Vinsterna eldade på inflationen: ”Betalar vinstmarginal när vi handlar mat”

9 comments

1. Verkar som jag vann betalväggslotteriet. Ber om ursäkt för format, orkar inte på mobil.

   > Jättebolagens vinster har spelat en stor roll i att elda på inflationen enligt den hittills största internationella studien av ”greedflation”.

   Även i Sverige menar ekonomer att företag har utnyttjat världsläget som en förevändning att smyghöja priser.

   – Vi får betala för ökade vinstmarginaler när vi går och handlar mat, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på Arena idé.

   En ny studie av de amerikanska tankesmedjorna Commonwealth och IPPR har studerat 1 300 bolag utifrån termen som kallas ”greedflation” (på svenska ”girigflation”). En teori som går ut på att företagens ökande vinster driver på inflationen.

   I rapporten dras slutsatsen att några av världens största bolag bidrog till att underblåsa inflationen under 2022 genom överdriven prishöjning och större vinstutdelningar.

   Bland annat pekas energijättar som Shell, Exxon Mobil och Chevron ut som särskilt ansvariga då de kunde ta ut enorma vinster när tillgången på rysk gas och olja sinade efter krigsutbrottet.

   Även Kraft Heinz, världens femte största livsmedelsbolag och världsberömda för sin ketchup, lyfts fram som en av krisens profitörer.

   I Sverige har ekonomer länge hävdat att fenomenet även förekommer här.

   – När vi har tittat på inflationen utifrån BNP-deflatorn, som tar hänsyn till alla priser i hela ekonomin och inte bara det urval som KPI är ett mått på, har vinsterna varit en betydande del av prisökningarna. Det är en betydligt större del än lönerna, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på fackföreningsfinansierade tankesmedjan Arena Idé.

   Men i stället för ”greedflation” föredrar Elinor Odeberg att kalla det för ”smygflation”.

   – ”Greedflation” får det att låta som att girighet är något nytt. Men det är en del av marknadsekonomin, det är inget konstigt. Jag tycker att ”smygflation” ger en bättre bild av vad det handlar om. Plötsligt är kaffepaketet 30 gram lättare men har samma pris som innan. Man smyghöjer priser hela tiden.

   ”Fullständig prisövervältring på konsumenterna”
   Kärnan i ”greedflation” eller ”smygflation” är att företagens prishöjningar har skett på ett sätt som inte står i relation till deras egna kostnadsökningar för insatsvaror.

   Elinor Odeberg lyfter fram dagligvaruhandeln som det tydligaste exemplet på fenomenet på den svenska marknaden.

   Enligt Konjunkturinstitutet har branschens vinstandel stigit till historiskt höga nivåer under det senaste året.

   – Det har varit en fullständig prisövervältring på konsumenterna. Till exempel har det varit omotiverade prisökningar på ägg. Konkurrensverket har slagit fast i en rapport att dagligvaruhandeln spädde på prisökningarna under förra året genom ökade marginaler. Ett annat exempel är sockerpriserna som har gått upp med 50 procent trots att sockerbetorna inte har blivit dyrare.

   Det finns flera orsaker bakom de höjda marginalerna enligt Elinor Odeberg och de skiljer sig mellan olika branscher.

   Men bristande konkurrens och utbudsbegränsningar är två huvudskäl.

   ”Den perfekta stormen”
   – Tidigare svalde företagen kostnadsökningar i högre grad och man hade en mer stabil prissättning. Men bolagen har märkt att det går att höja på det här sättet utan att man förlorar kunder.

   Men varför har företagen inte höjt marginalerna tidigare?

   – Nu hade man den perfekta stormen. Det blev krig, världen öppnades upp efter pandemin. Det skapades kortsiktiga inflationsförväntningar vilket blev ett bra tillfälle att höja priser och komma undan med det.

   Tycker du att företagen ljuger om anledningen till prishöjningarna?

   – Nej, det är inte så att de ljuger när de säger att de fått ökade kostnader. Men man kan undra om det bara är konsumenterna som ska ta smällen? Det borde vara en fördelning mellan företag, konsumenter och stat. Det kan inte enbart handla om att konsumenter ska bli bättre på att pruta i butik.

