pandemin bröt ut har den ekonomiska eliten i Sverige höjt sina löner med många gånger den lön som en vanlig anställd har.
>– Inkomstökningarna den senaste tiden har varit extrema. Risken är att de inte har en aning om hur folk har det, säger LO-ekonomen Anna Almqvist.
>De senaste årens granskningar av börstopparnas inkomstökningar har visat på spektakulära höjningar – bonusar i mångmiljonklassen både 2022 och 2023 pressar upp vd-lönerna till allt högre nivåer
>Fackförbundens centralorganisation LO brukar jämföra inkomstökningarna för ett genomsnitt av 50 utvalda storföretags chefer med en industriarbetares lön i den årliga undersökningen ”Makteliten”. Bara mellan 2019 och 2022 gick gruppen som kallas den ”ekonomiska eliten” från 60,2 till 69,3 industriarbetarlöner.
>”Under pandemikrisåren 2020–2021 har de 50 storbolagsdirektörerna i undersökningen därmed ökat sin relativinkomst med motsvarande dryga nio industriarbetarlöner. Detta samtidigt som Sveriges arbetare pausade lönehöjningar och skattebetalarna finansierade omfattande stödprogram till näringslivet.” skriver LO i förra årets rapport.
>I DN:s genomgång för den senaste taxeringen ökar de försprånget mot vanligt folk ännu mer, i runda slängar fick den genomsnittlige börs-vd:n ytterligare 1–1,5 industriarbetarlöner.
>Vd-arna i LO:s undersökning fick troligen mer, den nya rapporten kommer i februari.
>Enligt LO ekonomen Anna Almqvist är det en extrem takt i den ekonomiska elitens löneökningar på senare tid. När skillnaden var som minst, på 1980-talet, gick det ungefär 9 industriarbetarlöner på vd-inkomsten – nu alltså antagligen över 70.
>Frågan om vd-arna är värda sina löner får olika svar beroende på vem man ställer den till.
>Nationalekonomen Daniel Waldenström menar att marknaden reglerar nivån, och att det bästa måttet på vad en vd är värd är den lön som satts. Utgångspunkten är att företag drivs rationellt och inte betalar mer än nödvändigt för sin vd.
>Men en lönedrivande effekt som man kunnat konstatera är att börsbolagen anser att deras vd:s lön ska ligga över genomsnittet. Ju fler som resonerar så, desto mer drivs lönerna upp.
>Ett annat argument som förs fram för att motivera de höga lönerna är den ökade internationaliseringen under de senaste decennierna – att vd-arna är eftersökta för jobb över hela världen. Detta är något som Waldenström menar har blivit mer relevant, medan LO-ekonomen Anna Almqvist hävdar att det har svagt stöd i forskningen.
>– Det bygger på att marknaden på något sätt för de här personerna har blivit större. Det är en teori som det finns ganska lite stöd för. När man tittar på vad vd:arna har för bakgrund är det väldigt sällan som de är rekryterade från något annat land rakt av. Det är ovanligt och svårt att göra det. De flesta är internrekryterade från företaget eller landet i fråga. Det har undersökts i olika studier och det verkar inte vara en internationell arbetsmarknad, säger hon.
>”Det har blivit normaliserat i samhället att eliten ska dra ifrån resten av befolkningen”
I stället är det andra saker som driver löneökningarna, menar hon, att man vill signalera en värdefull rekrytering till exempel. Samtidigt är de en del av en generell trend med ökande inkomstskillnader, där företagsledarnas löneökningar gör detta tydligt.
>– Det har blivit normaliserat i samhället att eliten ska dra ifrån resten av befolkningen, säger hon.
>Enligt LO finns det stora baksidor med detta. Företagsledarna har stora möjligheter att påverka samhällsutvecklingen, och när de lever i en helt annan verklighet finns det en risk att man inte förstår hur anställda drabbas av olika beslut. Det kan också påverka företagets produktutveckling negativt om man inte förstår sina kunder.
>Men framför allt har ökande samhällsklyftor andra stora negativ effekter på samhället, i form av sämre hälsa och ekonomisk utveckling, menar Anna Almqvist.
>– När mer av inkomsterna tillfaller en elit snarare än vanligt folk blir tillväxten lägre, det pekar OECD och IMF på i flera studer.
>Vad skulle vara en rimlig lön?
>– Vi har ingen uttalad nivå där vi säger att det här är en rimlig lön för en vd. Det vi noterar är att de nivåer som vi ligger på i dag är helt orimliga. Det går inte att motivera den utvecklingen, och den generella trenden de senaste decennierna är att den här gruppen sticker i väg, och att det fortsätter.
Sverige går i rask task mot att bli ett USA 2.0 och dessvärre verkar många i samhället vilja det.
Så länge någon annan har det sämre bara.
Som sagt, vanligt folk och framförallt de med låg lön kommer bli allt fattigare, medan de rika som redan har bra lön alltid får större löneökningar.
Kolla bara utvecklingen från 70-talet, hur mycket av det totala pengar har flyttats från den stora massan till de få rika.
Räkna med i framtiden att inte ha råd att äga så mycket, utan det mesta måste belånas.
Och folk i utlandet ser fortfarande på Sverige som något slags socialistiskt vänsterparadis.
Jag tycker så otroligt synd om barn och unga.
De kommer först att behöva utbilda sig i tre till fem år, träffa en lika välutbildad partner, slå sig ihop, jobba häcken av sig och spara för sen ta ett stort lån för att ens ha råd med att äga något så grundläggande som en bostad.
Samtidigt så finns det en grupp människor som har så sinnessjukt mycket pengar att de inte skulle kunna börja göra sig av med pemgarna om de så levde lyx dag in och dag ut.