   Men samtidigt som Konjunkturinstitutet konstaterar att konsumentpriserna på vissa produkter har ökat mer än insatskostnaderna, påpekar de även att de samlade konsumentpriserna (KPIF) har stigit ungefär lika mycket som näringslivets kostnader.

   – Ja, men mat- och boendekostnader drabbar hushållen mest eftersom det inte är något som går att välja bort. Och inflationen slår ännu hårdare mot låginkomsttagare och barnfamiljer. Vi får betala för de ökade vinstmarginalerna när vi går och handlar mat, säger Elinor Odeberg.

   ”Målar ut företagare som skurkar”
   Fredrik Kopsch, chefsekonom på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, tycker inte att det finns stöd för att påstå att det förekommer ”greed”- eller ”smygflation” i Sverige.

   – Svenskt näringsliv gör företagsbarometern där företagare får svara på i hur stor utsträckning de har kunnat ta höjd för sina ökade kostnader. De flesta svarar att de bara kan ta ut en liten del av kostnadsökningarna genom högre priser. Den empiri som finns talar inte för att det finns nåt som skulle vara ”greedflation”.

   – Alla drabbas av högre livsmedelskostnader och det finns mycket misstänkliggörande. Man målar ut företagare som skurkar, man tar varje chans man får. Men egentligen har många bolag lägre lönsamhet än tidigare och saknar möjlighet att helt och fullt ut kompenseras för prisökningar.

   Just dagligvaruhandeln har kunnat ta ut ovanligt höga vinster, kan det vara så att mataffärerna har höjt priserna under förevändningen att deras kostnader ökat?

   – Jag vet inte hur det ser ut med enskilda exempel. Men om man kollar på livsmedelsmarknaden så har priserna stigit hos alla kedjor. Fanns det utrymme skulle någon sänka priserna eftersom att det hade inneburit en möjlighet att ta marknadsandelar. Det är knappast så att att alla livsmedelsjättar har träffats i hemlighet och bestämt att alla ska höja sina priser.

2. Senaste tidens inflation är på grund av energi, råvaru och i längden produktbrist.

   Du är ett företag som har produkter att sälja. Men för få. Likaså har dina konkurrenter. Grattis, du kan nu ta ut mer vinst.

   Hade du inte gjort det hade vi haft Sovjetiska brödköer.

   Högre vinster lockar till sig mer konkurrens. Beklagar, du kan inte längre ta ut stora vinster. Eller så intalar du några aningslösa socialister om att det vore bra att regulera priserna.

3. Inom IT världen har man också pekat på inflationen och sedan ökat priser på licenser med 30-100%…

   Ren jävla bullshit

4. Inflation har bara med pengamängden att göra, inte vinster på ett bolag. Bolag kan inte skapa valuta ur tomma intet.

5. Duuuuuuh som att detta inte var en självklarhet

6. Varför skulle sälja halva mängden produkt för dubbla priset öka på inflation? Är ju bara bra för konkurensen! *- Varje vd med miljonbelopp i lön som tjänar på skiten.*

7. Jag ska söka jobb på en thinktank. Fy satan vad lätta pengar om det enda man behöver göra är att resonera kring förändrade genomsnitt.

   Det är hur lätt som helst att kortsiktigt öka eller krympa en vinstmarginal, man kan investera mer eller mindre jämfört med det långsiktiga behovet. Bolag och människor har en tendens att spara i dåliga tider och slösa i goda tider, vi kan alltså anta att vi borde se den här effekten följa sektorsbaserade affärscykler. Och det hade ju varit intressant att undersöka, mäta sektorsbaserad spillover av Covid eller något.

   Men det hade ju inneburit jobb!

8. Nu ska vi vara snälla och inte rikta vår vrede mot bolagen och miljardärerna som äger dem. Titta där – en invandrare som går på socialen!

9. “Men samtidigt som Konjunkturinstitutet konstaterar att konsumentpriserna på vissa produkter har ökat mer än insatskostnaderna, påpekar de även att de samlade konsumentpriserna (KPIF) har stigit ungefär lika mycket som näringslivets kostnader.” så konjunkturinstitutet säger alltså emot artikeln. Undra vem man ska lita på, KI eller en aftonbladetjournalist.