5 comments
>Bara sedan pandemin bröt ut har den ekonomiska eliten i Sverige höjt sina löner med många gånger den lön som en vanlig anställd har.
>– Inkomstökningarna den senaste tiden har varit extrema. Risken är att de inte har en aning om hur folk har det, säger LO-ekonomen Anna Almqvist.
>De senaste årens granskningar av börstopparnas inkomstökningar har visat på spektakulära höjningar – bonusar i mångmiljonklassen både 2022 och 2023 pressar upp vd-lönerna till allt högre nivåer
>Fackförbundens centralorganisation LO brukar jämföra inkomstökningarna för ett genomsnitt av 50 utvalda storföretags chefer med en industriarbetares lön i den årliga undersökningen ”Makteliten”. Bara mellan 2019 och 2022 gick gruppen som kallas den ”ekonomiska eliten” från 60,2 till 69,3 industriarbetarlöner.
>”Under pandemikrisåren 2020–2021 har de 50 storbolagsdirektörerna i undersökningen därmed ökat sin relativinkomst med motsvarande dryga nio industriarbetarlöner. Detta samtidigt som Sveriges arbetare pausade lönehöjningar och skattebetalarna finansierade omfattande stödprogram till näringslivet.” skriver LO i förra årets rapport.
>I DN:s genomgång för den senaste taxeringen ökar de försprånget mot vanligt folk ännu mer, i runda slängar fick den genomsnittlige börs-vd:n ytterligare 1–1,5 industriarbetarlöner.
>Vd-arna i LO:s undersökning fick troligen mer, den nya rapporten kommer i februari.
>Enligt LO ekonomen Anna Almqvist är det en extrem takt i den ekonomiska elitens löneökningar på senare tid. När skillnaden var som minst, på 1980-talet, gick det ungefär 9 industriarbetarlöner på vd-inkomsten – nu alltså antagligen över 70.
>Frågan om vd-arna är värda sina löner får olika svar beroende på vem man ställer den till.
>Nationalekonomen Daniel Waldenström menar att marknaden reglerar nivån, och att det bästa måttet på vad en vd är värd är den lön som satts. Utgångspunkten är att företag drivs rationellt och inte betalar mer än nödvändigt för sin vd.
>Men en lönedrivande effekt som man kunnat konstatera är att börsbolagen anser att deras vd:s lön ska ligga över genomsnittet. Ju fler som resonerar så, desto mer drivs lönerna upp.
>Ett annat argument som förs fram för att motivera de höga lönerna är den ökade internationaliseringen under de senaste decennierna – att vd-arna är eftersökta för jobb över hela världen. Detta är något som Waldenström menar har blivit mer relevant, medan LO-ekonomen Anna Almqvist hävdar att det har svagt stöd i forskningen.
>– Det bygger på att marknaden på något sätt för de här personerna har blivit större. Det är en teori som det finns ganska lite stöd för. När man tittar på vad vd:arna har för bakgrund är det väldigt sällan som de är rekryterade från något annat land rakt av. Det är ovanligt och svårt att göra det. De flesta är internrekryterade från företaget eller landet i fråga. Det har undersökts i olika studier och det verkar inte vara en internationell arbetsmarknad, säger hon.
>”Det har blivit normaliserat i samhället att eliten ska dra ifrån resten av befolkningen”
I stället är det andra saker som driver löneökningarna, menar hon, att man vill signalera en värdefull rekrytering till exempel. Samtidigt är de en del av en generell trend med ökande inkomstskillnader, där företagsledarnas löneökningar gör detta tydligt.
>– Det har blivit normaliserat i samhället att eliten ska dra ifrån resten av befolkningen, säger hon.
>Enligt LO finns det stora baksidor med detta. Företagsledarna har stora möjligheter att påverka samhällsutvecklingen, och när de lever i en helt annan verklighet finns det en risk att man inte förstår hur anställda drabbas av olika beslut. Det kan också påverka företagets produktutveckling negativt om man inte förstår sina kunder.
>Men framför allt har ökande samhällsklyftor andra stora negativ effekter på samhället, i form av sämre hälsa och ekonomisk utveckling, menar Anna Almqvist.
>– När mer av inkomsterna tillfaller en elit snarare än vanligt folk blir tillväxten lägre, det pekar OECD och IMF på i flera studer.
>Vad skulle vara en rimlig lön?
>– Vi har ingen uttalad nivå där vi säger att det här är en rimlig lön för en vd. Det vi noterar är att de nivåer som vi ligger på i dag är helt orimliga. Det går inte att motivera den utvecklingen, och den generella trenden de senaste decennierna är att den här gruppen sticker i väg, och att det fortsätter.
Sverige går i rask task mot att bli ett USA 2.0 och dessvärre verkar många i samhället vilja det.
Så länge någon annan har det sämre bara.
Som sagt, vanligt folk och framförallt de med låg lön kommer bli allt fattigare, medan de rika som redan har bra lön alltid får större löneökningar.
Kolla bara utvecklingen från 70-talet, hur mycket av det totala pengar har flyttats från den stora massan till de få rika.
Räkna med i framtiden att inte ha råd att äga så mycket, utan det mesta måste belånas.
Och folk i utlandet ser fortfarande på Sverige som något slags socialistiskt vänsterparadis.
Jag tycker så otroligt synd om barn och unga.
De kommer först att behöva utbilda sig i tre till fem år, träffa en lika välutbildad partner, slå sig ihop, jobba häcken av sig och spara för sen ta ett stort lån för att ens ha råd med att äga något så grundläggande som en bostad.
Samtidigt så finns det en grupp människor som har så sinnessjukt mycket pengar att de inte skulle kunna börja göra sig av med pemgarna om de så levde lyx dag in och dag ut.